Vårblommor och giftiga neonicotionoider

Regnskurar på eftermiddagen jagade in mig från trädgårdsarbetet, jag ligger efter med vårarbetet i trädgården men det känns inte helt fel med lite vila från det tunga kroppsarbetet.

Daphne mezereum den rosablommande tibasten har gillat vädret, helt översållad är den med sina vackra blommor som kommer före bladen. Den frösår sig lite här och där, jag brukar gräva upp plantorna och hitta en ny plats åt dem men det får inte bli för många. Bilden är från 20 april, nu har den nästan blommat över.

Även sälgen i naturen har haft en makalös blomning i vår, humlor och bin tackar.

Adonis vernalis våradonis kommer lite senare än A. amurensis, en väldigt trevlig vårblommare som man kan följa under lång tid, knoppstadiet är nästan det vackraste på växten

Något spektakulär, Adonis amurensis `Sandan Zaki´ med den gröna borsten mitt i blomman.

Balkansippan Anemone blanda, inte särskilt originell men jag gillar den klarblåa lilla blomman som dyker upp här och där. Blir aldrig ogräsaktig, har snarare en försynt och stillsam stil.

 Erythronium dens- canis, alltid först att blomma bland hundtandsliljorna. Här är det `Lilac Wonder´ som är nästan överblommad vid det här laget.

Jeffersonia dubia  den blå presidentsippan är en skönhet, den har en mycket speciell blå färg som ingen annan har, kanske kan man kalla den lavendelblå? Den öppnar sig i solljuset men sluter snabbt blommorna om den hamnar i skugga. Jag odlar den tillsammans med Rhododendron, med tiden blir det ganska stora ruggar och en och annan fröplanta brukar dyka upp. 

Goda nyheter

För ett tag sedan hade jag ett inlägg om ett eventuellt förbud för neonicotinoider inom EU. Här kan du läsa inlägget.

I fredags skedde omröstningen om ett kommande förbud för utomhusanvändning av de giftiga bekämpningsmedlen inom EU. Förslaget har arbetats fram av EU- kommisionen. 16 av medlemsländerna, inklusive Sverige, röstade för ett förbud, 8 länder avstod från att rösta och 4 länder Rumänien, Tjeckien, Ungern och Danmark röstade emot ett förbud.

Förbudet innebär att tre neonicotinoider, imidakloprid, klotianidin och tiametoxam inte längre är tillåtna i utomhusodling inom EU. Det finns farhågor om att odlare kommer att ersätta medlen med andra neonicotinoider som ännu inte är förbjudna. Frankrike har föreslagit ett totalförbud för användandet av samtliga neonicotionoider. Heja Frankrike!

Skador

Vintern i år har varit ovanligt mild, lägsta temperatur var några nätter med  -16 grader och det minns jag inte att jag någonsin upplevt tidigare. Någon gång under vintern brukar termometern falla neråt - 25 grader. Så det är inte vinterkylan som ställer till det för trädgården, däremot den farliga våren. Varma dagar med strålande sol och kalla nätter gör att tjälen inte släpper taget, det blir tjältorka.
Städsegröna växter vaknar till liv när solen värmer, de behöver vatten men det går inte i den frusna jorden och då får de skador eller dör.

Jag täckte det jag kunde men även de som fått ett skydd för solen blev skadade.

Jag kommer ihåg våren 2013 när så många växter, både i trädgårdar och i naturen torkade bort. I år var det värre ändå i trädgården, det här är inte roligt att skriva om.

Nästan hela min stora ljungsamling är borta, en del plantor som var riktiga rariteter och svåra om inte omöjliga att hitta igen. Det är höstljungen Calluna vulgaris som tagit mest stryk, varje planta av den är död. Vårljung Erica carnea verkar klara påfrestningarna något bättre men i år har haren härjat i trädgården och ätit upp alla delar av vårljungen som stuckit upp ovan snön. Det var under den kallaste tiden i vintras så plantorna frös. Det här är första gången som haren orsakat skador och vi har alltid haft hare här.

Såhär ser all vårljung ut, tyvärr är plantorna så förstörda så det är bara att ta bort.

All höstljung är död, helt brun och idag har jag börjat gräva bort dem. Har ca 15  plantor av den irländska ljungen också Daboecia cantabrica som också ser döda ut men de har jag klippt ner och det finns kanske en liten chans att de lever och orkar bryta nya skott - vi får se.

Överallt i skogen har blåbärsriset blivit brunt, även det som jag sparat i trädgården.

Barrväxterna blev också offer för tjältorkan, idag grävde jag upp Picea sitchensis `Silberzwerg´ en vacker dvärggran som jag haft i många år.

Ärtcypressen Chamaecyparis pisifera `Avenue´ fick också bli kompost och flera till..

Och så mina kära Rhododendron, några vildarter är döda andra har svåra skador, en del går kanske att rädda om jag lyckas klippa ner dem men det är inte säkert att svårt skadade plantor orkar bryta nya skott. Jag skall i alla fall göra ett försök, sorgligt är vad det är.

Pulsatilla på catwalken

En backsippa har många uttryck, alla lika vackra och uttrycksfulla. De bjuder på en fascinerande föreställning från tidig vår till sensommarens avslutning med ulliga fröbollar. Alla trädgårdar förtjänar några backsippor eller hur?

Nipsippan Pulsatilla patens vinner alltid vårens kapplöpning före de övriga sorterna

Pulsatilla vulgaris `Papageno´ heter de som har lite smalare blad, de kan man hitta i olika färger. Bildar så småningom en stor rugge men de är inte lätta att dela. Däremot dyker det ofta upp små fröplantor här och där. Backsipporna korsar sig gärna med varandra.

Pulsatilla halleri ssp. slavica `Alba´  här är jag något osäker på det svenska namnet men enligt SKUD är detta rysk backsippa, kan uppträda i olika färger.

Och till sist den vanliga backsippan Pulsatilla vulgaris som man också kan hitta vildväxande i naturen. Den är förstås fridlyst så vill man ha den är det en odlad planta som gäller.

Backsippor är lätta att odla men de kräver två saker, väldränerat och en solig växtplats. För mycket skugga kan göra att de inte orkar blomma. Jag har placerat dem i grusblandad jord och det fungerar fint, där frösår de sig också. Upphöjda bäddar är ett plus för dem och lite näring på våren gör gott, jag använder hönsgödsel och strör över sipporna innan regn, skall göra det idag för på eftermiddagen lovar prognosen att vi skall få regn. 

Alla dessa blåsippor..

..som ivrigt tittar fram överallt i solskenet, lyser på långt håll gör de till glädje för mig och alla små flygfän som surrar omkring. Det här blir en liten bildkavalkad med enbart blåsippor, alla är inte blåa men alla är blåsippor. De blir ju fler med åren, det finns ett ämne i blåsippans frö som attraherar myror och myrorna sprider fröna vidare. Tänk så finurligt naturen har ordnat det.

Hepatica transsylvanica

Hepatica transsylvanica `Semiplena´

 

I fjol våras planterade jag ett antal nya namnsorter, en av dem är denna japanska blåsippa Hepatica  japonica `Hokutosei´ roligt att den klarade av vintern men... den är felnamnad. Om någon råkar veta det korrekta namnet så meddela mig gärna, det vore roligt att veta vem den sköna är.