Från grusparti till woodland

En runda med kameran i morse då jag bara gick runt och klickade. Regntunga skyar, bilderna blir mörka men det blev ändå en liten kavalkad över lite olika trädgårdsmiljöer med tillhörande växter.

  

Ful, fulare fulast...

Det finns några växter i trädgården som kan tävla om fulhetspriset men jag undrar om inte Papaver orientale - jättevallmon tar hem vinsten. För att hitta något positivt om denna växt bör man titta den i ögonen och då är den verkligen ett skönt blickfång.

Men utöver ögonkontakten hittar jag inget alls som kan motivera en plats i trädgården. Den planterades för många år sedan då det enda jag prioriterade hos växter var en vacker blomning.

Jättevallmon blommar en eller två dagar så av årets 365 dagar återstår 363 dagar då vallmon inte tillför någonting annat än irritation. De gröna bladrosetterna som kommer tidigt på våren kan man stå ut med men efter blomningen blir jättevallmon skräpig och ful. Bladen vissnar och blir bruna, de långa, spretiga och tunga stänglarna med frökapslar lägger sig kors och tvärs över rabatten och stigen och det är bara att klippa bort. Under större delen av säsongen, tills bladen börjar växa upp igen, står man där med en tom rabatt. Så stora vallmoväxter passar bäst i naturen där de får stöd av omgivande växtlighet, då är de vackra när de blommar bland all grönska.

I flera år nu har vi sagt att de måste bort men det är inte lätt att utrota vallmon i rabatterna. De har en djup pålrot och minsta lilla bit som blir kvar genererar ny växtlighet. Tålamod är vad som krävs, gräva bort så mycket som möjligt och därefter låta rabatten stå tom och nypa alla nya skott varje år till dess man utarmat beståndet. En del misstag kräver mer än andra att åtgärda.

Ingen ögonfröjd just nu och jag har ändå klippt bort det värsta skräpet.

En annan typ av plantering som jag föredrar och som står sig under årets alla dagar kan se ut såhär. Barrväxten är Picea pungens `St. Mary´ och i bakgrunden skymtar Thuja occidentalis `Brobeck´s tower´

Dags att plocka årets fröställningar på rododendron

Skall man verkligen bemöda sig om att ta bort blomfnaset och fröställningarna från de överblommade rododendronbuskarna eller är det bara en av många skrönor som florerar i trädgårdsvärlden?

Jo, man ska göra det för att hjälpa busken att sätta sin kraft på nytillväxten och nästa års blomning och inte slösa med energin på att sätta frö.

Jag hade en gång möjlighet att lyssna på Holger Hachmann från Tyskland som är en av de större rododendronproducenterna i Europa, kanske även i världen. Han fick förstås frågan och han svarade tveklöst ja, man bör göra det. Han berättade att de plockar blomställningarna från alla sina överblommade rododendron varje år. Det handlar om tusentals plantor och är säkerligen en enorm kostnad för företaget så man kan tveklöst lita på att det verkligen är till nytta för plantan.

Såhär ser det ut just nu på de storblommiga rododendronbuskarna. Man kan tydligt se det nya skottet som kommer, ibland kan det vara flera skott som visar sig.

Det man bör tänka på är att inte skada de nya skotten, inga verktyg bör användas. Man tar ett stadigt tag med tummen och pekfingret nere vid basen och bryter och det brukar släppa taget ganska enkelt.

Enkelt!

Förutom den nytta som det gör för växten är det också estetiskt mer tilltalande att få bort allt skräp. Har man gjort det några gånger så känner man exakt hur man skall göra.

PCB och tungmetaller hittade i trädgårdsjord

Veckans stora nyhet från trädgårdsvärlden var uppgiften om att man hittat miljögiftet PCB samt kadmium, koppar och zink i  plastförpackad trädgårdsjord.

