Men i vårt högt upplysta svenska samhälle tycks vare sig kunskap eller något annat bita på den minoritet som högljutt och ofta kräver mer avskjutning och ibland tom utrotning av vår lilla vargstam. De svenska vargarna är knappast mer aggressiva än vargar i andra länder men den svenska vargen har blivit ett offer för det politiska spelet. Sällsynta djur som inkluderar alla de fem stora rovdjuren har en given plats i vår fauna om man menar allvar med den biologiska mångfaldens betydelse för allt liv, inklusive människans.
Det sorgliga i sammanhanget är att särintressen har fått så stort genomslag i den offentliga debatten där osanningar upprepas utan att bemötas med mera nyanserade inlägg. De som trots allt försöker besvara vinklade och osanna inlägg bemöts på de mest kränkande sätt. Vår vargstam bör, enligt kritikerna, omfatta endast 270 djur. En så liten stam drabbas onekligen svårt av inavel med genetiska skador som följd. Vildsvinen som i dagsläget uppgår till flera hundra tusen djur verkar inte vara ett bekymmer alls utan matas på konstgjord väg med näringsrik föda året runt. För skador av rovdjur på tamboskap utgår ersättning, bidrag kan även erhållas för skadeförebyggande åtgärder såsom rovdjursstängsel och ibland även för en del av arbetskostnaderna. Svenska Rovdjursföreningen ställer även upp kostnadsfritt med att stängsla för rovdjur. För vildsvinsskador utgår ingen ersättning.
Alla har vi läst om Rödluvan och vargen i vår barndom men majoriteten av sagoläsarna har förstått att det är en saga och inget annat. Hatet mot vargen får inget stöd i ekologin, inte heller av de ekonomiska skador som vargen orsakar på tamdjur i förhållande till t.ex. vildsvinsskador på odlingar så varifrån kommer detta hat mot ett djur som har en given plats i vår natur?
Förra veckan beklagade sig återigen ledarskribenten på tidningen ATL hur illa det var ställt i landet när man inte fick skjuta fler vargar. Ledaren kan du läsa här.
Jo, jag skrev ett svar samma dag men det har inte publicerats, vi får väl se....det exakta antalet vargdödade hundar lär vi aldrig få veta men det är inte hederligt att framställa vargen som den stora hunddräparen när vildsvinen möts med en axelryckning.
Här är mitt inlägg;
Svar till ledare i ATL
2 december 2014.
En del myter är mer seglivade än andra, dit hör myten om
antalet vargdödade jakthundar.
Ledarskribenten är ingen vän av våra rovdjur men bör ändå klara av att
skilja på myter och fakta.
Försäkringsbolaget Agria som försäkrar nästan hälften av
landets hundar framhåller att de inte tar ställning i rovdjursfrågan men är
ändå vänliga nog att tillhandahålla årlig statistik om dödsorsak och skador hos försäkrade hundar.
Samtliga hundraser
under åren 2011 - 2013
2011 2012 2013
Trafikskadad/ dödad
643 629 521
Skottskadad/dödad 9 20 24
Drunkning
26 48 39
Dödad/skadad av tåg 38 50 26
Dödad/skadad av varg 14 6 5
Dödad/skadad av lo
- 3 -
Dödad/skadad av björn
- 1 1
Dödad/skadad av vildsvin 82 138 152
Dödad/skadad av vilt/vilda djur 68 98 102
Försvunnen under jakt 18 8 12
Som kommentar till statistiken säger Agria att
vildsvinsskadorna endast är toppen på isberget, alla skador på hundarna kan
inte med säkerhet fastställas så det som redovisas är det man vet.
Om man antar att detta är hälften av alla dödade/skadade
hundar och dubblerar siffrorna för år
2013 så får vi 10 dödade/skadade hundar av varg, 304 dödade/skadade av vildsvin och sorgligt nog 48 dödade/skadade hundar av
jägarens kulor.
