Om vatten

" Vi människor ( anthropos på klassisk grekiska) har blivit en sådan drivkraft i de globala miljöförändringarna att vi utgör en väsentlig, kanske den största geologiska kraften på planeten - till och med mer vittgående än vulkanutbrott, plattektoniken eller erosionen. Med vårdslös nonchalans har vi frambringat vår egen geologiska epok, Antropocen" 

Johan Rockström professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet och chef för Stockholm Resilience Centre. Citatet hämtat ur boken `Vår tid på jorden´

------------------------------------------- 

Åter igen har vi upplevt en trädgårdssommar med stor vattenbrist. Vi började vattna redan tidigt på säsongen och har tvingats fortsätta hela sommaren då området vi bor i knappt fått någon nederbörd alls att tala om. Nu i mitten på september, med ovanligt höga dygnstemperaturer är det närmast krisartat. Extremt låga grundvattennivåer gör att vi måste prioritera vattnet till hushållet, varning för skogs - och gräsbränder är utfärdad av myndigheterna och ja, jag inser att det är ett i - landsproblem så länge som vi har vatten att dricka.

Vatten är vårt viktigaste livsmedel, utan rent vatten kan vi inte producera mat och vårt grundvatten är rent, i alla fall tills vi förgiftar det. Över en miljard människor saknar rent vatten  idag, vattenbristen i världen dödar fler människor än vad krig gör. Brist på rent vatten skapar social oro, svält, konflikter, krig och flyktingströmmar.

Här i Norden brukar vi inte behöva tänka på på hur vi använder vårt vatten, enligt UNESCO har Finland världens renaste vatten i sina sjöar och vattendrag. Vi är inte vana vid att tänka på vattenhanteringen och kanske rör det inte oss att tillverkningen av ett par jeans kräver 10.000 l vatten.

Pågående klimatförändringar skapar extremväder, något som forskningen hävdat länge.  Ökenspridningen brer ut sig och drabbar både människor och djur. Våra flyttfåglar får allt svårare att ta sig över stora ökenområden och hinner inte anpassa sig eftersom det går så fort, jag har så svårt att tänka mig en värld där flyttfåglarnas  ankomst på våren inte längre existerar.  Andra delar av planeten, numera även inom så små områden som landsgränser drabbas av översvämningar och häftiga skyfall. I Portugal och Spanien brinner skogen med oerhörda förluster av livsviktig natur.

Mängden vatten på vår planet är konstant, hisnande tanke att våra förfäder under stenåldern drack samma vatten som vi gör idag.  Det finns bara ett vatten som går runt i sitt eviga kretslopp sedan miljoner år tillbaka. Ett av naturens makalösa ekosystemtjänster som renar vårt vatten och drivs av  energi från solen. Vi kommer aldrig att få något nytt vatten. 

Saltvatten är dominerande, hela 97% av planetens vatten är saltvatten, av allt vatten är endast 1% tillgängligt för människan som dricksvatten.

Just nu mår naturen inte särskilt gott här ute i skogen. I går såg jag en fjärilslarv som envetet kröp fram över gruset och jag undrade om det var vatten som efterlystes. Vi har vatten i dammen där sädesärlans ungar badar varje dag men för övrigt har alla gravar och diken torkat ut. Hur påverkar det insektslivet och allt annat levande som behöver vatten för sin överlevnad ? Jag vet inte men har svårt att njuta av värmen.  Har satt ut en balja med vatten om kanske någon törstig innevånare i skogen kan hitta dit.

 

Vattnets kretslopp