onsdag 29 januari 2014

"Detdär med latinet..

Gentiana sino - ornata `Eugen´s allerbester´
....bryr jag mig inte om" har nog alla som håller på med trädgård hört någon gång. Trädgårdsamatörerna, som är en trädgårdsförening som jag håller högt, råkar  ut  för den kritiken och tyvärr tror jag en del trädgårdsintresserade avhåller sig från att bli medlemmar just pga det "krångliga latinet". Det uppfattas som ett utslag av snobbism eller för att markera någon form av överlägsenhet.

Sådana översittarfasoner hör inte hemma någonstans, allra minst i en förening som mer än gärna välkomnar nya medlemmar. Om avsikten är att briljera är det bäst att hålla tyst.

Trädgårdsamatörerna är en förening som hyllar kunskap och som bidragit på ett förtjänstfullt sätt till den variation av trädgårdsväxter som numera sprids i våra trädgårdar. Synnerligen orättvist rykte om att man inte kan bli medlem för att man inte "behärskar latinet" - alla har vi varit nybörjare.

Växternas vetenskapliga namn, som det egentligen bör heta eftersom det inte enbart handlar om latin utan även grekiska är synnerligen användbart i alla sammanhang där vi har att göra med växter. Det är inte svårare att lära sig de vetenskapliga namnen än de svenska och många använder vi i dagligt tal utan att tänka på det. Rhododendron t.ex. som är grekiska där rhodo betyder ros och dendron betyder träd, rosträd alltså, men vi använder inte det namnet.

Inte minst i den värld där den internationella växtförsäljningen ständigt ökar är vi som konsumenter beroende av växternas vetenskapliga namn, vi talar samma språk som växtförädlaren i USA. Internet har blivit en guldgruva att söka information från om växternas behov och t.ex. härdighet. Vill man veta mer om taklök får man mer information om man söker på Sempervivum.

Det syndas en del mot det fantastiska system som Linné en gång grundlade. Ibland handlar det om rena misstag och det bör vi rätta till om vi upptäcker det, annars förs felaktigheterna vidare. Men det som stör mig mera är när olika växtproducenter hittar på handelsnamn som är kommersiellt mer gångbara bara för att öka försäljningen - det är ett otyg! Jag köper aldrig växter om jag upptäcker att något är skumt med namnetiketten, där bör stå släktnamn, artepitet samt i förekommande fall sortnamn. Likaså köper jag aldrig en växt som är märkt med enbart Gentiana - Gentiana är ett stort släkte med väldigt olika krav på odling. Vet man inte vilken Gentiana det är så är risken stor att den blir felplanterad.

...och som ett ytterligare argument för att lära sig växternas vetenskapliga namn är att många av de växter som man hittar i trädgårdsamatörernas trädgårdar helt enkelt saknar svenska namn. 

1 kommentar:

  1. Åh, vilket bra inlägg Gunilla! Jag instämmer till 100%!
    Själv har jag många trädgårdskontakter i mitt hemland och utan de vetenskapliga namnen skulle det inte gå alls, många av de norska namnen kan jag inte och att lära sig både det svenska och det norska blir svårt. Och efterhand som man lär sig mer så får man mycket info om själva växten genom namnet också.
    Kram Nora

    SvaraRadera