Naturens dolda nätverk

Detta är titeln på den senaste boken av den tyske skogsvaktaren Peter Wohlleben. Det är hans fjärde bok om den natur som han älskar att berätta om och som är en så stor del av hans liv. Det är alltid svårt för författare att upprepa tidigare succéer och enligt min mening höll boken med titeln Djurens gåtfulla liv inte riktigt samma höga klass som de övriga. Kanske för att jag själv har en så emotionell förhållning till djur som gjorde den så tung att läsa men också för att boken hade en något svag  vetenskaplig koppling.

Men nu är han tillbaka på banan och det med bravur. Boken kan nog kategoriseras som populärvetenskap där han gör vetenskapliga upptäckter tillgängliga och attraktiva att läsa för den stora allmänheten. Hans berättarkonst är oerhört tilltalande för den som intresserar sig för naturen och alla de som lever i och av den.

Fokus för denna bok är de komplicerade samband som utgör det vi kallar natur, för mig personligen något av det mesta fascinerande som existerar i vår värld men också det som gör naturen så sårbar för mänskliga ingrepp.

Boken inleds med ett kapitel om Yellowstone, om vargens och rovdjurens betydelse för våra ekosystem vilket jag skrivit om flera gånger tidigare här på bloggen. Jakt kan aldrig ersätta rovdjurens värde för vår natur, det är mycket mera komplicerat än så.

Han berättar om hackspettars och spillkråkors strategi när de förbereder ett bo i ett friskt träd. Det kan dröja år innan boet är inflyttningsklart, det krävs planering på hög nivå och det återanvänds av många arter.

Att störa ekosystem är inte alltid att ta bort något, samma obalans kan uppstå när vi tillför något. Som exempel tar han upp jägarkårens osunda matning av vildsvinen som nu förökar sig explosionsartat i Europa. Här traskar de tämligen bekymmersfritt inpå husknuten varje natt, det som skyddar trädgården är det elstängsel vi satte upp för ett antal år sedan.

Träd är författarens favoritobjekt och han berättar hur träden kommunicerar med varandra, hur de skyddar sina små skyddslingar och hur de lever i symbios med svampar och mikroorganismer. Friska träd kan försvara sig mot olika angrepp men skadade träd blir lätt offer för inkräktare vilket gäller för alla växter. Han beskriver trädens strategi vid långvarig torka och jag minns alltför väl denna sommar när träden gjorde sig av med en del av sina löv i juni för att minska avdunstningsytan. Men det har sitt pris, sockerproduktionen minskar kraftigt när trädet byter törst mot hunger och det kommer att påverka träd och växter nästa år.

Granplantagerna som numera täcker stora ytor i Europa är förändrade ekosystem som är helt underkastade mänskliga behov. Och som alltid när obalans uppstår blir angrepp av skadedjur svåra att möta, i det här fallet handlar det om insekten barkborre som borrar sig in under barken och tar död på träden. Insekterna klarar inte av att angripa ett friskt träd men granen vill ha det fuktigt och kallt som i ett tajgaklimat vilket vi inte kan erbjuda och följaktligen är träden försvagade och blir lättare offer för angripare. Den kloke skogvaktaren anser inte barkborren vara ett skadedjur utan kallar insekten för svaghetsparasit, det är vi själva som fått den känsliga vågen ur balans. En ytterligare komplikation med dessa ensidiga granbestånd är högaktuell, barrskog brinner som fnöske medan lövskog är synnerligen svår att antända. En riskabel investering i klimatförändringarnas årtionde.

Är du intresserad av naturens många och komplicerade samband är detta boken för dig. Fascinerande, spännande och lärorik. Samtliga böcker av Peter Wohlleben finns översatta till engelska. Och som alltid har jag inte erhållit en enda krona som betalning utan varit helt fri att tycka till.

Innan snön faller..

För en gångs skull, lite text, många bilder.

Adiantum pedatum frilandsadiantum, en favorit bland ormbunkarna 

Frökapsel hos Paeonia officinalis ssp. banatica  bergspion

Rhododendron `Silbervelours´ i novemberljus

Den gamla damen Rosa `Flammentanz` har satt nypon i år. 

