onsdag 29 november 2017

Mossans tid är nu

I november, innan snön lägger sig, lyser mossan som grannast i trädgården. Ingen konkurrens om uppmärksamhet av annan växtlighet och den höga luftfuktigheten gör att mossorna skimrar. Jag tycker det är vackert, andra anser mossa vara värre än ogräs. Själv värnar jag om mossan i trädgården, jag planterar den, jag vattnar den vid torrperioder och försöker hålla den fri från löv och annat skräp innan snön kommer.









En som lever farligt i adventstider är den gråvita fönsterlaven, inte vitmossa för den är grön. Fönsterlav växer i barrskog, gärna på stenhällar som är öppna och ljusa ytor i skogen. Den är populär i adventsljusstakar och är tillåten att plocka i små mängder men man bör fråga markägaren om lov. Att plocka fönsterlav ingår inte i allemansrätten och att skövla stora mängder t.ex. för försäljning är straffbart. Fönsterlav växer oerhört långsamt så gå varsamt fram och gör inga sår i naturen om du vill plocka lite fönsterlav som dekoration till julen. Den går utmärkt att återanvända flera år, bara fukta den lite så blir den fin igen.


måndag 20 november 2017

Närgånget

Så här i november är det sparsamt med objekt som är värda att fotografera, säkerhetsavstånd är inte att tänka på så man tvingas att bli närgången och då finns det fortfarande ett och annat att upptäcka.

På mage i gräsmattan under det gamla Åkeröträdet


Vit skogsaster Eurybia divaricata efter nattens snöfall


Pinus schwerinii `Wiethorst´


Den vackra japanska silvertallen `Pinus parviflora `Rujujin´


Helianthus salicifolia skobandssolros är fortfarande grön men de långa stjälkarna har lagt sig nästan vågrätt. En trevlig växt, odlingsvärd trots att den aldrig hinner blomma så här långt norrut.


Piprankan Aristolochia macrophylla får med tiden kraftiga grenar som slingrar sig runt sitt stöd


Chamaecyparis nootkatensis nutkacypress bildar små kottar i hängande grenar på hösten


En variant av coloradogranen Abies concolor `Compacta´ med smältande is i sina barr


Fargesia muriale bergbambu är städsegrön, har skadats av torkan i sommar men är på väg att återhämta sig, bambu är tåliga växter som klarar lite umbäranden utan att gå under.


Magnolia `Wada´s Memory´ har redan försett sina knoppar med vinterpäls


För höstastern är det dags för vintervila, nästan ett år tills det är dags för blomsterskrud igen


tisdag 14 november 2017

Frostiga signaler

Vid gryning är det som kallast och i morse var allt inbäddat i glittrande frost, - 7,4 grader förändrar landskapet. Dammen har fått ett istäcke och igår började jag med fågelmatningen. Lustigt hur snabbt de hittar maten, trafiken är intensiv redan efter någon timme. Vintern är i antågande och vildvinet har tappat sina blad men frukterna hänger kvar långt in på vintern.


Stensötan rullar ihop sina blad för att minska avdunstningen.


Korallapeln Malus x zumi `Professor Sprenger´ behåller frukterna länge till glädje för fåglarna


Solhattarna står stadigt kvar, fröna blir säkert mat till någon hungrig i vinter.


De allra sista bladen på djävulsbusken `Diabolo´


Strålrudbeckian är en av de som håller ut längst men nu är det obönhörligen slut


Frostiga barr mot röd husvägg Pinus sylvestris `Watereri´  evigt grön.


Vacker både sommar och vinter, vår och höst är min barr favorit Pinus strobus `Minitwist´


Dags för vintervila för både växter och trädgårdsägare men för djuren i naturen börjar kampen för överlevnad. Alla tar tacksamt emot lite hjälp när maten sinar och kylan biter sig fast.



söndag 12 november 2017

Klockan klämtar för klimatet

"Vi har allt som krävs för att kunna sätta igång med att avvärja klimatkrisen - utom möjligen den politiska viljan"  Al Gore 2006


Mitt första möte med växthuseffekten och klimatförändringar var Al Gores bok och film "En obekväm sanning". Budskapet gick som en chockvåg över hela världen och drabbade även mig med kraft. Redan då etablerades motståndet, fossilsamhället stretade emot och boken fick mycket kritik för att vara ovetenskaplig. Idag, med facit i hand, borde han få upprättelse på en hel del punkter om än inte i alla.

Bild NASA

Då, för drygt tio år sedan var det svårt att förstå vad som menades med växthuseffekten, varför en gas som koldioxid blivit en fiende för planeten, koldioxid har ju alltid funnits och är en nödvändig gas för livet på jorden.

Solens strålar tränger genom atmosfären och värmer upp jorden och värmen strålar ut igen. Utan växthusgaser som hejdar värmeutstrålningen skulle planeten Jorden bli alltför kall för allt liv. Med den ökande mängden utsläpp av växthusgaser i atmosfären reflekteras en del av värmestrålningen i växthusgaserna och stannar kvar i jordens atmosfär. Det bildas som en tjock filt runt jorden som släpper igenom solstrålar men minskar värmesläppet från jorden.

