Nu flyger amiralen!

Jag menar förstås fjärilen Vanessa atalanta som nu fladdrar runt Echinacea blommorna i trädgården.
Den är storvuxen, elegant och riktigt vacker, man kan inte ta miste på den.

Amiralen är en invandrare i Sverige där influgna fjärilar söderifrån lägger ägg och mot slutet av sommaren kläcks en ny generation. Det är antagligen de som nu gästar trädgården.

En begränsad återvandring söderut har ibland observerats under hösten men man vet inte om det sker mera regelbundet eller bara tillfälligt.

Amiralens larver lever på nässlor som är värdväxt för fjärilen så spara gärna något hörn i trädgården där nässlorna får växa och bidra till biologisk mångfald. Nässlor gillas av många fjärilar.

Amiralen klarar inte att övervintra i vårt klimat.

Tid Tålamod och Tur

samt en hel del envishet krävs om man skall fånga insekterna på bild. Dåligt med fjärilar och bin så här kommer några flugor och blomflugor som det finns gott om just nu.

Blomflugorna har en något skönare uppsyn

Men skönast just nu är kryddbusken Sinocalycanthus x raulstonii `Hartlage Wine´ 

Vad har hänt här?

Sommaren 2014 planterade jag en Magnolia tripetala paraplymagnolia. Plantan var modell större och har vuxit bra sedan dess. Paraplymagnolia är ju litet utöver det vanliga med sina stora blad som ger en djungelkänsla i trädgården vilket också var anledningen till att jag valde just denna Magnolia.

Platsen där den är planterad är djupgrävd och fylld med massor av fuktighetshållande torv och fjolårets extrema värme och torka klarade den av hur bra som helst, inte ett enda torkat blad.

I vår betedde den sig helt normalt och för första gången blommade den, 5 - 6 jättestora, tjusiga magnoliablommor. För drygt en vecka sedan såg jag att den nedersta grenen började vissna, sedan gick det snabbt. Bladen fortsatte att missfärgas och torkade allt längre upp och nu är trädet dött. Jag brukar ha en hyfsad koll på vad som hänt när det sker otrevliga överraskningar i trädgården men nu har jag faktiskt ingen aning om vad som orsakade detta tråkiga slut för min vackra Magnolia. Den har inte torkat, inga vinterskador, inga sorkhål, inga missfärgade blad förrän den började visa upp att den hade problem. Den såg ut som om någon strypt vattentillförseln, sådär som krukväxter ser ut som inte fått vatten på flera veckor. Någon som har en rimlig teori om vad som kan ha hänt?

Blommor och blad, fladder och surr

Gillenia trifoliata  trebladsspira bjöd på en riklig blomning i år, likaså de okända liljorna som jag flyttade för ett par år sedan. Passade på att gödsla planteringsgropen med benmjöl och sannolikt har det bidragit till de frodiga plantorna tillsammans med försommarens nederbörd.

Dactylorhiza okänd nyckel återkommer troget varje år. Jag har exemplar i både surjord och vanlig matjord och det fungerar vilket som, lättodlade små skönheter.

Efter blomningen når Rhododendron sin höjdpunkt, bladen täcks av en luddig filt som på ovansidan kallas för toment och på undersidan för indument. Beläggningen har förstås inte tillkommit för att beundras av oss människor utan har utvecklats som ett skydd mot insekter.

Rhododendron `Silverleaf´

Rhododendron `Golfer´

Blommornas tid är kort och vackra bladväxter som bildar en stomme i trädgården har alltid varit viktiga för mig. En av de mest lämpade bladväxterna om trädgården inte invaderats av sniglar är utan tvekan Hosta. De finns i alla storlekar  från miniatyrer till giganter. Den enda nackdel som jag kan komma på är att de så småningom blir för stora och måste delas.

Högst upp en av giganterna, kanske den största H. `Empress Wu´ och längre ner i bild, planterad mellan stora stenar H. fortunei var. Albopicta.

Här har jag planterat H. `Francee´ rakt ner i marken för att mjuka upp en aning så allt inte växer inom markerade rabatter. I bakgrunden syns en samling miniatyrhostor.

Hosta `Ben Vernooi´ med tjocka, välmarkerade blad, en av de vackraste om ni frågar mig.

Den senaste veckan har det fladdrat ordentligt över rabatterna här, några av de besökare som jag lyckades fånga med kameran. Hoppas identifieringen är korrekt, annars rätta mig.

Nässelfjäril Aglais urticae

Rovfjäril Pieris rapae

Storfläckig pärlemorfjäril Issoria lathonia

Och så gav jag mig på en rejäl utmaning, att fotografera humlor. Det måste ha varit hundratals av dem som surrade över timjanmattorna. De rör sig oavbrutet och det kräver korta slutartider på kameran. Det krävs också tid och koncentration och en bra bakgrund men det är väldigt stimulerande att iaktta deras flitiga arbete. Svårt är också att få ett bra fokus på hela insekten, inte bara en del av den. Jag vill ha hela bilden så skarp att pälsen och de håriga benen syns tydligt men ännu dröjer det till den perfekta bilden. Av flera hundra bilder åkte de flesta i papperskorgen, några sparade jag.