Världsnaturfondens rapport, Living planet rapport 2018, publicerades för några veckor sedan och gav stora rubriker världen över. Bestånden av fåglar, däggdjur, amfibier, reptiler och fiskar har minskat med omkring 60 procent mellan åren 1970 - 2014. Våra vilda djur är hårt ansatta, sju av tio vilda ryggradsdjur riskerar att vara borta inom endast två år. Slutsatserna grundar sig på undersökningar av 16704 populationer av 4005 arter. 90 procent av havsfåglarna har plast i magen, dessa små mikroplaster som är mindre än ett sandkorn men glittrar så vackert i olika färger. Och varje år fyller vi våra hav med ytterligare 8 miljoner ton plast, snart finns det mera plast i haven än det finns fisk.
Faktum är att vi snabbt närmar oss en gräns som inte får överskridas, de liv som utrotas är borta för alltid. Det finns ingenting som kan återställa en utrotad art som i framtiden endast kommer att finnas på bild. Vetenskapligt är frågan klart och tydligt avgjord och kan inte degraderas till och behandlas som ett specialintresse för en liten naturintresserad minoritet. Den biologiska mångfalden är människans och naturens viktigaste resurs, allt hänger samman i sinnrika mönster och näringskedjor där allt levande fyller en funktion, från minsta lilla småkryp till de stora rovdjuren.
Faktum är att vi snabbt närmar oss en gräns som inte får överskridas, de liv som utrotas är borta för alltid. Det finns ingenting som kan återställa en utrotad art som i framtiden endast kommer att finnas på bild. Vetenskapligt är frågan klart och tydligt avgjord och kan inte degraderas till och behandlas som ett specialintresse för en liten naturintresserad minoritet. Den biologiska mångfalden är människans och naturens viktigaste resurs, allt hänger samman i sinnrika mönster och näringskedjor där allt levande fyller en funktion, från minsta lilla småkryp till de stora rovdjuren.
 |
| Skiren Kvicken naturreservat |
Hela världen kan inte göras till ett naturreservat men det motsatta är lika giltigt, vi kan inte fortsätta överutnyttja och förstöra mer än vad planeten förmår återskapa. Enkel matematik, vi bör leva på räntan och bevara kapitalet intakt. Överexploatering och avverkning av jordens skogar och förlust av livsmiljöer har drabbat 75 procent av alla arter negativt. Vår ohållbara konsumtion är motorn som driver på denna utveckling och där ligger Sverige i den översta toppen, vår svenska konsumtion kräver 4,2 planeter. Vi är numera en stor värld på en liten planet säger professor Johan Rockström.
 |
Vi har tillräckligt med kunskap idag, vi behöver inte fler rapporter om vad kalhyggen förorsakar för allt levande, vi vet vad monokulturer innebär för den biologiska mångfalden. Vi vet att man inte bör kasta plast i naturen men vi saknar politiskt agerande och här och där, med tanke på bilden, brister även det enskilda ansvaret.
Ja det er trist, men desværre sandt.
SvaraRaderaKram
Minä olen jo melkein menettänyt toivoni yleisestä muutoksesta. Yritän vain elää omaa pikkuelämääni ympäristöystävällisesti. :)
SvaraRaderaKiitos tärkeästä postauksesta.
Halaus!
