Pieris japonica - japansk buskrosling

Pieris japonica  `Nana´

En liten trevlig buske som man inte ser så ofta i trädgårdar är den japanska buskroslingen. Kanske skräms man bort av att zonen brukar anges till 1 - 2 men den tål betydligt mer än så men man kan däremot inte räkna med någon blomning i högre zoner.

Jag har haft denna trevliga buske länge i trädgården - har fyra olika namnsorter av den och den har aldrig blommat och det stör mig inte. Jag odlar dem för  bladverkets skull och den vackra nytillväxten som man ser här på ´Nana´

Bladen är läderartade och glänsande på denna städsegröna buske. Med tiden bildar den en vacker skulptural form som står sig väl i konkurrensen med trädgårdens mera iögonfallande växter. I våras, vid den extrema frystorkan, tog de stryk av den brännande vårsolen men de återhämtar sig och det vara bara att klippa bort de grenar som vårsolen tagit död på.

Pieris japonica är en surjordsväxt och trivs bra i sol till halvskugga, en utomordentlig samplanteringsväxt med t.ex. Rhododendron.

Pieris japonica i december

En alldeles egen änglamark

År 1971 skrev Evert Taube det som kom att bli hans näst sista verk - Änglamark. Den skrevs på beställning till Hasse & Tages film Äppelkriget. Sångrösten fanns inte längre kvar hos pappa Evert så det blev sonen som fick sjunga om Änglamarken. Men klokskapen och den vackra poesin, den bestod livet ut.

Kalla den Änglamarken eller Himlajorden om du vill,
jorden vi ärvde och lunden den gröna,
vildrosor och blåsippor och lindblommor och kamomill,
låt dem få leva, de är ju så sköna!
Låt barnen dansa som änglar kring lönn och alm,
leka tittut mellan blommande grenar,
låt fåglar leva och sjunga för oss sin psalm,
låt fiskar simma kring bryggor och stenar.
Sluta att utrota skogarnas alla djur!
Låt örnen flyga, låt rådjuren löpa!
Låt sista älven som brusar i vår natur
brusa alltjämt mellan fjällar och gran och fur!
Kalla den Änglamarken eller Himlajorden om du vill,
jorden vi ärvde och lunden den gröna,
vildrosor och blåsippor och lindblommor och kamomill,
låt dem få leva, de är ju så skööööna!

...och visst har vi väl alla vår Änglamark - här är min!

Vad är detta?

Denhär trevliga växten har jag haft i trädgården i många år utan att riktigt veta vad det är. Jo, jag har haft mina gissningar och letat på nätet men ändå inte hittat riktigt rätt, det stämmer liksom inte.

Jag har inte köpt den utan den följde med - förmodligen som frö - i en kruka från en växtmarknad.

Den är en tidig vårblommare, den blommar samtidigt som många vårlökar och där den växer är det ganska skuggigt, blommorna är helvita och liknar vitsippans.

Vore trevligt att få ett korrekt namn på denna lilla skönhet, tyvärr är bilderna inte de bästa.

Pilfinken

Så är de tillbaka igen - varje morgon är de det första jag ser när ljuset kommer -  pilfinkarna  i den gamla schersminbusken.

Tschip - tschip - tschip - tschip hörs det från busken, stillsamt och nästan blygt men aldrig uppseendeväckande högljutt, precis som pilfinken själv. Flocken landade i busken för några veckor sedan liksom den gjort varenda höst, det verkar inövat. Om jag inte visste att de finns där i den risiga busken skulle jag knappt se dem men så är det med pilfinken, vi ser den men den väcker sällan vår uppmärksamhet.

Pilfinken tillhör familjen sparvfinkar liksom gråsparven och den känns lättast igen genom den mörka kindfläcken som gråsparven saknar. Gråsparven, som i min ungdom var den vanligaste fågeln i omgivningarna, har valt ett annat livsutrymme än pilfinken, nämligen i närheten av människor på stadens gator och torg. Den minskar kraftigt och man tror att det beror på matresterna den livnär sig på runt korvmojar och hamburgerbarer.

Dålig mat för människor är dålig mat för småfåglar.

Hos pilfinken  är hanen och honan likadana, i fåglarnas värld kallas det för monoformism. Pilfinken är också lyckligt lottad med sina diskreta färger som skydd mot upptäckt, iögonfallande fjäderskrud är ingen tillgång i fågelvärlden. Den är inte hotad globalt men på vissa håll i Västeuropa har den minskat i antal vilket tros bero på ogräsmedel i odlingar samt minskat spill från sädesfälten.