Jag vill inte på något sätt nedvärdera den sorg som ägaren
känner när husdjur blir dödade eller skadade - sorgen är tung. Men trots detta
bör vi som hederliga och ansvarskännande människor inte förvanska en verklighet
för att gagna våra personliga åsikter , det är helt enkelt inte okej. Inte som
ledarskribent och inte i något annat sammanhang heller. Om alla människor i vår värld som anser sig
besvärade av olika djurarter fick eller tog sig rätten att decimera eller
utrota djuren skulle det snart vara artfattigt på vår planet.
Vildsvinen brer ut sig explosionsartat över landet. Inget
annat djur i den viktklassen kommer i närheten av den förökningstakt som nu
sker av vildsvinsstammen. Den konstlade utfodringen med näringsrik föda
är så omfattande att den påverkar djurens förökningstakt. Djuren förorsakar mängder med trafikolyckor,
stora ekonomiska skador på grödor för att inte tala om den frustration som
husägaren känner av att om och om igen få sin gräsmatta och sin trädgård
uppbökad.
Vildsvinen saknar naturliga fiender i vår natur vilket skapar en obalans. Naturen arbetar 24
timmar i dygnet för att uppnå en balans vilket vi människor aldrig kan göra. Såväl
djur som växter vilka saknar naturliga fiender blir förr eller senare ett
problem. Att mata vildsvinen på konstgjord
väg medan predatorerna samtidigt decimeras strider mot grundläggande ekologisk
kunskap.
Gunilla Teckenberg
Hagtorpet Eskilstuna
Ett alltid lika hett ämne där en högljudd, aggressiv minoritet gör att den sansade majoriteten alltför ofta inte vågar yttra sig. Har du hört det här radioprogrammet?
SvaraRaderahttp://sverigesradio.se/sida/avsnitt/460114?programid=3345
Det är ganska intressant att höra detta om ett land nära oss, där vargen också har kommit tillbaka efter en längre tids frånvaro. Ett land med en betydligt tätare befolkning, men där man inte kommer i närheten av vårt svenska varghat. De tyska jägarna ser tydligen vargen mer som en kollega än som en konkurrent.
Jag är inte förtjust i de långa drev med lösa hundar som är så heliga för våra svenska jägare. Om jag är rätt informerad, ingår det i utbildningen för en sådan hund att driva ett vilt djur oavbrutet i två timmar. Två timmar! Jägarna menar naturligtvis att djuren inte blir stressade av att ha en hund efter sig under så lång tid. Man har ju inte längre de skarpa, långbenta hundarna man hade förr, utan kortbenta, långsammare raser. Jag undrar om de jagade djuren håller med om detta.
Det vore inte rätt att säga att varg och lo alltid dödar snabbt och smärtfritt, men inga vilda rovdjur hetsar sina byten i timmar. Det skulle kosta för mycket energi för dem.
När jag en gång i tiden skulle lära mig att spåra, var det viktigt att man alltid skulle spåra bakåt. Även om man rör sig långsamt och försiktigt, finns ju risken att djuren kan bli stressade annars. ;)
Det är lätt att dra iväg, men detta skulle ju handla om varför vargen är så hatad. Jag tror att en stor del av förklaringen finns i vår historia och kultur. I gamla tider kunde det betyda skillnaden mellan liv och död om vargen tog den enda kon man hade. Man kan inte begära att de fattiga torparna skulle förstå att samma sak gällde för vargen - under 1800-talet var älg och rådjur nästan utrotade i Sverige, så de vargar som fanns kvar hade inte mycket naturliga bytesdjur. Det blev en hård konkurrens och vargen förföljdes skoningslöst. Alla visste att vargen var ond, något som naturligtvis återkom i sagor och berättelser. Ett synsätt som tyvärr har levt kvar och är svårt att ändra på. Visst förstår de flesta att Rödluvan bara är en saga, men att vargen är ond i saga efter saga sätter säkert sina spår fortfarande. Det är allt skönt att krama om sin lilla goa nallebjörn efteråt...
Stad och landsbygd pratas det mycket om. Där har vargen blivit en viktig symbolfråga som säkert ger en känsla av gemenskap hos folk som är besvikna på makthavarna. Men att alla landsbygdsbor skulle vara vargmotståndare stämmer inte alls. Jag bor själv på landet och skulle gärna se att det vargrevir som tidigare fanns här i närheten kunde återetableras.