Fagus sylvativa `Rotundifolia´ småbladig bok är ett vintergrönt träd som behåller bladen nästan till våren, inte detsamma som städsegrön växt som är grönbladig året runt.

Tomma frökapslar hos buskpionen Paeonia x suffruticosa `Hinun´

Pinus mugo `Jakobsen´ en liten och långsamväxande dvärgtall med danskt ursprung.

Picea abies `Zillertal´ dvärgform av gran s.k. häxkvast

Rhododendron roxieanum med sina typiska smala blad

Corylos avellana `Red Majestic´ ormhassel med röda blad, har torkskador från sommaren

Arrhenatherum elatius bulbosum `Variegatum´ den vitbrokiga pärlhavren som torkade bort i somras men började grönska igen på hösten.

Blomknoppar på Rhododendron `Flautando´ något illavarslande att de blivit så stora, hoppas de klarar vinterns kyla.

Rhododendron `Hydon Velvet´ har kvar det vackra indumentet

Abies veitchii `Rumburk´ dvärgform av Fuji gran

Rhododendron `Silberleaf´ en mycket odlingsvärd Rhododendron

TREVLIG HELG!

Black Friday - nej tack!

Vi närmar oss årets stora köpfest, ett importerat evenemang vars syfte är att få konsumenterna att öppna plånboken, kanske också att göra mindre genomtänkta inköp. Enligt beräkningar kommer Black Friday i år att omsätta mellan 6,3 till 6,6 miljarder SEK. En annan undersökning som handeln gjort visar att 47 procent av befolkningen planerar att göra inköp under helgens stora jippo. Glädjande siffror för det betyder att en majoritet av befolkningen 53 procent inte tänker låta sig lockas trots den massiva marknadsföringen av varumärket.

Det är lätt att tro att reklamen som översköljer oss är en naturlig del av vårt samhälle, att vi klarar av att värja oss mot den men det tangerar nog vad som kan kallas för självbedrägeri. Reklamen vill oss något, alltid.

Vår överkonsumtion misshandlar våra egna livsbetingelser, den bidrar till den alarmerande artutrotning som nu pågår, den förstör våra ekosystem som upprätthåller och försörjer vår natur och i sista hand oss själva. De pågående klimatförändringarna får sin energi från vår överkonsumtion där vi riskerar att klimatet löper amok. Förhoppningsvis äger vi fortfarande möjligheten att göra ett val.

Reklamen vill oss något, den är manipulerande och riktar sig till vårt känsloliv. Syftet är att väcka vårt missnöje, att inte duga, att aldrig vara nöjd. De negativa känslor som reklamen så träffsäkert hittar hos oss kan vi snabbt bli befriade ifrån genom ett inköp, det är vad budskapet vill få oss att tro. Tyvärr är den förvärvade glädjen över den nya prylen kortvarig och kräver ständig upprepning av våra köpbeteenden.

Vi behöver konsumera, självklart är det så men det finns en avsevärd skillnad mellan det vi behöver och det vi vill ha. Reklam är ofta livsstilspropaganda som vi gott klarar oss utan, reklamen bidrar till att vi som enskilda konsumenter upprätthåller lögnen om evig tillväxt på en begränsad planet. Om reklam är nödvändig för att upprätthålla vårt ekonomiska system så är det fel på det ekonomiska systemet.

Julhandeln beräknas åter igen slå nya rekord trots allvarliga tecken på att vi är på väg in i en lågkonjunktur. Handeln räknar med en ökning för årets julhandel med 3 procent i jämförelse med fjolåret och en omsättning på 79,7 miljarder SEK, ökningen är exponentiell.

Jag länkar inte detta inlägg till Trädgårdsfägring eftersom det inte handlar om trädgård men det dyker väl upp på blogglistan över anslutna bloggar. Jag vill passa på att tacka personerna bakom Trädgårdsfägring för beslutet att inte tillåta reklamen som plötsligt dök upp på sidan. Det som inte känns riktigt bra är att det medför en kostnad för er för sidan gagnar oss alla. För mig känns det helt acceptabelt att betala för att slippa reklam, där köpfrid råder är trovärdigheten hög. Dessvärre gäller även det omvända.