Tschip - tschip - tschip - varje morgon när ljuset bryter fram kommer de att sitta där i schersminbusken och försiktigt konversera, oavsett om termometern visar - 25 grader, då burrar de upp sig till små dunbollar men beteendet förändras inte. När snön och kylan kommit brukar de passa på att plocka sandkorn där bilen har stått och det fortfarande är barmark.

När värmen börjar återvända på våren blir samtalet mera högljutt och ibland lyckas de, i konkurrens med mesarna, att behålla en holk för fortplantningen.

Men så plötsligt en dag är de borta. Under hela sommarsäsongen syns de inte till, det blir pilfinkstyst. Eller är det den tätnande grönskan som gör dem osynliga?

Hela sommaren och halva hösten är de osynliga men sedan, när kylan blir vassare och dagarna kortare så plötsligt är de där igen och från schersminbusken hörs ett försiktigt tschip - tschip - tschip..

...och allt börjar om igen....

Om toaletter och rent vatten

Inte utan att jag rynkade på näsan häromdagen när jag läste att 19 november numera är Världstoalettdagen, därtill utlyst av FN.

Nu har det väl ändå gått överstyr med alla dessa dagar, allt från kanelbullar till toalettstolar, inflation som brukar betyda att saker och ting minskar i värde.

....tills jag började läsa...

Det är Svenskt vatten - en branschorganisation för vattentjänstföretag i Sverige som passar på att vädja till allmänheten om att värna om vårt rena dricksvatten. 2, 5 miljarder människor i världen saknar tillgång till toaletter och enligt UNICEF saknar 780 miljoner människor rent vatten vilket resulterar i att tusentals barn under 5 år dör varje år därför att det inte finns rent vatten.

I våra toaletter slängs numera allt möjligt i den fromma förhoppningen kanske att det som  inte syns upphör att finnas. Enligt Svenskt vatten slängs 7000 ton sopor varje år i våra toaletter, därtill kommer alla kemikalier som spolas ner och förorenar allas vårt grundvatten. Så slänger vi 1kg våtservetter per person och år i våra toaletter, tamponger, tops, kondomer, mobiltelefoner, smycken och leksaker och säkert en och annan guldfisk som inte längre är önskvärd och går en plågsam död till mötes.

Jag ändrar uppfattning - Världstoalettdagen behövs ända tills varenda individ har lärt sig att toalett och sopkorg har olika användningsområden.

Greenwashing

Begreppet greenwashing myntades i Storbritannien under 1980 - talet när vissa hotellkedjor började göra reklam för sin verksamhet som miljövänlig genom att vädja till gästerna att återanvända handdukarna.

Greenwashing betyder ungefär att något målas eller tvättas grönt för att ge en illusion av att produkten är miljövänlig.

Idag kryllar det av ord som hållbar, miljövänlig, klimatneutral och liknande vid marknadsföring av produkter för att dra fördel av ett växande miljöintresse. Ofta kan vi läsa vaga påståenden som att "vi värnar miljön" utan att det närmare definieras på vilket sätt just denna produkt skulle vara mer miljövänlig än någon annan. Att vara "miljövänlig" har blivit ett säljbudskap utan att produkten i realiteten blivit annorlunda. Bara ordet "eko" används i alla möjliga sammanhang.

Allt detta innebär greenwashing där man använder miljöargument i sin marknadsföring för att dra nytta  av människors önskan att göra goda val, kan med fog kallas för  vilseledande marknadsföring.

Det är inte lätt att vara konsument idag, vill jag köpa en tub tandkräm finns det 57 olika tuber på hyllan, likadant med shampoflaskorna som många är designade utanpå plastflaskan för att ge en illusion av ett miljövänligt val. Vem har tid att läsa och även förstå vad de olika produkterna innehåller?

Riktigt illa tycker jag om äggreklamen där man hävdar att äggen kommer från frigående höns vilket för tankarna  till välmående höns som går och sprätter och pickar utomhus. Inget kan vara mera fel, frigående höns är instängda i stora laduliknande byggnader och får aldrig vistas utomhus. Det är tillåtet med nio höns per kvadratmeter i denna dammiga och osunda miljö. Det är storskalig produktion och som alltid är det djuren som får betala för billig produkt i konsumentledet.

Vill man köpa ägg från höns som inte tvingats till att plågas varje minut under sin korta livstid kan man välja ekologiska och Kravmärkta ägg som garanterar att djuren får vistas ute under vår, sommar och höst eller ännu bättre, om man i sin närhet råkar ha någon som till husbehov har några höns och kan sälja av sitt överskott.

Frigående höns inomhus

 

En riktig kalldusch...

