Trillium treblad

Det här är resterna av snötreblad Trillium nivale efter att mössen ätit upp halva plantan, förövrigt den vackraste Trillium jag vet. Jag såg när den tittade upp tidigt i våras och tänkte när jag gick in att i morgon måste jag sätta en plastbytta på den lilla växten. Nästa morgon var det för sent, då var den redan tuggad på. Den fick skydd varje natt i flera veckor efteråt men sedan har det inte hänt något alls med den lilla plantan. Hoppas den kan samla kraft och komma igen nästa år.

Bara att konstatera att Trillium är begärlig för möss, det är de späda skotten som först kommer som lever farligt, sedan får de vara ifred. Två av mina vackraste treblad T. albidum och T. kurabayashii gick samma öde till mötes i fjol våras och har inte visat sig i år.

Jag är förtjust i de vackra trebladen men förtjusningen är inte ömsesidig. Jag har planterat många men på våren dyker de inte upp, det märkliga är att plötsligt växer det upp plantor av Trillium på ställen  där jag inte ens har satt namnstickor. En del dyker upp efter att ha varit borta flera år och andra på nya platser. Fröna är, precis som hos blåsippan, begärliga för myror så det skulle åtminstone delvis kunna vara en förklaring. Trebladen tar hjälp av myrorna för att sprida sig.

Trillium är en lundväxt som har god härdighet i vårt land. Halvskugga, där jorden inte får torka ut men inte heller bli för våt på vintern är vad som önskas, god dränering krävs. Jag har odlat alla mina Trillium i surjord men trebladet är nog ingen utpräglad surjordsväxt. Jag tror - utan att veta - att fuktig och porös jord är viktigare än pH värdet. Några bilder från de treblad som fortfarande växer här.

Trillium grandiflorum flore pleno

Här en Trillium som bara dök upp, omöjlig att identifiera i efterhand

Trillium camtschatcense ?

Och till Karsten, såhär ser min T. luteum ut och när jag kollar i min växtlista är den noterad som Trillium sessile var. luteum.