fredag 1 maj 2015

Sanguinaria canadensis `Multiplex´ blodört

En av vårens många skönheter är blodörten. Den har alltid bråttom när den väl bestämt sig för bryta genom ytan. Först syns bara en liten bula i jorden men redan nästa dag syns de vita knopparna som kommer först. Bladen vecklar ut sig lite senare och är hoprullade runt stjälken som ett litet, näpet skydd i början.

Den är inte svårodlad om den får växa i surjord och inte direkt brännande sol hela dagarna. Här står den samplanterad med lövfällande azaleor . Den får rikligt av det åtråvärda vårljuset men  skyddas sedan mot varm sommarsol när buskarnas blad breder ut sig över planteringen. Blodörten  förökar sig på växtplatsen i lagom takt, trots det är den attans dyr i inköp fortfarande. Bästa sättet att införskaffa blodört till hyfsat pris är nog på någon växtmarknad (STA)  Om man nu vill hitta något negativt med skönheten skulle det vara den korta blomningstiden men de kvarvarande bladen skäms inte heller för sig.

Det finns en enkel variant också Sanguinaria canadensis som kommer lite senare, anses lite mer svårflörtad. Jag som oftast föredrar enkelhet tycker nog att just `Multiplex´ är en större skönhet men båda är mycket odlingsvärda växter.


Tillägg; idag anlände den efterlängtade lilla fågeln från andra sidan jordklotet, svartvit flugsnappare. Den resan som den gör tur och retur varje år är i mina ögon ett underverk, bara att lyckas klara att flyga över stora ökenområden där det varken finns mat eller vatten och sandstormar som ständigt hotar. Men den lille krabaten är punktlig av sig, i fjol anlände den också på första maj, en prestation i sig.

9 kommentarer:

  1. Är ju så läckra! Fick tag i ett par exemplat i fjol som fortfarande står krukade. Tack för påminnelsen om surjord.
    Allt gott
    Anette

    SvaraRadera
  2. Vilka vackra bilder på fantastiskt vackra växter.
    Hade både den enkla och den fyllda i trädgården jag lämnade förra sommaren :=)

    Jättekul att höra att P.obovata växer och att fröna gror.
    Finns inget som är så spännande och roligt som egensådda växter.

    Jag skulle vilja skicka dig en rotbit av Cardamine enneaphylla som jag har döpt till 'Danlia'
    Du kan läsa mer på min blogg om hur den uppstod och maila mig sedan din adress ifall du är intresserad av att få den till din trädgård.
    Har ett fåtal rotbitar kvar som jag gärna vil sprida den bland mina trädgårdsvänner

    Önskar dig en trevlig kväll!

    Hälsningar Helen

    SvaraRadera
  3. Visst är det underbart när de vingade vännerna hittar tillbaka!
    Oj, oj! Hoppas att Helen tycker att även jag är hennes trädgårdsvän ;-)!

    /Anja

    SvaraRadera
  4. Hm, tror du gav mig svaret på min undran om blodörten nu. Jag hade nämligen en som gav upp för ett par år sedan. Jag köpte en ny förra året och den blommar nu. Men den står ju inte i surjord, vilket inte den förra heller gjorde. Jag får helt enkelt se till att flytta min lilla planta till någon surjordsrabatt så jag får behålla den - tack för tipset!
    Kram Nora

    SvaraRadera
  5. Har försökt odla blodört, men det fungerar inte här. Trots att jag gett den rhododendronjord så blir den ju ganska snabbt "infekterad" av all kalkjord. Så nu har jag gett upp och njuter bara av andras. Visserligen har jag en pallkrage nedanför altanen med sur jord i, men den är precis fullsmockad av en sammetshortensia, en klätterbenved, blå vallmo och hundtandslilja så där för den inte plats.
    KRAM
    Susie

    SvaraRadera
  6. Så vackert ljus i dina bilder du bjuder på idag!
    Vad fin header bild du fått din nu :)
    KRAM från mig!

    SvaraRadera
  7. Ja här är det precis som hos Susie men vi har förstås andra fördelar på våra kalkrika öar. Såg att du är med i Rhoddis-sällskapet. Då kanske du känner mina vänner Astri o Runo Andersson, surjordsfantasterna!
    Kram /Kerstin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Kerstin, så roligt att du hittade hit! Bara andra året jag är med i Rh. sällskapet så nej, jag känner inte dina vänner men surjordsfantast, det är jag alla gånger!

      Radera