Döda inte bålgetingen!

Bild från Wikipedia

Nu tänker jag hålla ett försvarstal för vår största getingart, nämligen bålgetingen. Denna brummande och långsamt flygande insekt har ett oförtjänt dåligt rykte, antagligen på grund av sin storlek och något högljudda uppträdande  upplevs den som mera farlig än sina kusiner, getingarna. Den är dock en mycket ofarligare flygare än de mera vanligt förekommande getingarna. Så länge vi inte stör bålgetingarna låter de oss vara ifred.

Jag har själv fått den i munnen en gång då jag slarvade med att skydda en öppnad drickaburk och inte ens då bet den, getingarna nyper däremot direkt om man får dem i munnen vilket jag också har erfarenhet av.

Bålgetingen är utan tvekan ett nyttodjur i våra trädgårdar, en rovinsekt som livnär sig på levande insekter. Den jagar även nattetid och har man ett bålgetingbo i närheten kan man på kvällen se getingarna som samlas vid en tänd utelampa. Anledningen är förstås mängden av andra insekter som samlas vid den tända lampan, födosök helt enkelt. Tycker man det är obehagligt är det bara att släcka lampan så försvinner de.

Bålgetingar är fredliga individer men precis som alla andra levande varelser skyddar de sitt bo så ett säkerhetsavstånd på några meter bör man hålla till boet. Är man överkänslig mot getingar bör man förstås vara extra försiktig.

Bålgetingen bygger gärna sitt bo i gammelskogen i murkna och ihåliga träd vilket med modernt skogsbruk har blivit en bristvara i naturen. Virkesproduktion som numera ersätter det vi kallar skog, med tallar och granar på raka led i samma storlek, utgör inte längre en möjlig reproduktionsmiljö för bålgetingen. En fågelholk kan då bli ett alternativ.

Precis som hos humlor och getingar är det endast den befruktade honan som överlever vintern, resten av boets innevånare dör när kylan kommer.  Drottningen övervintrar och bygger nytt bo nästa säsong, det gamla boet återanvänds inte.

Bålgetingen var rödlistad fram till år 2000 i Sverige,  förmodligen beroende på att dess naturliga boplatser försvann när virkesplantager ersatte gammelskogen. Glädjande nog tycks den ha kunnat anpassa sig och finns inte längre kvar på listan för hotade arter.

När våren kommer och det brummande ljudet åter hörs i våra trädgårdar så gläd dig åt en fenomenal medarbetare i trädgården  och ett bidrag till den biologiska mångfalden i vår natur.