Vår älskade knöl

I tidningen ATL Lantbrukets affärstidning nr.4 finns en stort uppslagen artikel med rubriken "Glyfosat i utsädet förstörde skörden"

Potatisodlare fick hela säsongens skörd förstörd genom att utsädet delvis inte grodde och att kvaliteten på potatisen var så dålig så den blev osäljbar.

Vid klagomål som framfördes till företaget som sålt utsädet gjordes en analys som visade att både moder- och dotterknölar innehöll glyfosat. Ingen vet idag hur bekämpningsmedlet har hamnat i potatisodlingen och någon ersättning, mer än kostnaden för utsädet går inte att få. Glyfosat är ett bekämpningsmedel mot ogräs och den verksamma substansen i bl.a. Roundup.

Det anmärkningsvärda i denna trista historia är att utsädet var av certifieringsgrad A, kontrollerat och godkänt av Jordbruksverket utan anmärkning. Då visar det sig att det statskontrollerade utsädet endast omfattar storlek, mekaniska skador, skorv, rötor och virusangrepp. Jordbruksverket testar aldrig utsädet för glyfosatförekomst eller rester av andra ogräsmedel.

Det är, enligt Jordbruksverket, upp till köparen att ställa krav på det utsäde man köper. Ett argument som faller platt till marken  - det är omöjligt för enskilda köpare att ha kunskap om vilka gifter som kan förekomma i grödorna samt naturligtvis en fördyrande effekt som ingen som jobbar på en konkurrerande marknad vill ha som påslag på sin produkt.

Potatisen är vår största basföda, vi äter årligen massor av potatis. Tyvärr är den också den gröda som besprutas allra mest. I konventionell potatisodling så besprutas potatisen i snitt 7,5 ggr under säsongen. Värstingarna är Bintje och King Edward som besprutas ungefär var sjunde dag enligt Naturskyddsföreningen. Odlingarna besprutas i förebyggande syfte oavsett om skador finns och det sprutas mot ogräs, insekter, bladmögel och för att blasten skall vissna ner vid rätt tidpunkt. Medlen som används är direkt skadliga för vattenlevande organismer, för bin och andra pollinerande insekter. Hur det står till med hälsorisker för människor finns förstås inte beskrivet utan det får vi gissa oss till.

Sanningen om alla bekämpningsmedel som i allt ökande mängder tillförs vår natur och hur det på sikt påverkar allt levande finns inget svar på idag. Vi lever i en tro att här i Sverige är vi skyddade från mer eller mindre farliga substanser för vår miljölagstiftning är den bästa i världen. I verkligheten ersätts utfasade kemikalier av ständigt nya produkter som har stora likheter med de som nyss förbjudits. Det sker alltid en ekonomisk avvägning när man godkänner nya produkter och miljöskador har svårt att hävda sig mot ekonomiska fördelar.

Det man kallar cocktaileffekt - dvs när olika kemiska ämnen samverkar och bildar något nytt är i realiteten omöjlig att kontrollera. Kombinationerna är oändliga och att identifiera hälsorisker på djur och människor låter sig inte göras, kostnaderna skulle bli orimliga och man hittar bara det man specifikt söker efter vid kontroller, allt annat förblir okänt.