Och än så är det vinter..

Sibirisk kyla har dragit ner över Sverige och vi har haft några isdygn, dvs när temperaturen inte överskrider 0 grader under hela dygnet. Så skall det vara vid denna tid på året men ändå har vi haft en ovanligt varm vinter, termometern brukar nog sjunka under - 20 graders sträcket några gånger varje vinter men ännu har det inte hänt.

Trädgården sover under det minimala snötäcket, vi skulle nog behöva lite mera snö. Stubberiet behöver sin vintersömn och om jag får önska så bör det fortsätta att sova ett tag till. Alla väntar på våren men den behöver inte komma ännu för då kan det gå illa, för tidig värme gör att växterna börjar vegetera och kommer kylan tillbaka blir det skador som inte går att reparera. Det var det som hände våren 2017 när massor av städsegröna växter dog.

I fjol frös de flesta blomknopparna på mina Rhododendron som nu är fulla med nya knoppar.

Kalmia polifolia `Newfoundland´ tittar upp ur snön

De som bara genomlider vintern, en dag i taget, har det inte så lätt, något svårare än alla trädgårdsälskare som väntar på våren. Vi har värme och vi har mat så det går ingen större nöd på oss och vi vet att våren kommer och med den kommer värmen. Vad denna and vet om årstider har jag ingen aning om men nog är det tufft för en liten and att hitta den mat som krävs för att överleva nästa natt.

Isen växer till i kylan och bildar vackra mönster men snart får den ge sig för om det är något som är säkert och som går att lita på, i tider av falska nyheter, så är det att våren alltid kommer.