fredag 19 augusti 2016

Misstag vi gjort - markduk och plast hör inte hemma i trädgården!

Det största misstag vi gjort i trädgården var att gräva ner markduk och plast under planteringarna. Det är många år sedan men de misstag som vi gjorde i början av vårt trädgårdsliv kommer, på en del ställen i alla fall vara omöjligt att återställa.

Här växer en yakushimanum hybrid till höger i bild, planterad mellan två stora stenar men djupgrävt, kanske till 80 cm där busken skulle växa. Det var vår första våtbädd som vi gjorde för att förhindra trädrötter att ta sig in i planteringen och för att behålla fukt, hela planteringsgropen är kraftigt lutande och täckt med byggplast på insidan. Tanken vara att överflödigt vatten skulle rinna ut längst ner.



I början gick det fint och busken växte till sig och utvecklades normalt men på dessa ganska gamla bilder kan man se en Rhododendron som definitivt inte mår bra. Den började tappa onormalt mycket blad, kraftiga missfärgningar på bladen och ser ut att lida av näringsbrist, grenarna blev långa och spretiga med blad endast i topparna. Varje vår har den fått näring samt påfyllnad av en påse rododendronjord. I våras tog jag bort den, klippte ner den helt och så har det stått hela sommaren. I veckan började vi gräva ur all jord och tog bort buskens rötter.

Det första vi konstaterade var att trädrötter för länge sedan ätit sig in i planteringsgropen, allt var invaderat av tjocka trädrötter som vuxit uppåt längs hela planteringen, de hade krupit över plastkanterna i nivå med gången och under stenarna som satts som yttre kant. Det mest anmärkningsvärda var att det inte fanns en gnutta fukt i torvjorden, den var som damm och fullständigt död. Inga insekter och inga maskar som är en förutsättning för en levande jord. När torvjord blir torr är den vattenavstötande och inte ens vintrar med snö och regn har förmått återfukta den. 

Det var massor av jord och rötter i gropen och när vi äntligen fick den tömd och kunde lyfta bort plasten var marken där under lika död. Inget humus fanns kvar, endast lera som var lika hård som keramik. Min teori är att kretsloppet är brutet när man sätter ner plast eller markduk under planteringar och så småningom blir jorden helt utarmad eftersom ingen nedbrytning sker med hjälp av mikrolivet. Det går bra några år men sakta börjar man se att något är fel, växterna utvecklas inte normalt.

Vi hade mycket bekymmer med trädrötter i början, trädgården är ju framgrävd i skogsmiljö. Alla ogräsrötter är bortgrävda och mängder av trädrötter men trädens rötter kommer alltid tillbaka. Jag lärde mig se på jorden när trädrötterna invaderat, den blev grusig, torr, kompakt och humuslagret försvann. Då började vi gräva ner markduk vilket var ett stort misstag. Planteringarna var djupgrävda, ibland bortåt 1m djupa och återfyllda med ny matjord. Så småningom kunde vi konstatera att trädrötterna snabbt tog sig igenom markduken så inte heller den fyllde någon funktion. Trots att markduken släpper igenom vatten är marken under lika död som under plast, ett brutet kretslopp och växterna tynar bort så småningom. En stor rödbladig smällspirea `Diabolo´ blev mindre och mindre för varje år trots att den hade ca 1m jord under rötterna.Vi har sanerat en hel del men det är mycket jobb att gräva bort all jord och alla växter för att få upp markduken. 

Beträffande trädrötter finns inget annat alternativ än att ta bort träden, tyvärr är det så. Nu är det länge sedan vi använt markduk men de gamla synderna finns kvar. Jag har letat efter information eller andras erfarenheter av markduk och plast men det finns inget skrivet om detta, bara marknadsföring överallt om hur man enkelt fixar till en trädgård med hjälp av markduk men som så ofta är genvägar mer ögongodis än hållbara.

Såhär blev den nya planteringen, återfylld med ny jord, ett aktivt kretslopp och befriad från plast.



20 kommentarer:

  1. Intressant och en viktig iakttagelse. Bra att du delar med dig. Trädrötterna når verkligen överallt så jag håller med om att man får räkna med det i all ny jord. Har använt tidningar på några ställen men aldrig plast/markduk (förutom under gångar). Tidningarna fyller ju ett annat syfte än plasten och försvinner sedan, men mycket långsamt faktiskt.