Jag förstår inte varför denna nyhet väckte sådan uppmärksamhet i medierna. Lever vi i någon fantasivärld där vi tror att allt är så noga kontrollerat och analyserat att det inte förekommer hälsovådliga och skadliga ämnen i vår närhet?

En nitisk miljöinspektör i en kommun fick för sig att analysera innehållet i trädgårdsjorden från tio olika producenter. I några säckar hittades förhöjda halter av PCB samt tungmetallerna kadmium, koppar och zink.

PCB förbjöds för mer än trettio år sedan på grund av dess giftighet för människor och natur samt att den är en svårnedbrytbar kemisk produkt. Det innebär att våra marker och vattendrag innehåller detta miljögift, det försvinner inte från vår natur och dessutom läcker det fortfarande ut PCB från byggnationer där det användes en gång i tiden. PCB och DDT var de miljögifter som en gång höll på att utrota havsörnen från vår natur. Gifterna bryts inte ner utan anrikas i hela näringskedjan där de stora rovdjuren tillsammans med människan är toppredatorer. Ett ämne definieras inte som miljögift om det inte kan upptas av växter och djur.

Tungmetaller är grundämnen och försvinner aldrig. Dessutom tillförs tungmetaller ständigt till vår natur genom förbränning av fossila bränslen, trafikutsläpp, konstgödsel, sopförbränning och gödsling med slam på våra åkrar.  Metallerna sprids också med vinddrift och via våra vattendrag. I Sverige ställs numera hårda krav och reningstekniken har kraftigt minskat utsläppen från fabrikers skorstenar och avlopp men utländska utsläpp i form av kadmium och kvicksilver som kommer från kolförbränningen i Mellaneuropa kan vi inte göra något åt. Vår egen gruvhantering t.ex. orsakar läckage av metaller.

Träd tar upp tungmetaller när de växer men när vi eldar vår ved släpper vi ut metallerna i naturen igen.

Plastinpackad trädgårdsjord innehåller till största delen torv. Eftersom miljögifter och tungmetaller förr eller senare hamnar i våra vattendrag är det naturligtvis så att även torvmossar innehåller föroreningar. Har man inte kontrollerat råvaran så är risken stor att vår trädgårdsjord innehåller en koncentration av miljögifter och tungmetaller som inte är önskvärd.

Det finns ingen möjlighet att kontrollera alla produkter som säljs. Man hittar bara det man aktivt letar efter och lägg därtill cocktaileffekten när kemikalier reagerar med varandra så är det lätt att inse att kontroller inte är möjliga. Följaktligen får man lita på producenters egenkontroll och i dethär fallet har det uppenbarligen inte fungerat.

Vår jord och åkermark innehåller numera så mycket miljöskadliga ämnen så det finns inget som heter ekologisk jord, den existerar helt enkelt inte. Däremot finns det jord som är godkänd för ekologisk odling och den är garanterat inte gödslad med konstgödsel eller slam.

Nycklar, buskrosling och rododendron

Nu blommar de vackra nycklarna - Dactylorhiza - med sina uppseendeväckande fläckiga blad. Tyvärr har jag inget sortnamn på just denna nyckel men den har funnits länge i trädgården och återkommer troget. Träffar ni på nycklar i naturen så rör dem inte, de är fridlysta. Det finns många odlade varianter till salu för en hyfsad penning, ett gott samvete är den bästa huvudkudden.

Pieris japonica `Prelude´ den japanska buskroslingen med sin vackra, intensiva grönska året om ändrar just nu sin framtoning. De nya skotten som bryter fram är lysande röda, mycket vackert i mina ögon. Vi får aldrig se den blomma på dessa breddgrader men det gör faktiskt ingenting, den fyller sin plats väl i surjordsrabatten och behåller en trevlig växtform trots att den skadades svårt under den hårda våren i fjol.

En bild från andra sidan av gången som kantas av surjordsrabatter.

