Att svära i kyrkan

Tjugofyra röster om en evig tillväxt på en ändlig planet, utgiven inom ramen för nätverket Steg 3.

Skribenterna är kända namn i vårt land med olika yrkesbakgrund men har det gemensamt att de från sina olika perspektiv är kritiska till den nuvarande ekonomiska modellen, beroendet av ständigt ökad tillväxt, avsaknaden av analyser och samtal om vad det egentligen innebär för vår framtid.

Boken är inte svårläst men däremot svår att skriva om. Texten är tät och innehåller inga transportsträckor som man vanligtvis hittar i all litteratur.

Den ekonomiska tillväxten tog fart genom den industriella revolutionen och har gett oss ett materiellt välstånd utan like och ett överskott att fördela till vår gemensamma välfärd. Men allt bygger på en fortsatt tillgång av billig energi och ett uttag av ändliga naturresurser. När den billiga energin inte längre finns tillgänglig och när kostnaderna för uttagen ökar resulterar det oundvikligen i en ekonomisk stagnation.

Kopplingen mellan  ekonomisk tillväxt och global energianvändning är stenhård skriver Lars Wilderäng.

I dag använder vi i västvärlden ca tio kalorier energi till transporter, konstgödsel och maskindrift för varje kalori mat vi framställer. Det är ganska enkelt att inse att det industriella jordbrukets lönsamhet är sviktande och det är framförallt inte hållbart menar Ylva Lundin.

Inom en inte alltför avlägsen framtid kommer vi att vara 9 miljarder människor på jorden. Stefan Edman refererar till humanekologen William Rees och hans svar på frågan "Hur många människor kan jordens ekosystem orka med?"

* Vi skulle kunna vara 15 miljarder människor på jorden - om alla levde som den genomsnittlige indiern.
* Vi kan långsiktigt inte vara fler än 2,5 miljarder - på medeleuropéens standard.
* Vi kan egentligen bara vara 1,5 miljard - med genomsnittlig amerikansk stil.

Idag produceras varor i rasande takt som åker kors och tvärs över jordklotet. Effektivisering, rationalisering och datorisering är ledord inom produktionen i dag, allt för att minska kostnaderna och men även den mänskliga insatsen i form av arbetskraft. Arbetslösheten biter sig fast och personligen tror jag inte längre att den någonsin återgår till några få procent. Människor behövs inte längre i samma omfattning och samhällskostnaderna stiger. Kan vi dela på arbetsuppgifterna och i stället få mera fri tid som kan användas till kultur upplevelser, social närvaro och annat som kan berika människor på ett annat plan än vad konsumtionen ger?

Det räcker inte att producera varor i rasande takt om det inte finns köpare i andra ändan och där hamnar vi i nutidens hysteriska konsumtion. Vi måste konsumera för att hålla tillväxten vid liv även om det sker med lånade pengar. I Sverige har de senaste årtiondenas tillväxt varit möjlig enbart genom hushållens ökade skuldsättning. Konsumtion har blivit en livsstil, en fritidssysselsättning och ett viktigt sätt att positionera sig. Vi uppmanas att köpa för att öka tillväxten och förmögenheter satsas på marknadsföring. Inte för att vi behöver ännu ett par skor utan för att marknadsföringen i sig är så skicklig och bygger på ett ständigt missnöje i vetskapen om att nöjda människor konsumerar mindre.

Om detta skriver Fredrik Lindström ett lysande kapitel. I vår nutida livsstil så räcker vårt dagliga missnöje inte riktigt till och därför har reklammakarna lärt sig att tillverka missnöje på konstgjord väg. Med reklamens hjälp, som ständigt påminner oss om bristerna i våra liv,  skall vi påverkas till en konsumtion som håller i gång tillväxten.

Jag önskar att alla som är intresserade av samhälle, miljö- och resursfrågor, hållbarhet och vår framtid här på jorden fick läsa boken. Det obegripliga i att det är lönsamt med  dryga kostnader för en ny design av etiketten på buteljerat vatten men inte lönsamt att tillverka malaria vaccin, blev begriplig.

Resursåtgång per exemplar: 0,25 kg trä, 4 liter vatten och 0,7 kWh energi.

CO2 utsläpp per exemplar, inklusive papperstillverkning och leverans till förlag: 164 gram vilket motsvarar att köra en bränslesnål miljöbil 1,4 km (120g CO2/km)

Papper är en förnybar råvara. Boken är återvinningsbar, men kan med fördel återanvändas, dvs läsas av flera personer.