    SvaraRadera
  2. Plast er det ikke noe av her, men bruker markduk der jeg legger stein. Jeg bruker det for å unngå at gresset vokser opp, men bruker ikke det i bed/rabatter. Før brukte jeg mye aviser, men de går så fort i oppløsning.
    Klem

    SvaraRadera
  3. Intressant läsning, Gunilla! Vi har använt plast i våra våtbäddar. Än så länge har det gått bra, men så är ju inte bäddarna mer än tre år gamla heller. Ska bli spännande att se hur det går framöver och jag ska hålla lite extra koll på dem. Två av de totalt fem bäddarna ligger vid tomtgränsen mot allmänningen där det växer både björk, sälg, ek och tall.

    Betyder detta att du inte har några våtbäddar kvar längre?

    Kram Nora

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Nora!

      Nej, vi har några kvar, en lika gammal som den vi sanerade och där fungerar det inte längre. Stora torrsprickor i jorden och växterna har torkat och det är svårt att förstå varför eftersom där borde finnas en vattenreserv.

      Det är svårt det här, man försöker göra det bästa, våtbäddar i torrtider är tacksamt så länge det fungerar och det här är enbart mina egna iakttagelser. Men syftet med de våtbäddar som vi gjorde var att i första hand skydda mot trädrötters invasion och där är det utan tvekan ett misslyckande, trädrötter letar ständigt efter fukt och de kryper in över plastkanten och brer ut sig i planteringen.

      Kram!

      Radera
  4. Hej Gunilla

    Du har rätt - det är inte vanligt att skriva om de problem vi också får i trädgårdarne.
    Allt för ofta "flasher" vi bara våra ytliga succeer.

    Plast och duk tror jag inte på, nej.

    Jag tänker där finns träslag vars rötter går mera neråt?
    Olika Ekarter - Avenbok?

    Den nya planteringen ser inbjudande ut - vad ska du ha i den?

    Allt gott härifrån


    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Karsten!

      Ja, enligt mina erfarenheter så skiljer det sig mellan olika trädslag. Värstingarna här har varit gran, sälg, asp och björk och dessa träd har vi varit tvungna att ta bort en hel del av men det finns förstås kvar i omgivningen. Jag har läst så många utsagor om att trädens rötter bara går strax utanför trädkronan men så mycket rötter vi grävt bort kan jag säga att det är inte en sanning. Trädens rötter går så långt som det krävs för att de skall hitta fukt och näring - och det kan vara långt!

      Ek har jag ingen erfarenhet av men de träd som vi lämnar kvar och som inte verkar så aggressiva är rönn och tall. Tallen har pålrötter och går på djupet - om den kan. I stenig mark måste rötterna söka sig utåt.

      Jag vet inte vad som skall få plats i den nya planteringen, har ingen brådska att plantera när jag inte vet, det dyker nog upp något och tills dess får det vara så här.

      Hälsningar

      /Gunilla

      Radera
  5. En del förordar att man skall ha markduk och plast under rabatterna men jag tycker inte heller att det är en bra ide. Vi gjorde såna rabatter i början av vår trädgårdstid och så småningom mår växterna inte bra. Nu försöker jag ta bort allt sånt efterhand som vi gör om och någon ny markduk blir det inte. Allt måste samsas som i naturen, det fungerar bättre anser jag. Ha det fint. Carita

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Carita!

      Då har ni gjort samma erfarenheter, det går bra ett antal år men sedan syns tydligt att växterna far illa. Vi har gjort som ni, när vi gör om planteringar så tar vi bort markduken och det känns lika bra varje gång när man får bort det som aldrig skulle ha satts dit.

      Hälsningar från oss!

      Radera
  6. Intressant läsning! Just nu har jag tillfälligt flera planteringar på plast men det är av andra skäl och som sagt tillfälligt. Men våtbäddar har jag läst mycket gott om i Trädgårdsamatören bland annat. Så det var min tänkta lösning på en tomt jag funderar på där jorden är torr. Tur jag läste det här nu.

    Ha det gott! Carina

    SvaraRadera
  7. André Westerback23 augusti 2016 kl. 15:00

    Jag har gjort samma sak när jag började med trädgård och har precis samma erfarenheter som du.

    Dock hoppas jag min våtbädd är stor nog för att kunna hålla liv i ett fungerande "ekosystem", den är en stor upphöjd rabatt där jag täckodlar med löv och kompost för att hålla i gång microlivet.

    Jag tror man får större problem ju mindre den täckta rabatten är, dom olika arterna har lättare att slås ut helt när dom är strandsatta med litet levnadsutrymme och sen klarar dom inte att hitta tillbaks utifrån när dom väl försvunnit.