...i ordets rätta bemärkelse blev det i morse. Det som inte fick hända gjorde det ändå, vår varmvattenberedare sprang läck i torsdags och vatten rann ut. Tack och lov var vi hemma, annars hade vattenskadorna säkert blivit stora. Vi fick stänga av vattnet helt och tömma behållaren -  under ett dygn saknade vi vatten.

Lyckades få tag i en VVS firma som lovade komma och koppla om rören så vi kunde få vatten över helgen - snälla gossar verkligen som kom till hjälp i det läget.  Med sig hade han en tillfällig varmvattenberedare som kopplades in. Tyvärr visade det sig att termostaten på behållaren inte fungerade sedan killen åkt iväg så nu är det kallt vatten som gäller men värre kunde det vara. På måndag kommer en ny varmvattenberedare att installeras.

Ute är det endast några plusgrader och ruggigt fuktigt i luften så nu sitter jag här, riktigt frusen med en kopp varmt kaffe och bläddrar bland bilderna från trädgården - nu får det bli lite blommor.

Lättodlad och återblommande är den söta alpfrossörten med sina typiska frossörtsblommor.

Scutellaria alpina - alpfrossört

 

 

 

 

 

Denhär är en riktigt trevlig, krypande, bladfällande Rhododendron som heter `Wombat´ planterad i ett hål mellan några stenar.

Rh. `Wombat´

Den grandiosa ormbunken Matteuccia struthiopteris - strutbräken. Den sprider sig med rotskott mer än önskvärt så vill man inte att den brer ut sig får man tukta den varje vår. Tyvärr for strutbräken riktigt illa av torkan i sommar, en lärdom att hålla i minnet.

Matteuccia struthiopteris

Denhär buskpionen är oerhört vacker och kraftigväxande. Tyvärr blir de fyllda blommorna ganska tunga och växten har svårt att bära upp dem, speciellt om de blir tyngda av regn. Inte ovanligt när det gäller pioner så jag föredrar de enkla som kan stå för sig själva. Den har också vuxit ur sin plats så nästa år måste den flyttas.
Jag köpte den av självaste Hermann Krupke en gång vid ett föredrag om hans älskade pioner.

Paeonia suffruticosa `Hinun´

 

 

 

Trädgårdsaurikler är trevliga växter, här en med vacker farina på bladverket.

Primula pubescens `Gizabroon´

Sorgklocka kallas denna skönhet, heter egentligen guldrams. Namnet sorgklocka har den fått pga av de hängande gula blommorna. En riktig skönhet när den blommar tidig vår. En woodland växt som inte gillar starkt solsken och torka. Tyvärr är blomningstiden kort men den bär upp en fräsch grönska hela sommaren.

Uvularia grandiflora

Oxalis tillhör favoriterna i trädgården. Det krusiga och veckade grågröna bladverket är minst lika spännande som blommorna när de visar sig. Det finns ganska många sortnamn numera, inte lätt att skilja dem åt men jag köper alltid när jag hittar en ny sort trots att de liknar varandra. Väldränerat är det som gäller för denna lilla godbit!

Oxalis `Beatrice Anderson´

Såld på nätet

Har du någonsin funderat över att allt vi gör på nätet är gratis? Den frågan ställer författaren till boken "Såld på nätet" och svarar själv;
"det finns ingenting som är gratis, om något är gratis så är det du själv som är produkten"

Varje sekund under dygnet sker auktioner på nätet som säljer ut persondata om oss användare. All information vi lämnar efter oss när vi rör oss på nätet har blivit en miljardindustri hos bolag, vars enda affärside är att hantera persondata.

Alla gör det, Google, Facebook, Youtube, dagstidningar, flygbolag och alla andra som kan ha intresse av att veta mer om oss, ett besök på en hemsida registreras någonstans.

Vi avslöjar hela tiden massor av information om oss själva när vi pratar in röstmeddelanden och skickar sms, tom vår ringhistorik kan vara nyttig information för någon.

Varje gång vi söker information på nätet blir det ytterligare en pusselbit som bildar underlag för en riktad annons. Om du och en bekant googlar på samma fråga är informationen ni får inte likadan eftersom ni troligen har olika intressen och informationen ni lämnat efter er är olika. Själv får jag alltid upp en massa trädgårdsreklam vid sökningar.

Dethär är ingen bok som försöker trycka ner något integritetsbudskap i halsen på läsaren, inte heller någon bok om storebrorssamhället. Författaren är en stor anhängare av alla fantastiska tjänster som finns och som hela tiden utvecklas men vi bör veta varför det plötsligt dyker upp en annons som erbjuder exakt det vi letar efter.

