När allt går fel

Här i Eskilstuna där jag bor finns ett vackert naturområde som är klassat som naturreservat. Det ligger i anslutning till Mälaren som är Sveriges tredje största sjö. Från Mälaren kan man åka båt till Stockholm och vidare ut i skärgården.

I den vackra omgivningen vid Mälarens stränder kan man även beundra Europas nordligaste bokskog, en underbar upplevelse när bokskogen grönskar på våren.

Mitt i denna vackra natur finns också Sigurdsristningen, ett av Sveriges förnämsta fornminnen som härstammar från 1000-talet, den tidsålder när vikingarna härjade i Norden. Tanken svindlar. Här kan du läsa om Sigurdsristningen.

Mitt i denna vackra natur, omgiven av höga, stolta träd ligger stenhällen där någon för tusen år sedan ristade in berättelsen om Sigurd Fafnesbane. 

Och så kom det sig att Kommunstyrelsen ville göra platsen mera tillgänglig även för rullstolsburna besökare, en god tanke men sedan gick allt fel. Någon förvaltning inom kommunen fick uppdraget och påbörjade byggnationen i vintras. Jag är inte insatt i hur de olika processerna fortlöper när man beslutat om något dylikt men nog borde det väl alltid finnas en kontrollansvarig och framförallt godkända ritningar hur en ramp skall konstrueras i denna känsliga miljö. Inget av detta tycks ha funnits och bygget, som hittills kostat ungefär 4,5 miljoner Skr har nu stoppats sen någon slagit larm och media uppmärksammat fadäsen. Förmodligen måste allt rivas, göras om och göras rätt.

Vi åkte dit i morse, jag tog bilder - det är förfärligt. Gabioner har byggts vid en trappa, gjord av granitsten, förmodligen importerad från Kina. Och bakom den gräsliga trappan rullar sig en ramp på ca 100 m, åtminstone. Kors och tvärs, på en del ställen dubbelsidig går denna ramp för att avslutas med ett stort trädäck framför själva Sigurdsristningen och ännu saknas räcken runt hela rampen vilket måste till för att det skall vara säkert. Dessutom har man borrat i själva berghällen för att fästa rampen, kan vara ett brott mot fornminneslagen. Såå.. vad tycker ni?