En sak jag har funderat över, är om vargen rentav skulle kunna fungera som polis här på landsbygden. Alla vet att hundar inte får springa lösa hur som helst i markerna, men det gäller ju inte MIN hund som är så snäll. JAG behöver inte ha koll! Vetskapen om att det finns varg i närheten skulle kanske få folk att bättre se efter sina hundar. Kanske inte alla, men en del skulle nog bli oroliga och inte släppa sin älskling hur som helst. Lagar gäller ju bara där det finns poliser, men en reell fara är något annat.
Och så var det vildsvinen. De är nog de enda av våra vild djur som jag definitivt inte vill ha för nära. Man kan tänka sig vilken skada de skulle kunna göra om på våra åkrar, gräsmattor och odlingar. Att mata rådjur skulle för mig bara vara att glömma - dels för att jag inte vill ha min äng uppbökad och dels för reaktioner från rasande grannar som också hade drabbats. Vildsvinen är dessutom inte vegetarianer, utan kan mycket väl döda och äta försvarslösa djurungar som t ex rådjurskid. Och som du skriver saknar de naturliga fiender. Vargen kan ta en obevakad kulting, men vuxna vildsvin vågar den sig inte på. Vill vi hejda vildsvinen, är det tyvärr bössan som gäller.
Som sagt, det är lätt att dra iväg. Jag ska inte ta över din blogg, men ibland är det skönt att skriva av sig lite. :)
Olle
Hej Olle! Du får skriva så mycket du vill, det är enbart trevligt.
RaderaAtt varghatet har sin grund i känslor och inte saklighet är inte svårt att konstatera men det är trots allt obegripligt att ett sådant synsätt lever kvar i generation efter generation, vi är ju trots allt upplysta, kunniga och självständigt tänkande varelser ...eller inte.
Björnen är inte utsatt på samma sätt som vargen trots att människor verkligen kan råka illa ut i möten med björn, men det är väl nallebjörnen då som symboliserar något helt annat än den vilda björnen..
Ja, nu har du tagit i en het potatis : ) Varje gång ämnet berörs på vår lokalradio blir redaktionen nerringd och debatten går het. Problemet är att det är svårt att diskutera när argumenten är känslomässiga och ogrundade. För jägarna handlar det om att vargen tar rådjur och då minskar mängden bytesdjur för jägarna. Det går inte att diskutera vargfrågan med en jägare, det verkar som det låser sig hi huvudet för dem. Angående angripna hundar är min uppfattning att man kanske inte ska låta låta sina husdjur jaga varg, björn och vildsvin om man är rädd om sin bästa vän.
SvaraRaderaJägarnas talesmän och är duktiga på att få gehör för sin sak, men det innebär ju inte att den som skriker högst har rätt.
Intressant idé av Olle med vargpolis. Skulle behövas här, för det där med att hålla reda på sina hundar är alla inte så bra på.
Bra svar på ledaren. Hoppas nu de tar in den snabbt som attan.
Ha det fint
Anette
Jodu, jag är medveten om den heta potatisen men djuren kan varken rösta eller föra sin egen talan och i fråga om rovdjurens rätt till liv är det inte klokskapen som styr.
RaderaEn illustration...i veckans ATL fanns en notis om en hunduppfödare av jakthundar som inte ville sälja en valpar till Värmland på grund av vargfaran. Köparen har stor förståelse för argumentet men, citat;
"Att det skall behöva gå så här långt när vi en gång tagit bort vargen. Det är för jävligt att staten låtit det gå så här långt..."
Hur tänker man här? Jakthundars liv är hårt och risken att dödas är avsevärd under jakten. Trafiken dödar hundratals jakthundar varje år, risken att dödas av jägarens kulor är flera gånger så stor som att dödas av ett rovdjur.
Och ATL tycker att denna notis har ett värde eftersom de publicerar den i tidningen.
Är det såhär kanske som ryktet om rovdjurens farlighet upprätthålls och sprids för vem utan intresse i frågan läser t.ex. Agrias statistik?