Tänk om världens folk och våra politiker kunde fatta vad som är på gång, och handla därefter! Sju av tio ryggradsdjur borta inom två år??? Då är väl risken snart att en av dem heter Homo sapiens, för även vi är ju faktiskt en del av naturens ekosystem och helt beroende av att det hela fungerar som det ska. Som akvarist kommer jag att tänka på de många tusentals fiskarter som är så viktiga på många håll. Men det förr så berömda Stora Barriärrevet är snart ett minne blott. Kanske även Amazonas enorma regnskog där varje liten bäck har sina egna, unika fiskar som bara finns (eller fanns) just där. Det lär knappast bli bättre nu när Brasilien har fått en "Trump i kubik" som president. Så gott som alla världens groddjur hotas av en svampsjukdom, vars spridning säkert underlättas av att djuren blir svagare när klimatet inte längre är som det ska vara. Att tigrar, noshörningar och elefanter hotas är välkänt (vilket inte gör det mindre allvarligt) men vi behöver inte gå så långt för att hitta hotade arter. Vart har de förr så vanliga fåglarna i vårt svenska jordbrukslandskap tagit vägen? Staren, lärkan, tofsvipan... visst finns de lite här och var, men de har minskat oroväckande. I många länder i Europa är fältharen en hotad art. För att inte tala om alla insekter... vad gör vi när bin och humlor inte längre pollinerar våra blommor och fruktträd? Eller när svalorna inte hittar några flugor att mata sina ungar med? Det gjorde de inte i somras på gården där jag jobbar, för inte ens flugorna klarade värmen och torkan. Vi fick plocka undan den ena döda svalungen efter den andra nedanför boet.
SvaraRaderaJag tänker på chimpansforskaren och miljökämpen Jane Goodall, som jag hade förmånen att få höra i Furuviksparken utanför Gävle för några år sedan. Både i början och slutet av sitt tal sa hon långsamt, med allvarlig stämma: "We only have ONE EARTH". När ska vi egentligen lära oss det? Vi har bara EN JORD. En jord att vårda och vara rädda om. Vi MÅSTE lära oss att ta ansvar för denna enda grönskande planet och allt som lever på den!
Olle
Trist lesning, Gunilla. Det er så deprimerende alt som skjer med vår vakre jord.
SvaraRaderaKlem!
Hello Gunilla: I had not realized that Sweden was so profligate, it I can assure you that the rest of the developed world is equally culpable, and the US is sliding backwards by the day. The basic issue seems to be that humans have no real desire to make changes. I see this attitude played out every day. Not only are our fellow creatures doomed, we are also doomed right along with them.
SvaraRaderaDet er rigtigt alt sammen, og frygteligt deprimerende!
SvaraRaderaDa jeg var ung talte vi meget om forurening, men det er vist ikke moderne mere. Fisk ved jeg ikke meget om (bortset fra de smager godt) men jeg kan da se der mangler flere fuglearter udenfor vinduet. Og fødekæderne tror jeg ikke der er mange der tænker på. Selv den mest irriterende flue tjener et formål, og jeg bliver helt arrig når folk sprøjter deres myrer væk, men vi må jo vælge nogle andre politikere hvis der skal ske noget. Og det skal der!
Mange hilsner fra Ulla
Hej Gunilla
SvaraRaderaJa, politiskt agerande behövs. Detta är ingen teori men evidens baserad fakta.
Någon måste ta de första stegen. Vi får se vem som vågar!
Ha en trevlig vecka
Det er så bekymrende, at mange arter forsvinder. Og de kommer aldrig nogensinde igen! Og hvad gør vi? Vi stopper op, trækker lidt på skulderen, og fortsætter i samme spor. Går alvoren dog aldrig op for os?
SvaraRaderaHilsen Elna
Hej Gunilla!
SvaraRaderaJa, det är obegripligt att man ska behöva se nedskräpning med plast m.fl. miljöovänliga sopor på dikeskanter och natur.
Kunskapen har vi, som sagt, men inlevelsen, känslan?
Ha en fin helg!
/Anja
Tycker när det gäller det enskilda ansvaret att det saknas i hela samhället oavsett vad det handlar om. Varför undrar jag ofta.
SvaraRaderaTrevlig helg!
Birgitta
Jättetrist - men viktigt att få läsa, höra eller se! Och man får sig en riktig tankeställare!!
SvaraRaderaBara en sån sak hur "vanligt folk" kan slänga så mycket skräp i naturen. Och kommer man på någon nån gång så tycker dom "att det är väl inte så märkvärdigt". Ja, ja - människan är underlig.
KRAM/Susie