De som har överlevt har nog dessvärre drabbats av det som kallas för vissnesjukan som egentligen är en svampsjukdom som drabbar rothalsen på växten. Den dör inte men rankor vissnar ner, verkar enbart drabba de storblommiga Clematis. Det går snabbt, man ser det på morgonen och innan kvällen så är hela rankan med knoppar och allt nervissnat. Bladen blir bruna efter några dagar. Symptomen börjar visa sig i juli månad och återkommer varje år. Nu har jag tröttnat och skall gräva upp växterna i höst.
Men några tacksamma Clematis blommar i sensommarträdgården.
Troligen en Jackmannii hybrid som inte brytt sig om torkan.
En av de estniska plantorna som blivit fin i år - Valge daam - den vita damen.
Okänd Clematis, möjligen en integrifolia. Den klättrar inte själv.
En Jackmanni hybrid som inte har de bästa förutsättningar men troget klättrar upp i den gamla äppelmadamen.
Valge Daam är en skönhet! Vissnesjukan är ett elände, jag förstår att du inte står ut med den.
SvaraRaderaIdag har vi påbörjat projekt "nytt reningsanlägg". Vi var tvungna att ta bort nästan alla grenarna på ett av äppelträden så nu ikväll har vi bestämt oss för att ta bort resten av grenarna också och istället låta stammen bli ett klätterstöd för Clematis.....återstår bara att välja sort och det är inte det lättaste......
Kram!