    Jag funderar på om jag utöver kompost och löv/barr skulle byta lite jord mot skogsförna varje år för att på så sätt återintroducera arter som försvunnit.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej André och stort tack för respons! Det är uppenbarligen inte bara jag som dragit dessa slutsatser. Det var och är fortfarande väldigt populärt att rekommendera markduk och/ eller våtbäddar men ingenstans hittar jag något skrivet om de bekymmer som så småningom uppstår.

      Jag ser att du dragit samma slutsats som jag, att man bryter kretsloppet med plasten/duken och då fungerar inte livet i jorden. Hör gärna av dig igen och berätta hur det går.

      /Gunilla

      Radera
  8. Hej Gunilla!
    Även jag har gjort detta misstag, dock i ganska liten skala som tur är!
    Nu är vi som du kanske vet i färd med att anlägga en stor rabatt runt orangeriet och en surjordsrabatt längs en bergsskreva lite bakom orangeriet. Vi har grävt bort en del trädskott och större "ogräs" och täcker nu övrigt som växer där med ett tjockt lager tidningar innan vi lägger på först markjord och sedan rabattjord/rhododendronjord. Vad tror du om detta?tillvägagångssätt?
    Allt gott!/Laila

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Laila!

      Jadu, vi har alla läst dessa "goda råd" och trott på det. Numera är jag mycket misstänksam mot allt som skrivs.

      Det går alldeles utmärkt att använda sig av tidningar eller papp, det är organiskt material och förmultnat så småningom och då är nog allt oönskat borta. Om ni ämnar göra en surjordsrabatt så skulle jag rekommendera att blanda med rejält med grov, okalkad och ogödslad torv som måste blötläggas innan man myllar ner den. När den väl är våt så håller den fukten jättebra och är dessutom buffrande så pH värdet håller sig på den sura sidan.. Och för dräneringens och luftighetens skull även kross eller grus. Det tinar också bättre på våren om bädden är uppblandad med grus.

      Lycka till!

      Radera
    2. Tack Gunilla! Har okalkad torv som jag tänkte använda, balar med grov torvströ till hönsen som vi skippar i hönshuset eftersom min man får besvär av dammet. Kan jag blanda in brunnen stallgödsel från ett stall som använder halm och strö? Hur grovt/fint ska gruset vara? Många frågor men jag vill så gärna göra rätt.

      Radera
    3. Hej Laila!

      Visst kan du blanda med brunnen stallgödsel, rena lyxen att ha tillgång till så fint material.

      Enligt maken är det väggrus 0 - 16 vi använder. Bör blandas med i torvjorden och inte sättas i botten på planteringarna.

      Radera
  9. Intressant och värdefull info inför kommande surjordsslänt.
    Har bara använt plast för våtbädd och satt faktiskt precis innan jag läste inlögget och fundersde på om inte växten i våtbädden borde vara högre.
    Jag antar att det blir till att ta bort, gräva djupare och blanda med fuktighetshållande torv istället. Klokast vore förstås att gå över till gräs och annat riktigt torktåligt när man bor på en sandplatå.
    Ha det gott
    /Anette

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Anette!

      Trevligt att du skall anlägga en surjordsslänt, du kommer att ha mycket glädje av den. Jag kommer nog aldrig att anlägga en våtbädd igen trots att vi drabbas av denna sommartorka varje år. Det går inte att lura naturen, det har jag väl alltid vetat och ändå har jag försökt mig på att manipulera något som inte låter sig manipuleras..

      Ha det gott du med!

      Radera
  10. Intressant läsning! Rätt gammal sida men testar skriva en fråga här ändå, håller tummarna för svar :) Ska anlägga en rabatt och vill gärna ha ngt hyfsat underhållsfritt, så att hålla på att rensa ogräs (och vår gräsmatta består mest av ogräs i nuläget) är inte hållbart för mig. Jag hade tänkt använda marktäckväv (som iaf rekommenders av blomsterlandet), men nu när jag läst det här tänker jag att det kanske finns alternativ. Om jag skulle strunta i markväv, kan jag efter jag planterat blommorna/buskarna, lägga Täckbark över jorden, så det hindrar större delen av ogräs, tror du, eller är det "samma sak" som ifall man hade markväv, dvs att näringen i jorden försvinner? Tacksam för hjälp :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gräsmattan - klipp den ofta och ställ in på minst 40 mm. Låt klippet ligga kvar.
      Så blir den fin och utan ogräs, och gödslar sig själv dessutom.
      När det gäller din rabatt så är det väl en fråga om ditt samvete...?
      Orkar du inte sköta den, så är det kanske bättre att ha gräsmatta även där? Eller kolla på marktäckande växter?

      Radera
  11. Tack, tack, tack!
    Kommer att dela - hoppas att det är OK.

    SvaraRadera