Sippor, sippor..och en kotte

Kyligt och hårda vindar idag men nu är det vår! Staren anlände i måndags och har redan markerat en holk i den stora aspen så adjö med dig vinter. 

Överallt blommar blåsipporna, både i trädgården och i den omgivande naturen.

Den ungerska blåsippan Hepatica transsylvanica i repris, den bjuder på en ymnig blomning

Backsipporna börjar vakna, Pulsatilla patens nipsippan med sina pälsklädda skott

Den vanliga backsippan Pulsatilla vulgaris gör sig redo för årets höjdpunkt

Pulsatilla halleri ssp slavica har inte vågat språnget ännu

Ingen sippa men hon får ändå hänga med, bara för att hon är så vacker Iris reticulata `Harmony´

Här ser vi och upplever de flesta djur som finns i den sörmländska naturen med ett undantag, jag har aldrig sett en igelkotte här. Det borde vara en perfekt miljö med massor av natur, många rishögar att gömma sig i och framförallt ingen trafik som skördar så många igelkottars liv. Tills idag, jag såg att någon hade krafsat i rabatten och jag kände inte igen spåren, tills jag tittade lite närmare och minsann låg det inte en liten kotte, tryckt mot den värmande stenen och sov...hoppas jag.

Tillägg; Nu har jag varit ute flera gånger för att kolla om "kotten" lever och satt ut en tallrik med färskt vatten men den har legat kvar på samma ställe. Nu bad jag min man följa med och han rörde vid den och då visade det sig vara en pytteliten harpalt som blev uppskrämd. Hur i all världen skall denna lilla unge klara sig? Jag vet inte hur länge hararna har sina ungar under beskydd men den här lilla filuren kan inte vara gammal. Ingen kotte alltså..