Inte en droppe regn...

Nu har vi kämpat trons goda kamp, växterna och jag, i tre månader.

Dags att konstatera att vi förlorade mot vädrets makter.

Väderspåmännen och - kvinnorna står glada i rutan och berättar att än kommer solen att skina och värmen att hålla i sig, som om hela Sveriges befolkning, inklusive bönder och trädgårdsfolk önskade sig mera brännheta dagar.

Allt emellanåt har de lovat både regn och åskskurar men inget har hittat hit. En dag passerade tre åskväder alldeles ovanför oss med så svarta moln som endast Tor kan åstadkomma men sammantaget släppte åskvädren ifrån sig 5 mm regn.

Paeonia tenuifolia

Dillpionen gav upp i mitten av juli och allt eftersom solen fortsatt att bränna i oförminskad styrka har den ena efter den andra växten gett  upp.

..och solen den lyser och lyser....och bränner...

Inte utan att jag väntar på den förlösande frosten som kanske kan rädda en och annan växt från att torka ihjäl.

Dethär är väder och inte klimat men tankarna kommer...är det såhär det blir framöver?