söndag 28 april 2019

Och så blev det sommar..

I veckan deklarerade SMHI att det blev sommar i Sörmland den senaste veckan, måste vara nytt rekord. Sommaren inträffar enligt den meteorologiska definitionen när dygnstemperaturen hållit sig över tio grader sju dygn i streck.

Snart så, vårarbetet i trädgården är nästan klart och det har tagit ca 2 månader som det brukar göra om jag jobbar varje dag och det gör jag.  En reparation som var alldeles nödvändig har min man fixat. Vi har många planteringar som kantas med torvblock och tyvärr, sedan torrperioderna började har koltrastarna gett sig på att hacka sönder torvblocken.  Ny hållbar kant som målades svart, en bra och diskret färg i trädgården som inte konkurrerar med växtligheten. Det har sett förfärligt ut i flera år så jätteskönt att det är åtgärdat.


Först ut med blomning bland Rhododendron är alltid R. `Hammer Fox´  en lågväxande nästan krypande Rhododendron som blommar med knallröda klockformade blommor.


Paeonia x hybrida den svenska herrgårdspionen liknar ett skogstroll i sin vårklädsel


Primula i alla former tillhör vårens glädjeämnen, jag har alltid gillat dem. Finns inte plats med att presentera alla men den här lilla skönheten är lite speciell Primula `Hose in Hose´ som egentligen betyder byxa i byxa. Om du tittar noga så ser du att blommorna växer i två våningar.


Blodört `Sanguinaria canadensis´ alltid en skönhet i vårträdgården


Första Trillium blommar, möjligen chloropetalum men jag har förlorat kontrollen över dessa tjusiga men egensinniga växter.


Soldanella pusilla x carpa `Spring Symphony´ trädgårdsalpklocka, liten till växten men stor i uppsynen, riktigt tjusig är den med sin ovanliga blomfärg. Vill växa i surjord  på en något skuggigare plats, inte svårodlad i rätt miljö.


Till sist en överraskning, jag har ett antal namnsorter av japansk buskrosling Pieris japonica i trädgården. Har odlat dem i många år för det är något väldigt vackert  och elegant över dessa buskar, den strikta bladformen i kombination med ett vackert växtsätt gör att jag alltid gillat dem. Dessutom är de städsegröna och har aldrig fått vinterskador här i zon 2 - 3.  De bildar vackra blomknoppar på hösten men vintrarna här har varit för kalla för att knopparna skall överleva. Denna vinter hade vi som lägst - 16,9 grader, aldrig haft en så varm vinter förut. Och Pieris japonica `Sarabande´  är alldeles översållad med blommor - tjusigt! Den fick rejäla torkskador i fjol men har reparerat det galant.


torsdag 25 april 2019

Den svenska skogen brinner - igen!

Enligt MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap har 10 - 15 skogsbränder blossat upp varje dag den senaste veckan. Ett förändrat klimat i kombination med kortsiktiga, ekonomiska intressen under de senaste 50 åren är anledningen till den katastrof som den svenska skogen nu befinner sig i.

Naturen är just nu en enda stor barnkammare, jag hittade en tvillingfödsel av hare i trädgården under en tuja häromdagen. Mamman kände nog min doft och följande natt hade hon flyttat de små men någonstans i trädgården ligger de gömda. Elden som nu härjar i olika delar av landet slukar allt i dess väg, fågelbon, insekter och marklevande djur som små harpaltar, människor evakueras från sina hem.

Vi har haft kunskap om klimatförändringar i över 20 år, den samlade vetenskapen är enig, vi går mot en varmare värld med allt vad det för med sig av konsekvenser. En och annan fortsätter att hävda att det handlar om naturliga variationer men det är enbart ett försvar för den livsstil man vill behålla.

Vi har även en gedigen kunskap om att lövskog motverkar bränder, därför är blandskog med stor andel lövträd ett bra skydd mot skogsbrand men det är inte kunskap som styr vår skogspolitik.


Det moderna skogsbruket har gett oss granplantager där alla träd står i rader och är exakt lika stora. En makalös enfald som står i skarp kontrast till mångfaldens skyddande och reparerande förmåga. Under granarnas mörka skuggor växer inga örter och följaktligen finns där inget insektliv heller.

Granen brinner bra och de kalhyggen med efterföljande markberedning är metoder som gynnar skogsbränder. De upphettade jordlagren som återstår efter ett kalhygge är så varma att en glasbit kan antända vegetationen när trädens kronor inte längre skuggar.


Markberedning med efterföljande plöjning när skogen huggits ner sänker grundvattennivåerna och gör torkan än värre. All den kol som finns lagrad i jorden försvinner upp i atmosfären som ökade utsläpp av koldioxid. Plöjda kalhyggen avger katastrofala mängder med koldioxid och bidrar till uttorkning genom sänkta grundvattennivåer.

Aldrig tidigare har Sverige drabbats av omfattande skogsbränder i april. Denna månad brukar vara gräsbrändernas månad när det torra fjolårsgräset lätt antänds men aldrig skogen. Vårt land skall ha fuktig mark med höga grundvattennivåer efter att snötäcket smält bort, nu brinner skogen i den extrema torkan. Granbarkborren som känner doften av stressade granar kommer att anfalla med besked i år.
Att plantera skog i denna torka är bortkastat, förra sommaren blev plantor för tiotals miljoner kr förstörda av torkan. Kalhyggena får stå kvar som monument över mänsklig dårskap.

När jag började med trädgård för några decennier sedan minns jag värmeböljor som varade några veckor, oftast i juli. De senaste 5 åren har förändringarna varit så påtagliga att jag ser dem med blotta ögat. I fjol var det nytt rekord med sommarhetta i maj, nu har vi sommarvärme i april. Hur skönt vi frusna nordbor än tycker att det är med sommarvärme i april så rubbas det system som evolutionen skapat under århundraden, värmen skördar offer.