Marknadsföringen hittar hela tiden nya vägar att nå oss som konsumenter. Det kan tyckas ofarligt det som sker men samtidigt vet vi inte hur informationen kommer att hanteras i framtiden och av vem? Hur säker och skyddad är den?  Det finns inget svar på den frågan och om framtidens tekniska möjligheter vet vi  vanliga användare ingenting om.

Jag tillhör nog de naiva i skaran av alla nätanvändare för jag hade ingen som helst aning om att mina aktiviteter på nätet lämnar efter sig en produkt som någon är villig att betala för. Boken är väldigt lättläst och begriplig, även för en så oteknisk person som jag.

Trädgårdens "sista suck" för denna säsong

I november börjar det bli dags att säga tack och adjö till trädgården för denhär säsongen. Det finns alltid något mer att göra, något att klippa ner och något att städa som är skönt att ha avklarat innan vårsäsongen startar igen men någon gång måste man sätta stopp .

Rådjursstängslet är på plats och garanterar att inga objudna gäster smyger omkring där på nätterna. Cypripedium `Ulla Silkens´ har fått sin vinterhatt på plats som skydd mot vintervätan. Den ena dammpumpen är fortfarande igång och får så vara tills isen börjar lägga sig vid kanterna.

 Hösten är mossans tid, ingen konkurrens av annat grönt och den fuktiga luften  gör att den skimrar

Korallkornellen Cornus alba `Hedgerow gold´ vägrar envist att släppa sina blad

För första gången har jag nu sått pionfrön och maken byggde en enkel kallbänk av två pallkragar med tak av hårdplast. Bänken fylldes med sand och här får nu krukorna tillbringa vintern tillsammans med ett antal små fröplantor som har svårt att klara sig utomhus den första vintern.Här finns också ett flertal krukor med småplantor av Helleborus samt en pion och en lönn som jag fått av Helen i Piteå.

Taklökskrukorna och trågen har fått sitt vinterskydd av våra gamla sovrumsfönster. Återstår att skruva dit sidoskivorna för att hindra snön att blåsa in.

De små häxkvastarna är inte stabila om de får ett lager av snö och is på sig. Ett vanligt grönt rutnät hjälper dem att hålla balansen.

Abies koreana `Icebreaker´

Så här långt kom vi med utgrävningarna i sommar, denhär delen blev inte klar. Återstår lite grävning ännu innan det är dags att fylla med jord och fixa till lite snygga kanter. En del stora stenar fick vi upp som säkert kommer till användning här.

Höstens insats för småfåglarna

Renoverade holkar

Under åren har vi satt upp 70-talet holkar för småfåglarna, en uggleholk samt en holk för fladdermöss.

Förra veckan var det skollov och barnbarnet hälsade på och eftersom jag är en indoktrinerande farmor brukar vi lägga in någon aktivitet som har med naturkunskap att göra. Att kolla fågelbon och gissa vem som bott där kan,  åtminstone under en stund, vara lika spännande som ett dataspel.

Vi rensar holkarna på gammalt bomaterial varje höst. Bomaterialet kan innehålla löss som är en riktig plåga för fåglarna och vi försöker undvika spridning av småkrypen. Om hyresgästerna tycker det behövs lite värmande mossa i holken innan vinterkylan slår till fixar dom det själva.  

Samtidigt passar vi på att kontrollera att holkarna inte är skadade av röta och riskerar att ramla ner. Det är oftast fästanordningen och taket som murknar och i år hittade vi fyra skadade holkar. Vi kontrollerar också att ingångshålen inte är skadade av hackspettar, i fjol upptäckte vi ganska många sådana där hackspetten hackat sönder hålet för att kunna ta sig in och sno ägg eller ungar. Holkar med skadade ingångshål bör tas bort.

 Holkarna är nu renoverade med nya tak och ny fästanordning och redo att sättas upp igen.

Av samtliga holkar var det endast fem stycken som saknat gäster i sommar vilket är ett bra resultat. Vi satte upp sju nya starholkar i våras och endast en av dem var obebodd. Stararna är flockfåglar och man kan sätta upp flera starholkar i närområdet utan att fåglarna störs. Dessutom gynnar det stararna eftersom de vuxna hjälps åt att mata ungarna några dygn efter att de flyttat ut ur holken. Starungarna är flygfärdiga samma datum varje år, den 6 juni här i trakten - fascinerande!

 Denhär rationella trevåningsholken satte vi upp för många år sedan. Det var nog mer ett test för att se om grannboende accepteras bland mesarna. Med facit i hand kan vi konstatera att holken alltid haft en bobyggare i någon av våningsplanen men aldrig flera.