Perspektiv

Gårdagens inlägg om det två Rhododendron som nu helt täcker rabatten fick mig att börja fundera över när jag planterade dem. Jag har ett minne av två små plantor i en stor rabatt, jag planterar alltid mycket glest då jag gärna vill ha öppen jord mellan växterna för att de skall synas och komma till sin rätt. Det är också mycket mera lättskött, har man gjort ett ordentligt grundarbete blir ogräset inget problem. Det syns direkt om någon maskros hittat dit och enkelt att plocka bort innan den hinner etablera sig med sin långa pålrot.

Jag letade i arkivet och hittade bilder från våren 2009, inte så länge sedan men det ser annorlunda ut nu.

Stenmuren som syns på bilden plockade jag ner i fjol, den hade fått en del tjälskjutningar och var ingen prydnad längre. Samplanteringsväxterna i rabatten är flyttade, det enda som finns kvar är en Pieris japonica i framkanten som också blivit så stor att jag tvingades stamma upp den i fjol.

I övrigt syns gräs i bildkanterna, det är obearbetad mark men som numera ingår i trädgården. En bild från 2011 där buskarna växt till sig något. Japanska gaffelolvonet till vänster i bild fick också en uppstamning i fjol då grenarna började täcka över den Rhododendron som står närmast. Barrträdet Pinus strobus tog jag bort på sensommaren i fjol.

Och så bilden från juni 2016. Ingen jord syns längre och `Koichiro Wada´ och `Yaku angel´ har fått närkontakt.

Vinterbilder

I går var vädret nästan vårlikt, flera plusgrader med strålande sol och jag hörde för första gången i år en vårkonsert av en mes som lockade så hoppfullt. Men natten blev kall och dagen idag är kylig, termometern orkar inte över nollan men en blek sol lyste över oss. Det är trots allt bara januari och mycket kyla återstår. Lite vinterbilder kommer här, snön är nästan borta men isen håller sig kvar.

Framsidan av trädgården är frusen, solen når ännu inte hit över hustaket. Thuja occidentalis `Rheingold´ lyser upp den något mörka framsidan.

Mossan lyser grönt på alla stenar under vintern

Calluna vulgaris `Seestern´ höstljungen tål att tittas på under alla årstider...

...liksom Rhododendron

Mera ljungplanteringar

Övre delen av trädgården där jag planterat många städsegröna växter

Större delen av trädgården har kullerstensgångar som inte låter sig rubbas av hård tjäle

Jag kommer fortfarande ihåg när jag planterade dessa två Rhododendron, det är R. `Koichiro Wada´samt R. `Yaku angel´ då var det två små buskar knappt två dm höga som såg ut att ha hur mycket utrymme som helst att växa i, nu täcker de hela ytan.

R. `Horizon Monarch´ och Taxus baccata `David´ 

R. insigne, R. `Princess Anne´samt R. `Kokardia´ 

En annan del av trädgården där en del växter börjar bli för stora

Miscanthus x giganteus har tappat sina blad för vinden men själva stammarna står stadigt kvar tills jag klipper ner dem strax innan de börjar grönska på våren.

Rätt skall vara rätt - Rhododendron igen

Nu skall jag rätta till det som jag skrev i förra inlägget om silverfärgade Rhododendron. Jag har varit i kontakt med Björn på Linudden och Bengt Carlsson på Klöva naturträdgård och båda har varit hyggliga att hjälpa mig reda ut begreppen och förstå varför fyra likartade Rhododendron med samma föräldrar saluförs under olika namn - inget av namnen är vare sig påhittat eller oseriöst.

Det gäller alltså dessa fyra där samtliga är korsningar mellan R. degronianum ssp. yakushimanum x R. pachysantum

* R. `Silverleaf´  framtagen av Thomas Bertelsen Danmark
* R. `Viking Silver´ framtagen av Svend Hansen Danmark
* R. `Silbervelour´ framtagen av Hachmann Tyskland
* R. `Silver Dane´ framtagen av Svend Hansen Danmark

De olika namnen representerar korsningar av olika kloner med samma föräldraarter och det finns inget som hindrar att man registrerar flera olika kloner av samma korsning. Det bör dock finnas någon iakttagbar skillnad mellan de olika korsningarna. Ibland kan blomfärgen vara någon nyans mörkare eller ljusare eller så finns någon detalj som avviker som bara kan ses om man är en riktig kännare av växten, kanske med förstoringsglas. Dit har jag inte kommit...

Och här några bilder av min egen Rhododendron `Silbervelours´

 

Odlingsvärda Rhododendron - R. `Silverleaf´

Jag fortsätter med det jag påbörjade för ett tag sedan, att presentera Rhododendron som finns här i vår trädgård och som jag tycker är speciellt odlingsvärda inom det stora släktet.