Alla dessa Hostor.. (Del 1)

Jag har svårt att tänka mig någon mer användbar växt i trädgården än Hosta speciellt om man gillar gröna växter - och det gör jag. I storlek kan man hitta allt från miniatyrer på några cm höga plantor till den största av dem alla H. `Empress Wu´ som blir nästan 1, 5 m i vuxet tillstånd. Hosta föredrar lite skuggigare platser med god fuktighet men efter ett antal somrar med besvärande torka kan jag konstatera att de flesta klarat sig mycket bra. Några sorter har fått torra bladkanter men de är förhållandevis få. Nackdelen är att sniglar älskar dem samt att de flesta kräver delning med några års intervall, de växer sig stora men är förhållandevis lätta att dela. En fördel är också att de kan planteras i surjordsplanteringar bland Rhododendron men det går lika bra med alldeles vanlig matjord.

Hosta `Orange Marmalade´ är en vacker medelstor planta som passar bra på en lite mörkare plats, de ljusa bladen syns lång väg i en skuggig plantering.

Inte en perfekt bild men där borta mellan stenarna planterade jag H. fortunei var. Albopicta som jag delat flera gånger. Hålet var djupt men inte brett, åratal av organiskt nedfall hade bildat en fin jord i botten så det var bara att fyll på lite mer.

Här växte förut några höstljung som tjältorkan tog död på i våras. H. `Golden Tiara´ fick ersätta dem.

I stubberiet bland Rhododendron, ormbunkar, ljung och barrträd passar Hosta perfekt. De ljusa bladen längst bort i bilden tillhör H. `Remember Me´ som inte blir mer än några dm hög. En riktigt snygg Hosta med sina lysande vackra blad.

H.`Francee´ är en vanligt förekommande sort men absolut inget fel på den, gröna blad med ljusa kanter, alltid fräsch i uppsynen. Jag försöker alltid skapa asymmetri och här har jag planterat ett antal Francee direkt i marken tillsammans med en sten och några stubbar, fungerar utmärkt.

H. `Stiletto´ har, som framgår av namnet långa och spetsiga blad. Också planterad rakt ner i marken vid en gammal gren som jag hittade i skogen.

En av planteringarna med Hosta miniatyrer, de är så små så de kommer inte till sin rätt i blandade rabatter, de blir lätt övervuxna av större växter men samlade tillsammans får de visa upp sig i all sin prakt, jag är väldigt svag för dem.

H. `August Moon´ planterad mellan stenar där höstens låga solstrålar träffar den för en kort stund.

Bara några minuter av din tid

            

Living planet rapport 2018

Världsnaturfondens rapport, Living planet rapport 2018, publicerades för några veckor sedan och gav stora rubriker världen över. Bestånden av fåglar, däggdjur, amfibier, reptiler och fiskar har minskat med omkring 60 procent mellan åren 1970 - 2014. Våra vilda djur är hårt ansatta, sju av tio vilda ryggradsdjur riskerar att vara borta inom endast två år. Slutsatserna grundar sig på undersökningar av 16704 populationer  av 4005 arter. 90 procent av havsfåglarna har plast i magen, dessa små mikroplaster som är mindre än ett sandkorn men glittrar så vackert i olika färger. Och varje år fyller vi våra hav med ytterligare 8 miljoner ton plast, snart finns det mera plast i haven än det finns fisk.

Faktum är att vi snabbt närmar oss en gräns som inte får överskridas, de liv som utrotas är borta för alltid. Det finns ingenting som kan återställa en utrotad art som i framtiden endast kommer att finnas på bild. Vetenskapligt är frågan klart och tydligt avgjord och kan inte degraderas till och behandlas som ett specialintresse för en liten naturintresserad minoritet. Den biologiska mångfalden är människans och naturens viktigaste resurs, allt hänger samman i sinnrika mönster och näringskedjor där allt levande fyller en funktion, från minsta lilla småkryp till de stora rovdjuren.

Skiren Kvicken naturreservat

Hela världen kan inte göras till ett naturreservat men det motsatta är lika giltigt, vi kan inte fortsätta överutnyttja och förstöra mer än vad planeten förmår återskapa. Enkel matematik, vi bör leva på räntan och bevara kapitalet intakt. Överexploatering och avverkning av jordens skogar och förlust av livsmiljöer har drabbat 75 procent av alla arter negativt. Vår ohållbara konsumtion är motorn som driver på denna utveckling och där ligger Sverige i den översta toppen, vår svenska konsumtion kräver 4,2 planeter. Vi är numera en stor värld på en liten planet säger professor Johan Rockström. 

