Om torv

Bild från Wikipedia

Beroende på vem man frågar så får man olika svar om torv är förnybart eller en fossil produkt. Internationellt klassas torv som fossilt bränsle i samma kategori som olja och gas, jag delar den uppfattningen att torv är en ändlig produkt eftersom det tar hundratals år att återskapa torv.

Myrar eller torvmossar är områden som endast tillförs vatten och näring via nederbörd till skillnad mot kärr som är mottagare av vatten även från fast mark. Torv är en organisk jordart som bildas genom långsam nedbrytning i en syrefattig miljö, anaerob nedbrytning. Den består av döda växtdelar och djur, i huvudsak vitmossa - Sphagnum.

Sverige är rikt på torvmossar och idag sker utvinning på drygt 10.000 ha, stora mängder torv exporteras till andra länder. Torv som energikälla har funnits länge och idag matas våra värmeverk med torv. Först så sent som på 50 - talet uppstod en marknad för jordförbättringsmedel och odlingstorv, all plastförpackad jord som säljs idag har torv som bas.

 Utvinning och förbränning av torv har naturligtvis en negativ påverkan på miljön. Växttäcket på myren skalas bort och marken dikas ut. Trafiken med tunga fordon och maskiner kräver vägar genom naturen. Vid förbränning sker utsläpp av växthusgaser och försurande ämnen som svavel- och kväveoxider. Torrläggningen av myrar ökar syretillgången och nedbrytningen sätter fart och precis som vid kalhyggen kan den skadade marken inte längre hålla kvar sitt kol. För att återställa en förstörd mosse krävs att samtliga diken läggs igen och att vattennivån sakta höjs.

 För naturen och allt som lever där är torrläggning av mossar en katastrof, förutsättningarna för livet försvinner. Miljön är mycket speciell för de växter och djur som är beroende av våta miljöer.

Torv är en näringsfattig produkt och plastpåsarna med jord är därför i viss mån näringsberikade och kalkade och skall inte förväxlas med ren torv som vi använder till våra surjordsplanteringar. 

Den översta torven som bryts i en mosse är mörk och hårt nedbruten, något av en restprodukt som säljs dyrt, skräp för dyra pengar.  Hårt nedbruten torv används ofta till stallströ men är inte lämplig i odling, den sjunker snabbt ihop.

Det finns en märkning för torv, en klassifficeringsmetod där bokstaven H följt av en siffra från 1 till 10 anger humifieringsgraden. H1 - H4 kännetecknar låghumifierad ljus torv medan H6 - H10 är hårt nedbruten torv. För surjordsrabatter är den hårt nedbrutna och billigare torven ett dåligt alternativ. 

Bilderna är från några av de surjordsplanteringar som finns här i trädgården. Som miljövän och en stor fantast av surjordsväxter är detta med torv ett olösligt dilemma som ständigt skaver i samvetet. Här finns tre stora komposter som producerar jord varje år men för att åstadkomma en surjordsrabatt finns inget alternativ. Torven är oumbärlig för dess vattenhållande egenskaper samt den buffrande effekt den har på pH värdet. Jag avstår från mycket både av miljö- och klimatskäl och upplever inte det som uppoffringar men här får jag nog leva med det dåliga samvetet tills det kommer ett bättre alternativ än torv för mina surjordsväxter.