R. `Silverleaf´ ( R. degronianum ssp. yakushimanum x R. pachysantum) - nu upptäcker jag något jag inte sett förut, nämligen att denna hybrid har samma föräldrar som den liknande R. `Silbervelours´ som jag planterade för ca fem år sedan. Jag har kollat i databasen Hirsutum där de flesta arter och hybrider finns med men inte `Silverleaf´ , inte heller Kenneth Cox tar upp den i sin bok.

Misstanken om att någon i kommersiellt intresse satt ett nytt namn på plantan infinner sig. Sånt här gör en namnnörd som mig irriterad, det skapar så mycket problem eftersom namnet följer med i led efter led. Hitta-på namn är ett otyg i växtvärlden.

Nåväl, oavsett historien är detta en vacker företrädare för släktet, föräldrarna är världsberömda i Rhododendronvärlden. R. pachysantum har jag skrivit om här och den andra föräldern är R. `Koichiro Wada´en selektion av.

R. `Silverleaf´ kom hit den 15 april 2015, full med knoppar som är onaturligt för en så liten planta. Den är manipulerad för att blomma innevarande säsong och jag skulle aldrig köpa en sådan planta om jag kunde välja. Det kostar mycket energi för växten och det dröjer innan den orkar blomma igen och om det är blomning man vill ha blir man besviken. Men jag odlar dem för bladens skull..och undrar när producenterna skall upptäcka att dessa vackra bladväxter är så mycket mera än en kortvarig blomning, helt onödigt att hålla på med en massa trix. Dessutom underskattar dom konsumenterna.

Följande bilder är från nästa säsong, sommaren 2016 och `Silverleaf´ motsvarar mina förväntningar. När tillväxten kommer igång är bladen täckta av ett vackert silverfärgat indument.

Formen är fin men inte så kompakt som hos föräldrarna men ännu i slutet av säsongen behåller plantan sitt vackra indument, precis som hos R. pachysantum.

Odla ljung

På senhösten 2016 utkom Brita Johanssons genomarbetade bok " Odla ljung" den var inte lätt att få tag på men via goda vänner lyckades jag till slut. Författarinnan verkar inte vara så framåt när det gäller marknadsföring vilket är en synnerligen angenäm egenskap.

Den här boken är efterlängtad vill jag lova bland alla oss som älskar ljung i alla dess former och ingen kan berätta om ljungen såsom Brita Johansson gör. Hon har tidigare gett ut boken "Odla barrväxter" som är som en ren uppslagsbok för den som gillar barrväxter.

Trädgårdslitteratur när den är som bäst -  när någon ägnat större delen av sitt liv till att odla ett eller några få växtslag och vill berätta om det, då skall man lyssna. Här finns allt man behöver veta om odlingskrav, skötsel, arter och sorter och inte minst - utförliga beskrivningar hur man sticklings förökar ljung. Förslag till ljungplanteringar ingår också med namngivna arter och sorter. Boken finns numera att köpa via Natur och Trädgård.

Barrväxter och ljung, en oslagbar kombination och för mig en skönhetsupplevelse som jag har svårt att sätta ord på. Enkelhetens diskreta charm, harmonin, färgsprakande planteringar utan att någonsin bli pråliga , försynta i sin skönhet som varar årets alla dagar - och lättodlade när deras behov är tillgodosedda.

Några bilder ur boken från författarens egen trädgård. Mina kamerabilder är djupt orättvisa för naturligtvis är de vackrare i boken, det här är så nära min egen drömträdgård jag kan komma.

Jag upptäckte ljungen för kanske 5 - 6 år sedan och tvingades inse att det inte fanns någon marknad i Sverige för ljung - det är en oupptäckt växt i våra trädgårdar, ljung fanns inte att köpa någonstans. Jag har bekanta som odlar ljung och den vägen fick jag tag i några exemplar men de flesta plantor har jag beställt från Tyskland. Nu har jag hittat flera spännande plantskolor i Danmark så om mina planer på fler ljungplanteringar blir verklighet är det dit jag vänder mig.

När jag började plantera ljung gjorde jag ett riktigt stort misstag, de plantor jag lyckades införskaffa planterades i blandade rabatter och den ljungplantan försvann i den stora planteringen, färggranna perenner tar all uppmärksamhet. Ljung skall planteras många tillsammans, i olika färger på barren, gärna både Erica carnea och Calluna vulgaris som grannar så man får både den tidiga vårblomningen och den sena höstblomningen med de sprakande färgskiftningarna när barren ändrar färg. Gröna barrväxter konkurrerar inte om uppmärksamheten på samma sätt som blommande perenner.

..och en bild av min senaste ljungplantering som gjordes för 2, 5 år sedan. 

...och som alltid, inlägget är inte sponsrat!

Frankrike sätter ner foten!