Vi har tillräckligt med kunskap idag, vi behöver inte fler rapporter om vad kalhyggen förorsakar för allt levande, vi vet vad monokulturer innebär för den biologiska mångfalden. Vi vet att man inte bör kasta plast i naturen men vi saknar politiskt agerande och här och där, med tanke på bilden, brister även det enskilda  ansvaret.

Magnolia

Det skrivs väldigt lite om Magnolia på våra trädgårdsbloggar, skälet vet jag inte men tanken slår mig att man kanske tror att Magnolia är svår att odla? 

Magnolia fanns redan på dinosauriernas tid och långt innan det fanns bin och man tror att magnoliorna då pollinerades av skalbaggar. Man kan väl  anta att en sådan växt klarar en hel del.  Det som förstås sätter gränser är vårt nordiska klimat men numera finns en hel del hybrider där man använt poppelmagnolia M. accuminata för att få öka härdigheten. Poppelmagnolian härstammar från Nordamerika och kan i sin naturliga miljö bli ett träd på 20m högt.

Magnolia växer naturligt i lövskogars undervegetation som ger skydd mot kraftiga vindar och brännande sol. Växtplatsen bör vara väldränerad men får aldrig torka ut. Att gräva en grop i gräsmattans kompakta jord och plantera en Magnolia kommer inte att lyckas, gropen förvandlas snabbt till ett vattenhål under hösten och kväver Magnolians rötter. Rötterna som är mycket ytliga kräver en syrerik och luftig jordblandning, jag använder torv och Rhododendronjord som jag fyller på varje år. Att sätta täckbark eller markduk under en Magnolia är inte att rekommendera, det blir för kompakt och syrefattigt.

Magnolia `Susan´ (M. liliiflora `Nigra´ x M. stellata `Rosea´) är både vanlig och lättodlad. Kallas för flickmagnolia, det finns ett helt gäng magnoliahybrider med flicknamn. Den blir en buske och inget träd, blommar här i maj efter att bladen slagit ut vilket gör att blommorna oftast klarar sig från tidig vårfrost. En mycket bra nybörjarmagnolia. 

Magnolia `Goldstar´ ( M. accuminata x M. Stellata) och här är den tåliga poppelmagnolian inblandad för att öka härdigheten. Tyvärr har jag dåligt med bilder på blommande Magnolia, mina gamla bilder är kvar i den förra datorn och under sommarens hetta i år blev det sparsamt med fotograferingen.
Nåväl, detta är höstskruden, `Goldstar´ är numera att ganska stort träd som blommar med svagt gula blommor ganska sent på våren. Relativt snabbväxande och har aldrig drabbats av vinterskador.

Tyvärr endast bild på höstfärgen av denna magnifika Magnolia men jag vill ändå ta den med för den är lite speciell. Magnolia x wieseneri `Swede Made´ är något så ovanligt som en svensk magnoliahybrid, framtagen av Stefan Mattson på Göteborgs Botan. Det är en korsning mellan praktmagnolia och den härdiga junimagnolian från Japan, framtagen för att passa svenska förhållanden. Den är starkväxande med väldigt stora och vackra blad. Den har ännu inte blommat här men blommorna är stora, vita och doftande med vackra röda ståndare.  Om man vill pröva en Magnolia  så är `Swede Made´ ett gott val, härdigheten anges till zon 1-3 (4)

Trädet på bilden är en paraplymagnolia M. tripetala som är en egen art. Jag ville ha något exotiskt med stora blad som skulle ge lite höjd åt planteringen, jag blev inte besviken. Den planterades våren 2014 och var då inte större än att den fick plats i bilen. Den är riktigt läcker, bladen är lika långa som min underarm och den behöver ett stöd för när det blåser hårt tar det i med kraft i de enorma bladen. Den har klarat sig fint här men platsen är djupgrävd och fylld med fuktig torv, den får inte torka ut.

Magnolia tripetala i höstens färger.