fredag 24 maj 2013

Efter arbetsdagens slut...

...brukar jag sätta mig en stund på bänken, högst upp i trädgården och låta tankarna ta vägen dit de vill. Oftast iakttar jag fåglarna och deras bestyr. Fågelsången har nästan tystnat för i år förutom den svartvita flugsnapparen som ger ifrån sig ett tjattrigt tet - tet- tet..
Han har  lyckats utmanövrera blåmesen som var först på plats i holken men vem kan klandra den lille krabaten som flugit över halva jordklotet enbart med uppgiften att sätta bo här på Hagtorpet.



Fast jag inte vill så fastnar blicken till slut på den döende solfjäderstallen - Sciadopitys verticillata.
Nu verkar det gå fort - toppskotten är döda och de långa vackra och gröna barren blir alltmer bruna.

Den perfekta pyramidformen  den hade vid planteringen syns knappast mer. Den vackra tallen fick den bästa platsen jag kunde tänka mig när jag planterade den ifjol bland stenar och skog som skyddar mot isande nordanvind. När snön försvann var den fortfarande lika grann och ståtlig men så kom den brännande marssolen med tjäle kvar i marken och beseglade solfjädertallens öde. Naturen har talat och satt sina gränser.

Men vacker var den i augusti i fjol....




5 kommentarer:

  1. Jag är så glad att jag har hittat till din blogg! Här lär jag mig nya saker nästan varje dag. Barrväxter är inte min starka sida, men jag är väldigt sugen att skaffa några. Solfjäderstallen var ju helt fantastisk. Va tråkigt att den inte klarade sig!
    Ha en fin helg i trädgården.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det tog lång tid för mig också att upptäcka barrväxternas tjusning men när jag väl fått på mig barrglasögonen på nästippen så sa det bara "klick" - en del saker måste mogna fram.

      Radera
  2. Önskar jag kunde förstå varför vissa växter behöver gullas med och ändå tappar sugen medan andra klarar nästan vad som helst. Jag hade nog inte förstått att Solfjäderstallen var döende. Har du gett upp den eller finns det en chans att den klarar sig?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns väl ett litet hopp kvar och jag tänker inte ta bort den så länge den har några gröna barr kvar men det ser dystert ut och den har definitivt tappat den vackra formen.

      Den är nog en av mina mest uppskattade växter.

      Radera
  3. Hej Gunilla.
    Så trist med Solfjäderstallen, vi har en som heter Golden Ruch som är lite gul i `barren`. Den såg väldigt hängig ut tidigare så jag trodde att den hade tagit skada men nu ser den faktiskt bättre ut så jag hoppas den klarar sig.Er kanske också kan ta sig igen, hoppas det i alla fall. Det är så tråkigt när någon fin växt dör. Vi hörs igen/Carita

    SvaraRadera