Franska parker, grönområden och skogar som ägs av staten eller kommuner skall bli giftfria genom ett beslut om förbud att använda bekämpningsmedel från och med 1 januari 2017. Privatpersoner får inte längre köpa bekämpningsmedel och vid nästa årsskifte inträder förbud mot användning av gifter i privata trädgårdar.

En hoppingivande nyhet och modigt av ett land att utmana den handfull globala bioteknikföretag som strävar efter kontroll av världens matproduktion och mångfalden av växter. Man skulle kunna tro att våra små trädgårdar inte är intressanta ur ekonomisk synvinkel men det är bara att kasta en blick på kemikaliehyllorna hos de stora växtkedjorna som verkar ha större utbud av kemikalier än av växter. Statistiken visar att 2015 inköptes i Sverige 491 ton av svampmedel, ogräsmedel, avskräckningsmedel samt insektsmedel, inte medräknat det som smugglades in på olaglig väg. Marknadsföringen är synnerligen aggressiv och kan utan överdrift beskyllas för greenwashing. I princip ingen skillnad på Pyretrum som marknadsförs som naturligt och utvinns ur blommor och den syntetiska varianten Pyretrin.

I Frankrike har det länge funnits en stark och framgångsrik opposition mot bioteknikföretag som Monsanto och GMO grödor. Fransmännen vill inte äta roundup ready föda dvs grödor som manipulerats till att tåla besprutning av glyfosat där ogräset dör men grödan överlever giftet för att sedan serveras som mat till människor och djur. Nu tar man första steget i och med detta förbud.

Bekämpningsmedel är gifter vars uppgift är att döda biologiskt liv. Allt drabbas för ännu har vi inget medel som dödar selektivt. Icke målorganismer (non targets) som pollinerare, fjärilar, blomflugor, nyckelpigor, fåglar och fladdermöss drabbas lika som allt annat levande. Inte alltid akut med en plötslig död utan med ett långvarigt lidande när livsviktiga funktioner slås ut. Insekticider baseras ofta på nervgifter och alla med ett nervsystem påverkas. Man tror att t.ex. bina som påverkats av nervgifter har svårt att hitta tillbaka till sina kupor, en av förklaringarna till den omfattande bidöden. Hur det är med fåglar och deras orienteringsförmåga vid flytt vet jag inte men ett skadat nervsystem är säkert ingen tillgång för en fågel. Att minskad biologisk mångfald leder till skadade och mera känsliga ekosystem är välkänt, ekosystemen som är grunden för allt liv, även människans.

" Vi har släppt loss 100 000 kemikalier utan att ha en aning om hur de påverkar oss. Vi äter mediciner och livsmedelstillsatser och vi sprutar bekämpningsmedel på vår mat. Vi har väldigt liten kunskap om de långsiktiga effekterna på oss själva av den cocktail av kemikalier vi sprider och ännu mindre vet vi hur den påverkar vår livsmiljö."

Gunnar Rundgren författare till Trädgården jorden.

Månaden maj, andra delen

Polygala chamaebuxus som på svenska heter vår herres strumpor, är en liten, städsegrön buske som gärna växer i eller vid torvblock i en skuggig miljö.

Uvularia grandiflora sorgklocka blommar snabbt över men har en fin och fräsch grönska under hela säsongen tills frosten tar den, föredrar skuggigare växtplats

Ingen lyser så intensivt blå som Gentiana acaulis alpgentiana, väldränerat är ett måste. 

Magnolia `Gold Star´ ( M. accuminata x M. stellata) är numera ett ganska stort träd här i trädgården. Blommar något senare än de andra magnoliorna med svagt gula blommor. Inte så rikblommande här men det kan bero på att den står något skuggigt.

Dodecatheon dentatum `Red Wings´ tolvgudablomma trivs i samma miljö som Rhododendron

Inom Primula släktet finns ett enormt stort utbud, Primula cortusoides purpurviva är en fin representant för vårblommande vivor.

Paeonia tenuifolia dillpion är en vildart som ofta förväxlas med hybriden herrgårdspion. Båda är vackra men prisskillnaden är stor så man bör försäkra sig om att det verkligen är en dillpion man köper.  Herrgårdspionen blir mycket högre och rangligare.

Kalmia polifolia `New Foundland´ en krypande, låg växt, vacker blomning som hos alla kalmior

Lewisia longipetala `Little Plum´ sprider sig genom frösådd om den trivs

Rhododendron `Kermesina Rose´ vackert tvåfärgade blommor, delvis lövfällande. Det finns en vit variant också, mera svårodlad och framförallt svår att hitta.

Primula sieboldii `Alba´ praktviva som finns i många olika färger

Paeonia mlokosewitschii den vackra gula svavelpionen

Fothergilla major stor häxal som odlas i surjord, får vacker höstfärg

Och så måste jag ta med denna förnämliga växt också trots att bilden är tagen i början av juni, en vacker bergsvallmo Meconopsis betonicifolia `Alba´