Från Japan och Kina härstammar de vackraste växter, så även katsuran. Jag kommer inte längre ihåg när jag planterade det lilla flerstammiga trädet, kanske 7 - 8 år sedan. Det jag minns är att det var drygt en meter högt där det stod i sin kruka, nu är det ett rejält stort träd. Katsuran är snabbväxande. Jag har varje höst stammat upp det lite grann genom att ta bort de nedersta grenarna för att få fram stammarna. Nu har trädet en vacker krona med något bågformade grenar som försiktigt böjer sig utåt.
Katsuran vill ha en fuktig växtplats, om det blir för torrt fäller den sina blad i förtid. Märkligt nog har detta träd klarat av de två senaste snustorra somrarna utan skador, kanske för att trädet är etablerat. Marken under trädet är riktigt torr och genomvävd av rötter så underplanteringar får det svårt på sikt.
Trädet sätter igång ganska snabbt på våren när det värms upp av vårsolen. Ett litet minus kanske för sen vårfrost kan skada bladen och katsuran får börja om igen men här har det alltid klarat av den processen på ett elegant sätt och senare på säsongen syns inget av frostskadorna.
Nu lyser trädet i sina höstfärger och den berömda doften sprider sig över trädgården. Jag avstår nog från att definiera vad den doftar då dofter upplevs väldigt individuellt men gott doftar det i alla fall.
Verkligen ett vackert blickfång där det står och lyser. Snyggt när det blir lite luft mellan trädet och växterna under.
SvaraRaderaHa det så gott i helgen
Anette