onsdag 7 oktober 2015

Äntligen! ...höstens sista grävprojekt


Levande material förändras ständigt och inget är bestående, så är det också med våra trädgårdar. Den här pionrabatten är gammal, jag minns inte längre när jag gjorde den. Det första misstaget var att jag kantade den med torvblock för att höja den och få till lite volym, det ligger nämligen en stor sten sådär förargligt placerad strax under markytan som inte går att rubba med handkraft. Torvblock som placeras i full sol torkar snabbt och spricker sönder, en lärdom god som någon. Det andra misstaget var att jag planterade in lammöron tillsammans med pionerna, lammöron som spred sig snabbt och växte in överallt, även i torvblocken. Några år var planteringen hyfsat inbjudande när pionerna blommade men de drabbades av bladfläcksjuka som är relativt vanlig hos örtartade pioner.

Bladfläckssjuka är en svampsjukdom som egentligen inte stör plantan på annat sätt än att bladen vissnar ner redan i mitten av sommaren, jag brukar titta bort när jag passerar,åtgärder krävs!


I den nedre delen av rabatten som inte syns på bilden planterades massor av krokus, jo, det var ett trevligt blickfång under tidig vår när krokusen blommade med tyvärr planterade jag in ett ogräs till, nämligen ormöga Omphalades verna som snabbt övertog hela rabatten, omöjlig att rensa bort på vanligt sätt när den väl invaderat en plantering, det är bara att gräva bort allt och nu är det gjort.


Den retfulla stenen ligger kvar så jag måste klura ut någon form av kant för att höja upp rabatten


Ännu ett misstag, jag hade satt markduk under i tron att det skulle stoppa trädrötter från att invadera planteringen. Det står en björk en bra bit härifrån men oj, så mycket rötter som vuxit in i  rabatten. I torvblocken fanns tjocka björkrötter som vuxit genom alla block i sitt letande efter fukt. Än en gång får jag konstatera att trädrötter inte håller sig i kronans utkanter utan de växer långt utanför trädet. Om det är något jag verkligen ångrar från mina första trädgårdsår är att jag följde det dåliga rådet om att gräva ner markduk. Markduk skyddar inte mot rotinvasion från annan växtlighet, det fyller absolut ingen funktion i rabatterna. Med markduk bryter man det naturliga kretsloppet och det syns tydligt på jorden som grävs upp, den verkar helt enkelt död. Trädrötter kan inte stoppas på annat sätt än att man tar bort trädet och vill man inte gräva djupt och det finns risk för att ogräsrötter finns kvar kan man sätta tidningar eller papp som hindrar ogräset att växa till sig. Fördelen är att papper förmultnar efter några år och kretsloppet kan fungera.


Nu får det stå öppet i vinter och jag får fundera över hur jag får till en upphöjd bädd samt vilken typ av växtlighet som blir lämplig för denna soldränkta och torra plats. Det är så skönt att allt är bortgrävt, en riktig fulhörna har det varit de senaste åren.

8 kommentarer:

  1. Vilken bra säsongsavslutning! Nu har du tid att planera och drömma och så blir det en himla kul start på nästa säsong :) Tyvärr kan jag inte bjuda på någon bättre kantide än en trädstam med lagom böj. Den bryts ju också ner men kan hålla länge om man hittar ett hårt träslag. Här använder vi våra nedtagna körsbär och fådda päronstammar och de ser nästan likadana ut efter mer än tio år.

    SvaraRadera
  2. Har samma erfarenhet som du vad gäller markduk! Helt värdelöst & precis som du skriver blir jorden allt annat än en jord som lever nä det har vi slutat med.
    Har läst ikapp lite hos dig hade missat vildsvinens framfart hos er. Som väntat det var bara en tidsfråga kommer ihåg att vi pratade om det när vi var hos er.
    Hoppas mannen din hälsade till dig då han var inne på jobbet i lördags :)
    KRAM från mig!

    SvaraRadera
  3. Har gjort samma misstag med markduk, funkar inte alls som det var tänkt. Tänk vad man lär sig med tiden. Hoppas du klurar ut någon smart lösning till framkanten. Själv funderar jag på att pröva cortenplåt nästa år. Vår granne är plåtslagare och har gjort väldigt vackra kanter på sina rabatter. Ha det fint!
    Titti

    SvaraRadera
  4. Verkar vara ett besvärligt ställe. Det första jag tänker på är kattfot vid kanten av stenen eller rent av på. Kanske flytta dit sten och förstärka det karga istället för att bygga upp med kanter.
    Fast du kommer säkert på nåt jättebra.
    Nu får jag en flaggning om att du just lämnar meddelande hos mig och så sitter jag och skriver hos dig. Kul!
    Ha det så gott
    Anette

    SvaraRadera
  5. På tal om pionblad som får bladfläcksjuka: Vissa år är värre än andra . Hos mig var förra- och förrförra året riktigt hemska. Då klippte jag bort allt med det trista resultatet att rabatten hade stora nakna partier. Har lärt att gardera mig mot sådant och har alltid 3-5 stora blommande hortensior i krukor som jag placerar på de kala ställen. De övriga höga perennerna döljer en svart plastkruka fint ;-))! Fusk? Javisst. Men trädgård handlar om krig och kärlek och då är allt tillåtet ,-)))!
    /Anja

    SvaraRadera
  6. Det er så mye fint å se i bloggen din.
    Det er lett å bruke mye tid her :-)

    SvaraRadera
  7. Ibland får man in helt fel växter av oförstånd eller vad det nu är. Vissa växter är ju jättefina fast besvärliga. Markduk har jag inte heller anammat. Vi har använt det på några ställen men det har mest varit till besvär. Ha en fin helg. Carita

    SvaraRadera
  8. Markdukarna som säljs kan inte stoppa trädrötter och rotogräs det är bara lurendrejeri! Måste till något kraftigare och då drar priset iväg. Enklast är nog att anpassa växterna till platsen eller undvika att plantera just där. Snygga, stora stenar och grus med några växter som klarar torka kanske skulle fungera. Ni kommer säkert på en bra lösning som passar er stil. Det blir i alla fall spännande att se hur ni gör.
    Ha en skön söndag!

    SvaraRadera