En unik trädgårdsmiljö

Tillsammans med våra trädgårdsvänner Håkan och Birgitta från Lindbro trädgård besökte vi igår en trädgård i Östergötland.

Det blev en upplevelse jag aldrig glömmer för Gunnars och Vivians trädgård är någonting som verkligen berör - långt in i en trädgårdssjäl som ännu inte kunnat smälta alla intryck. Ibland känns alla superlativ som floskler och orden räcker inte till.

Utan tvekan är detta en trädgård som behåller sin skönhet under årets alla 365 dagar. Mycket barrväxter, alpiner och perfekta små kuddar av olika Dianthus varianter. Det mesta var dvärgväxter och här gick inte att hitta en enda skräpig och förvuxen perenn trots augusti månad. Favoritväxten framför andra tycktes Daphne vara, här fanns massor av olika små Daphnebuskar. Det mesta var uppbyggt i form av gruspartier men även vackra surjordsplanteringar med noga utvalda rododendron som liksom allt annat var genomtänkt in till minsta detalj. Här gör sig inga snabbväxande växter besvär utan ju mindre och långsammare tillväxt desto bättre och då behåller även växterna sin kompakta ursprungsform. Gödsling och jordblandningar gjordes med väl genomtänkta strategier, kvävegödsling förekom väldigt sparsamt eftersom växterna då blir för stora och utvecklar för mycket bladmassa i förhållande till rotsystemet vilket öppnar för problem i samband med t.ex. torka.Förvuxna växter drabbas också lättare av olika sjukdomar. Om detta skriver även Peter Korn i sin trädgårdsbok "Odling på växternas villkor".

Gunnars stora intresse är ympning och överallt fanns exempel på närmast makalösa växter som han framgångsrikt ympat. Jag som trodde att min lilla häxkvast av Abies koreana `Icebreaker´ var en miniatyr fick här se exempel på ett antal `Icebreaker´som säkert var endast hälften så stor som min. Trots alla små eleganta växter fanns ingen rabatt som såg platt ut, överallt var det kombinerat med spännande växter som lyfte rabatterna på höjden och genom allt detta rann en porlande bäck fram mellan stenarna.

"Jag vill att alla växter skall synas" säger Gunnar och det är ljuv musik i mina öron. Här fanns utrymme för varenda planta och ingenting var sammanvuxet till en grön massa. Att det är en samlarträdgård behöver knappast sägas och fast trädgården inte är stor i kvadratmeteryta finns här tusentals växter som alla fick  synas och närgånget studeras.Samtliga växter hade små diskreta namnskyltar med det vetenskapliga namnet vilket jag uppskattar. Som vanligt är det svårt att återge en så speciell atmosfär genom kameraögat.

Med mig hem kom en Pinus parviflora `Tani - mani - uki´ en japansk vitvariegerad dvärgtall, ympad av Gunnar samt en dvärgväxande, krypande Rhododendron forrestii var. repens.