Sommaren som gått vill jag glömma

Vårens och sommarens trädgårdsliv har varit en enda stor besvikelse. Tjältorkan tidig vår som tog död på hela min samling av Calluna vulgaris och som fortsatte med temperaturer och torka som jag aldrig upplevt tidigare trots att jag har viss vana av extrem torka.

Alla skador syns inte på en gång, som en del av de äldre Rhododendron buskarna som nu visar vad de varit med om, bladen gulnar och faller av i mängder, några gröna blad är kvar i topparna. Det verkar vara de stora buskarna som drabbats hårdast.

Barrväxterna visar också sina skador sent, här Pinus parviflora `Fujujin´ som jag verkligen trodde hade klarat sig men så i början av september började barren torka.

Sedan gick det snabbt....

De flesta barrträd har torkskador och har tappat formen, undantag är olika sorter av Taxus baccata som verkat klara påfrestningarna. Perennerna som vissnade ner är inte min stora sorg, de flesta kommer tillbaka med gott humör igen till nästa år men alla dessa städsegröna växter som dött eller har så stora skador att de förlorat sitt skönhetsvärde för alltid är så definitivt på något sätt. För mig har helhetsintrycket i trädgården alltid varit viktigt.

Torkan för med sig oanade konsekvenser, koltrastarna som inte hittade mat i den torra naturen gav sig på trädgården. Torvblocken är på en del håll så sönderhackade så bara smulor återstår. Mossklädda stenar är renrakade från mossa varje morgon, jag försöker sätta tillbaka mossan men nästa morgon är det likadant igen, ett Sisyfos jobb som pågått hela sommaren. En del stubbar hackas till flisor och under Rhododendronbuskarna är det stora hål i jorden, rötterna ligger synliga efter nattens attacker.

Många träd har känt sig hotade av värmen och torkan och beter sig på ett sätt som jag aldrig sett förut. Under tre månader har björkarna producerat sådana mängder med frö så det ser ut som om det snöar när man går i trädgården. Det pågår fortfarande. Jag har försökt dammsuga med en grovdammsugare i gångarna och en del får man upp men nästa dag är det likadant igen. Tyvärr gror fröna överallt, till och med i täckbarken som jag har på gångarna i den övre delen av trädgården.

Några timmars skörd..

 

En trädgård täckt med björkfrön är ingen angenäm syn, jag lovar! Allt är brunt, både jorden och växterna innan det så småningom övergår till grönt när de små fröna gror i varje liten springa.

Ett trist och tråkigt inlägg, jag vet men det här är anledningen till min dåliga aktivitet i bloggvärlden denna sommar. Jag vill gärna skriva om något trevligt och vackert eller för all del något allvarligt ibland men det här har varit min verklighet under större delen av sommaren. Jag har inget emot hårt arbete när jag vet vad som behöver göras och vet hur jag tar itu med problemet. Detta är nytt för mig, jag vet helt enkelt inte mera hur jag kan få ordning på trädgården.

Idag tog jag i alla fall en fridag och gav mig ut i den vackra naturen.