Sensommar, i gränslandet mellan sommar och höst

"Där som sädesfälten böja sig för vinden och där mörkgrön granskog lyser bakom dem" sjöng Harry Brandelius, gemenligen kallad för "bräk Harry" av dem som inte gillade den typen av musik. Ett moget rågfält som bara väntar på maskinen som skall ta hand om årets skörd.

Sensommar är också fröproduktionens tid, växternas uppgift att garantera kommande generationers återväxt syns överallt, tistelns frösättning är både spektakulär och riklig. Att utveckla fröspridningen genom att förse de små fröna med fjun som vinden till sin natur villigt sprider måste anses som ett genialiskt drag och en stor konkurrensfördel för tisteln.

I människornas värld pågår den eviga debatten om huruvida vi har en pågående global klimatförändring eller inte, man kan tycka att klimathotsskeptikerna borde tappat luften men varje gång FN´s klimatpanel IPCC publicerar en ny rapport  flödar ny energi till debatten. Konspirationsteorierna om allt från hemliga sällskap som suktar efter ett globalt världsherravälde till ilskna medborgare som tror att politikerna uppfunnit klimatförändringarna för att kunna klämma medborgarna på mera skatt finns representerade i den upprörda debatten. Inte lätt att förstå trots att jag anstränger mig. På det personliga planet kan jag förstå att den information och kunskap som förmedlas kan utmana en livsstil som förbrukar våra gemensamma resurser och inte håller sig inom hållbarhetens gränser upplevs som ett personligt angrepp och inte ett klimatvetenskapligt faktum. Om konflikten står mellan fakta och egna värderingar så vinner värderingarna. Förnekelse är vårt vanligaste försvar.

Utan överdrifter och rent sakligt kan vi nog säga att det råder vetenskaplig konsensus om att människans förbrukning av den fossila energin orsakar en global uppvärmning som skadar vår planet, våra hav och sjöar, vårt djurliv och jordens växtlighet, allt det som vi är beroende av för att leva ett gott liv. Till skillnad från musiken som man är fri att tycka vad man vill om är detta ingen åsikt utan ett väl dokumenterat vetenskapligt faktum.

Tistelfjärilen Cynthia cardui bryr sig knappast om mänskliga bekymmer. De influgna fjärilarna från Afrika och medelhavsländerna som under försommaren lade ägg , gav oss sensommarens nya generation som nu flyger runt våra blommor i trädgården. Föga anar den att när hösten är här har livet nått sitt slut.