tag:blogger.com,1999:blog-5655843920273422915.post7666146440774210539..comments2024-02-06T05:10:17.146+01:00Comments on Hagtorpet: KlimatförändringarGunilla Teckenberghttp://www.blogger.com/profile/18421204461496295103noreply@blogger.comBlogger4125tag:blogger.com,1999:blog-5655843920273422915.post-67366524339865114982014-11-07T11:27:40.414+01:002014-11-07T11:27:40.414+01:00Tack, Gunilla, vilken trevlig läsning!
Jag skrev e...Tack, Gunilla, vilken trevlig läsning!<br />Jag skrev en kommentar om fåglar som bara försvann fast jag precis hade loggat in på ett google-konto...<br />Jag har läst ikapp flera av dina texter. Intressant och välskrivet och jag fastnade för Zuccheros version och lyssnade många gånger!TACK!Anonymoushttps://www.blogger.com/profile/07585257158713157596noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-5655843920273422915.post-28800557266530419042014-11-05T09:04:49.536+01:002014-11-05T09:04:49.536+01:00Tack Olle och Anette för responsen!
Bland det vik...Tack Olle och Anette för responsen!<br /><br />Bland det viktigaste man kan lära sig om naturen är hur allt levande har ett samband. Jag har numera svårt att prata om skadedjur i trädgården eftersom alla kryp är varandras förutsättningar. Utan det ena finns inte det andra heller. Minsta lilla utrymme i vår natur nyttjas av växter och djur och samspelet dem emellan gagnar deras överlevnad och fortplantning. När någonting rubbas och inte kan reparera sig själv blir skadorna stora.<br /><br />Världen i dag som vi känner den är ett resultat av evolutionen. När människan påverkar klimatet så får det stora konsekvenser för naturen. De arter som inte hinner anpassa sig till förändringar dör ut. Snabbheten i klimatförändringarna är farlig och i evolutionära processer är hundra år en väldigt kort tid.<br /><br />Jag tänker ofta på hur länge vi kommer att få se och njuta av flyttfåglar som har sitt vinterboende på andra sidan klotet. Ökenspridningen är stor och påverkas förstås av varmare klimat. Fåglarna skall klara av att utan mat och vatten kunna passera öknen, en mycket farofylld passage där många går under.<br /><br />Vi har inte all kunskap om alla samband i naturen men vi vet tillräckligt mycket för att förstå att vi måste bromsa våra utsläpp av växthusgaser och rovdriften på vår planet. Det sägs att om alla människor på vår jord hade en lika hög konsumtion som vi i Sverige skulle vi behöva 3,5 planeter av jordens storlek för att årligen återskapa det vi förbrukar.Gunilla Teckenberghttps://www.blogger.com/profile/18421204461496295103noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-5655843920273422915.post-65220757018314999592014-11-04T08:59:36.828+01:002014-11-04T08:59:36.828+01:00Imponerande kunskap du sitter inne med. Själv har ...Imponerande kunskap du sitter inne med. Själv har jag svårt att komma ihåg siffror och vilken rapport informationen kom från.<br />Att nåt håller på att hända i miljön kan väl ingen ha missat efter denna långa höst som i och för sig är härlig, men när Olle ovan går in mer på detalj om vad som skulle kunna hända med djurlivet och hur känsliga systemen faktiskt är börjar allvaret sippra igenom.<br />Det är lätt att sucka över problemen. Ta sig för pannan undrandes vart vår värld är på väg utan att egentligen se sin egen del i det hela. Problemen är där ute i världen. Vad har det med mig att göra.<br />Att vara informerad om var politikerna står i miljöfrågorna är förstås viktigt. Nu väljs ju politikerna på kort sikt och omsorgen om vår miljö och vårt klot behöver en långsiktig plan så att bara påverka genom röstning räcker inte. <br />Att se sambandet mellan sina egna val och klimatförändringar och annan miljöpåverkan kan vara nog så svårt, än svårare att ändra sina vanor, men det är där vi till syverne och sist måste hamna.<br />Även om man kan tycka att mina insatser är en droppe i havet och att "andra" inte verkar bry sig, så kan var och en av oss föregå med gott exempel och skaffa oss ett miljösamvete. Hålla vårt miljösamvete så rent det går. Det är en go känsla att veta att man gjort sitt bästa och det bästa är gott nog. Var och en behöver inte rädda världen utan bara agera i sin egen omgivning. Det ger ringar på vattnet. På www.klimatkontot.se/ kan man testa hur mycket man tär på jordens resurser och samtidigt få idéer om vad man kan ändra på. <br /><br />Tack för bra inlägg!<br />Anette<br />Rost och rädisorhttps://www.blogger.com/profile/01866473057405077796noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-5655843920273422915.post-33235388337867649932014-11-04T00:23:42.091+01:002014-11-04T00:23:42.091+01:00Återigen ett tänkvärt inlägg, Gunilla.
När jag va...Återigen ett tänkvärt inlägg, Gunilla.<br /><br />När jag var inne i Stenungsund idag, var delar av torgets parkering översvämmad. Men det var långt ifrån den värsta översvämningen i år. Betydligt värre var det i slutet av augusti, när regnet kom med besked efter ett par månader med värmebölja och knappt en droppe. Om 15 grader är värmerekord för slutet av oktober, kommer det säkert att bli värmerekord för november också. Jag tycker att temperaturen ligger där i närheten varje dag nu.<br /><br />Klimatförändringar behöver inte alltid innebära att det blir varmt och skönt. Skulle Golfströmmen få för sig att ändra riktning, kan vi i Sverige mycket väl få köldrekord! Samtidigt som andra delar av världen får värmerekord i stället.<br /><br />Hur naturen påverkas av förändringarna är inte lätt att veta. Efter en tidig vår kanske någon reagerar på att påskliljorna är överblommade till påsk, och att det knappt finns några prästkragar kvar till midsommar. På Öland har ovanligt många älgkalvar dött de senaste åren, och även i Småland har man sett liknande tendenser. En förklaring som har lagts fram är just klimatförändringar - de späda, näringsrika skotten på träden som de små kalvarna så väl behöver, har kommit för långt i utvecklingen för att vara riktigt bra. Om saken har undersökts på rådjur i Sverige vet jag inte, men i somras läste jag om en studie från Frankrike där kiden hade minskat oroväckande mycket i vikt av samma anledning. Och så har vi ju flyttfåglarna - finns det tillräckligt med insekter av rätt sort när de kommer tillbaka? Långflyttarna styrs ju av dagarnas längd (inte vädret) och lär fortsätta att komma vid samma tid oavsett om det finns mat eller inte. Att olika insekter svärmar vid olika tider hjälper inte - fåglarna är ofta mer eller mindre specialiserade på en viss sort.<br /><br />Säkert finns det en hel del kvar att upptäcka av naturens komplicerade samband, och hur lätt dessa kan rubbas när något inte längre stämmer. Men det vi vet borde definitivt räcka för att få folk att börja tänka efter. Alltför många vet dock skrämmande lite om naturen numera - hur förklarar man t ex sambandet mellan starar och harkrankslarver, om folk varken vet vad en stare eller en harkrank är? Det är så lätt att drunkna i alla larmrapporter, så vi får inte glömma att även tala om att det trots allt inte är för sent. Det GÅR fortfarande att hejda utvecklingen om vi verkligen vill!<br /><br />OlleOllenoreply@blogger.com