Rododendronblomningen är vacker men kan ändå inte uppvägas av den tjusiga nytillväxten som kommer nu på buskarna. De filtade bladen med sitt indument är en av höjdpunkterna under trädgårdssäsongen. Här är det Rh. makinoi `Silber´ som stolt sträcker sig mot skyn med de silvriga bladen tätt, tätt utan att bli spretig. I bakgrunden Rh. `Teddy bear´ vars indument är brunaktigt.

 

Rh. `Silbervelours´ också en kompakt, välformad buske som är en lyckad korsning mellan yakushimanum x pachysantum. Båda föräldrarna har det vackra indumentet.

Blomning i midsommartider

Äntligen en regnig dag...förlåt alla glada midsommarfirare men regnet behövs i våra torra trädgårdar. Nu får det bli lite blommor såhär inför helgen, jodå, jag har blommande växter också i trädgården.

Den här trevliga nykomlingen som blommar i blåaste blått fick jag av Carita och Bertel i fjol somras. Det är en Delphinium glareosum `Kaskad´ en riddarsporre som inte blir hög och ranglig som de vanliga riddarsporrarna. Passar bra eftersom jag tog bort en jätteplantering med höga riddarsporrar i fjol då jag tröttnade på att de aldrig orkade stå upprätta, `Kaskad´är ett bättre alternativ.

Vit kobrakalla Arisaema candidissum tillhör en av de mer lättodlade kobrakallorna. Den kommer igång väldigt sent på våren men när den väl visar går det snabbt. Den går bra att odla i vanlig trädgårdsjord eller surjord, viktigt att gräva ner den ganska djupt. Vill man inte chansa med övervintring ute tar man bara upp knölarna, skakar av dem jorden och förvarar dem på en sval och frostfri plats under vintern. En lundväxt som inte gillar gassande sol.

 Det här är en toffelblomma Calceolaria, en mindre kusin till den som vi vanligen har i kruka inomhus. Jag tror att detta är tvillingtoffel, den är härdig i vår zon och brer ut sig sakteliga år från år. Har ett marktäckande växtsätt men är lätt att ta bort om den blir för stor, ingen ogräsvarning.

 

Pionernas tid är nu, de tidiga har blommat över men har man några olika varianter i trädgården kan man ha pionblomning under en lång tid. Dethär är Paeonia lactiflora `Festiva maxima´ med sitt röda stänk i den vita blomman. Den sprider en underbar doft men ändå tillhör den inte mina favoriter. Blomman liknar mest av allt sockervadd, lite för glassig i min smak men den blir framför allt väldigt hög och tung och klarar inte av att hålla sig upprätt av egen kraft.

Då föredrar jag P. lactiflora `Jan van Leeuwen´ också vit men med enkla blommor. Lättskött och blomvillig, sätter massor med knopp varje år. Blommorna är oerhört vita, lyser fint i sommarkvällen.

GLAD MIDSOMMAR!

Försommaren är snart förbi

Har haft problem med datorn och det har inte varit möjligt att göra inlägg på bloggen men nu hoppas jag att det fungerar som det ska.

Tiden verkar rusa just nu fast den går i samma takt som den alltid har gjort. De flesta fågelungar har flyttat ut från sina skyddande bon men den svartvita flugsnapparen som anländer sent till vårt land har fullt upp med matningen just nu. Stararna försvann i början av juni men tornseglarna visslar över våra huvuden.

I trädgården händer något varje dag, jag hinner inte med att dokumentera allt. En torr försommar har vi haft men nu skall det visst komma regn till midsommar. Tråkigt för alla midsommarfirare, själv är jag glad över varje droppe som faller från ovan.

Vårt woodland börjar grönska fast många växter fortfarande är små. Det får heller inte växa ihop till en enda grön massa, svår balansgång även om jag försöker prioritera växter som är långsamväxande.

  Som jag befarade när vi tog ner träd i höstas blev en del platser mer solbelysta än vad som är önskvärt och en del växter klarar inte solen så nu har jag flyttat om en del. Riktigt skuggiga platser är svårt att hitta. Några bilder från igår från det som vi kallar vårt woodland.