Vattenånga, koldioxid, metan och lustgas påverkar det globala klimatet. Vattenånga är kortlivad i naturen, faller ut som dagg på mornarna beroende på temperaturen. Metan är en kraftfull växthusgas men inte lika långlivad som koldioxid i atmosfären. Det är de långlivade växthusgaserna som påverkar klimatet på ett allvarligt sätt.

" Även om vi lyckas få ner våra koldioxidutsläpp till nära noll så kommer jordens medeltemperatur inte att sjunka utan ligga kvar på en förhöjd nivå i tusentals år" 
Professor Christian Azar -  Chalmers

Det naturliga kretsloppet för koldioxid är i balans men när vi människor börjar förbränna fossila bränslen i jakt på billig energi händer någonting. När vi utvinner och förbränner fossila bränslen som kol, oljeskiffer, tjärsand och gas släpper vi ut koldioxid som varit utanför kretsloppet i miljoner år, det blir ett tillskott i atmosfären. Naturen är inte försvarslös mot allt som vi människor förorsakar den, våra ekosystem har en buffrande förmåga dvs de klarar av att korrigera skador på ekosystem till en viss gräns. När skadorna och attackerna blir för allvarliga fungerar inte systemet längre, det har nått sin "tipping point" och övergår i ett annat system, som när regnskogen övergår i gräsbevuxna slätter. Det går inte längre att korrigera. Artutrotningen har aldrig varit så stor som idag och den är oåterkallelig, när arter dör är de borta för alltid. Djur och växter hinner inte alltid anpassa sig till ett varmare klimat, det går för snabbt.

Mycket av den värme som stängs in i jordatmosfären absorberas av våra hav som har en buffrande effekt. Men haven blir varmare, isarna smälter och upptagningen av koldioxid försurar vattnet. Ett exempel är Stora barriärrevet i Australien som många forskare menar är borta inom några decennier. När vattnet blir varmare stöter korallerna bort algerna som ger dem dess färg och kvar blir ett kalkskelett som dör så småningom om inte temperaturen återställs, det kallas för korallblekning. Stora barriärrevet har byggts upp under minst 18 miljoner år.

Varmare temperatur bidrar till att fler skogsområden blir allt torrare. Torra skogar brinner lätt och bränderna genererar enorma koldioxidutsläpp för att inte tala om alla människor som förlorar allt de äger, vi ser och hör om dessa skogsbränder på nyheterna varje sommar. Högre temperaturer orsakar extremväder, orkaner får sin energi från varmt vatten och när havsvattnet blir varmare ökar också kraften i ovädren.


Väder är temperatur vid en given tidpunkt - klimat är statistik på vädret under många tidpunkter, det var bland det första jag lärde mig - att förstå skillnaden mellan väder och klimat. Världens mäktigaste man har inte ens lärt sig det mest elementära, en katastrof med tanke på de utmaningar vi står inför. Att han därtill gör allt för att underminera forskning och vetenskap är ett fullständigt gränslöst beteende. Han skadar allvarligt den pågående processen om att minska våra utsläpp och han kommer  inte att ta något som helst ansvar för konsekvenserna. Han sitter säkert trygg i sitt gyllene torn när flodvågor drabbar kusten.

Bild NASA

lördag 4 november 2017

Murphy´s lag

Om något kan gå fel så kommer det också att göra det eller "Lagen om alltings jävlighet",  jag och datorer i ett nötskal.

 Nyinköpt fin och dyr dator med god lagringskapacitet samt en extern hårddisk på 2 TB som enligt säljaren skall ha närmast obegränsade lagringsmöjligheter för bilder.

Fagus sylvatica `Rohan Obelisk´ blodbok
Sedan började prövningen. Alla 41.000 bilder laddades över till den externa hårddisken och tillbaka till den nya datorn som har två hårddiskar, en för program och den andra för det man vill spara.  Och om något kan gå fel så gör det det, av två val så valde jag det som var fel och datorn larmade omgående om att utrymmet var slut - skulle valt den andra hårddisken.


Larix marschlinsii `Filip´s Road Show´  lärk
Försökte ta bort bilderna och bildprogrammet men det gick inte eller snarare, jag klarade inte av det. Åkte in till stan och lämnade in datorn hos en professionell datorkonsult och hämtade den i fredags. Hårddisken var tömd som den skulle vara men det gick inte att komma in i mitt gamla bildprogram. När vi försökte ta bort programmet blev hela datorn svart, den hade låst sig och det gick inte att komma in i den. Åkte till försäljaren som hjälpte till att låsa upp datorn igen. Så nu vet jag åtminstone hur man gör när datorn låser sig, man håller in strömknappen 10 sek. så att strömmen bryts och då går den att starta igen. Ja jaa, man lär sig alltid något nytt även i prövningens tid.

Orostachys iwarenge var. boehmeri rosettkudde
Så nu sitter jag och bloggar med min gamla dator eftersom det är här bilderna finns. Sonen har lovat hjälpa till med överföringen till den nya datorn, känns inte som jag vill ge mig ut på nya äventyr just nu, om något kan gå fel så gör det förmodligen det.

Rhododendron `Silbervelours´