Jag väntar på min långväga gäst, den svartvita flugsnapparen Filedula hypoleuca som alltid anländer 1 maj med någon dags variation. Den övervintrar  vid ekvatorn och de små vingarna har flugit långt innan den landar i min trädgård. Den styrs av sin biologiska klocka som regleras av dagsljuset. Den skall ankomma när det är optimalt för den att föda upp sina ungar. Maten består av flugor, mygg, fjärilslarver och spindlar. Risken att allt torkat bort när det behövs till mat för långväga gäster och deras avkomma. Så var det ifjol, inga mygg surrar i uttorkad natur.

Premiär är det även för vattenspridaren i april. Jag minns när första bevattningen brukar ske, omkring midsommar eller fram i juli. Varje kväll måste jag nu fatta ett beslut om vilka växter som skall få lite vatten och vilka skall bli utan, ett val jag numera är bekant med men aldrig vänjer mig vid. Vattentillgången är begränsad och spridaren tar bara ett litet område åt gången.


fredag 19 april 2019

Från trädgården idag..


I måndags landade sädesärlan här och i förrgår inspekterade stararna en av holkarna. Starens ankomst har alltid betytt vår för mig, oavsett väder, temperaturer, snö eller solsken så är det vår när den vackra fågeln anländer till oss.
Sommarvärme blev det också, jag är inte odelat förtjust måste jag säga för det börjar bli torrt i marken men i trädgården händer det förstås en del, allt triggas igång av solen och höga temperaturer.

Backsipporna är väldigt vackra just nu..

Pulsatilla vulgaris `Papageno´

Pulsatilla vulgaris
Pulsatilla halleri ssp. slavica


Pulsatilla patens nipsippa  
Presidentsippan Jeffersonia dubia har slagit ut i värmen, blommornas färg saknar all annan motsvarighet i trädgården, lavendelblå kanske?


Gammal trotjänare men mycket omtyckt är den botaniska tulpanen Tulipa turkestanica



Adonis vernalis våradonis med sina vackra knoppar. En särdeles trevlig växt som inte är svårodlad, egentligen tycker jag att knopparna är som små underverk men blomman lyser som en vårsol - länge.
En annan Adonis med japanskt ursprung Adonis amurensis `Sandanzaki´ 


Jag trodde nästan den var borta men sent omsider kom den upp och snabbt gick det när det väl hände, en riktigt trevlig blåsippa Hepatica nobilis `Flore Pleno´



Ha en riktigt trevlig fortsättning på helgen! 


söndag 14 april 2019

Sippor, sippor..

Kalla nätter den senaste veckan och blåsipporna lägger sig platt på marken på grund av kylan men piggar på sig så snart temperaturen stiger. Nu blommar de lite överallt här och nya frösådda små blåsippor dyker upp. Blåsippan som inte är stor ovan jord klarar inte att sprida sina frön särskilt långt från moderplantan men den har utvecklat en strategi för att få hjälp. Fröna innehåller något ämne som attraherar myrorna så de bär runt på blåsippans frön, naturen är smart.




En vit variant av Hepatica nobilis



Hepatica japonica  japansk blåsippa, skriver inte ut sortnamnet för det var inte korrekt upptäckte jag i fjol. 



Backsippa Pulsatilla vulgaris är på gång att slå ut men de har ju en riktig päls att skydda sig med.




Pulsatilla vulgaris `Papageno´ har fler och spetsigare kronblad än arten



fredag 5 april 2019

Den som äger en trädgård behöver inget gym

Varje vår gör jag en grundlig genomgång av trädgården, det har blivit en väl inarbetad rutin. Jag fyller på gödsel och jord i samtliga planteringar och låter det mesta av löv och barr som fallit bli kvar under jordtäcket. Gångarna måste plockas rent för hand, här faller mängder med skräp från den omgivande skogen. Oftast är det ett stimulerande arbete, det blir fint och prydligt på en gång - men det är tungt kroppsarbete. Jag bemödar mig om att jobba strukturerat och inte fuska, jag vet att jag har igen det under resten av säsongen. 

Våren är nog den bästa tiden i trädgården, växterna som varit borta så länge vaknar till liv, fåglarna sjunger för att överrösta varandra och holkarna markeras inför årets familjebildning. En och annan humla och fjäril har vaknat - livet återvänder till vår frusna Nord.


Vi har ju tvingats sätta upp elstängsel runt hela den del vi använder som tomt eftersom vi har så mycket vildsvin här. Utan stängsel skulle det inte finnas någon trädgård kvar. Gränser mot naturen är alltid bekymmersamma, växtligheten tar sig in i trädgården om jag inte försöker stoppa den. Utanför stängslet har jag satt markduk och fyller på med täckbark regelbundet. Här påbörjat men inte klart. Det fungerar väl sådär, kvickroten tar sig igenom så det måste rensas ibland.





Tibast Daphne mezerum blommar på bar kvist, frösår sig gärna men jag har inte riktigt haft hjärta att ta bort dem men snart är de definitivt för många.


Löven ligger tjockt på en del ställen, igår hittade jag en snötrillium  Trillium nivale på en lång ranglig stängel med blomknopp som inte lyckats ta sig upp genom fjolårslöven.  Glömt att jag planterade den där i fjol våras.





Har kanske kommit halvvägs och nu väntas regn i helgen, alltid efterlängtat.

Iris reticulata `Katherine Hodgkin´

Iris reticulata `Pauline´

Iris reticulata `Harmony´