Några blommande skönheter idag

Eriogonum umbellata - saknar svenskt namn

Rhododendron `Gomer Waterer´

Liliastrum paradiseum - paradislilja

Kornus cousa `Schmetterling´

Cypripedium `Ulla Silkens´ - guckusko

Paeonia suffruticosa `Hinun´ buskpion

`Hinun´april 2014

Nu blommar den kinesiska buskpionen i all sin prakt, räknade till över tjugotalet knoppar som den orkat producera i år.

Buskpion, eller trädpion som den kallas ibland från engelskans Tree paeony, är en lättodlad pion. Den fryser ner delvis ibland men den utvecklar snabbt nya friska grenar och det är bara att klippa bort det som dött när den börjar vegetera.

Buskpionerna kan med tiden bli ordentligt stora buskage som kan vara svårt att förutse vid planteringen. Här kommer den snart att växa ur sin plats och måste flyttas. Bästa tid för flyttning av pioner är hösten. Jag är själv inte så förtjust i rosa varianter och gillar de gula bättre. Blommorna är fyllda vilket gör dem något för tunga och de nickar gärna och göms i bladverket. Slutsats - enkelblommiga pioner är bättre på att visa upp sin blomning.

Blomningen är snabbt över men bladverket och fröställningarna har sin tjusning så en buskpion kan man betrakta och njuta av under hela säsongen från vårens vackra bladutspring tills frosten tar den.

Vilken överraskning!

I fjol i juni planterade jag denna vackra buske Cornus kousa var. Schmetterling. Ärligt talat hade jag väl inga större förhoppningar om att någonsin få se den blomma. Förväntningarna var inte större än att den förhoppningsvis skulle överleva sin första vinter i trädgården.

Den får inte torka ut och förra sommarens extrema torka var verkligen en prövning. Jag vattnade men hade ständigt en känsla av att det var otillräckligt.

Men ibland blir man verkligen positivt överraskad. Häromdagen såg jag att den plötsligt var på gång att börja blomma och blomningen är inte av det blygsamma slaget, hela busken är full med blommor - härligt!

Vackra tillsammans

Picea pungens `Glauca globosa´ och Erinus alpinus `Dr. Hähnle´

Adiantum pedatum frilandsadiantum och liten såpnejlika Saponaria ocymoides

Rododendron i blom

Den här lilla  skönheten heter Rh. kermesina `Rosea´ och den kommer från Gunnars och Wivianns trädgård i Östergötland.

Det är en delvis lövfällande rododendron och kan vara lite känslig med härdigheten. Den fick en väl skyddad plats i det nya surjordspartiet och då är det bara att hoppas på det bästa.

En liten och mycket välformad planta som jag misstänker Gunnar har format med skickliga handgrepp om sekatören.

Rh. campylogynum var. myrtilloides är en lågväxande buskliknande rododendron med söta klockformade blommor. Den fick mycket stryk under vårvintern i fjol men har återhämtat sig fint.

 

Rh. ponticum `Blue Peter´ - njaaa, tillhör de stora monsterrododendron som bara växer och växer. Inte min favorit då den saknar både form och ett vackert indument men visst, blommorna är vackra men det räcker inte.Blomningen varar så kort tid och sedan har `Blue Peter´ inget mer att erbjuda.

Rh. ponticum `Kokardia´ är den rododendron som ställer till stora problem i Storbritannien. Den har spritt sig från trädgårdar ut i naturen och bildar skog som konkurrerar ut den naturliga växtligheten. Här håller klimatet den i tukt och förmaning men stor blir den - och spretig.

 

Parkrododendron `Nova zembla´ också en gigant som aldrig borde ha planterats men nu står den där och vi får glädja oss åt den maffiga blomningen.

 

Rh. `Persil´ och `Satan´ igen, den ena sprider en underbar doft över trädgården och den andra sprakar som en eld med sin häftiga blomfärg.