Författare är Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet samt Mattias Klum, en internationellt välkänd naturfilmare. I boken förenas vetenskapen med konsten genom de oerhört vackra naturbilderna men också av de bilder som illustrerar mänsklig skövling på vår planet.
Välkommen till Antropocen säger författarna och menar att vi nu har lämnat den geologiska epok som kallas Holocen och som tjänat mänskligheten väl under de senaste 10.000 åren. Att vi nu inträder i en ny epok betyder att människan blivit så mäktig att vi numera är en sådan drivkraft i de globala miljöförändringarna att vi utgör den kanske största geologiska kraften på planeten.
Boken har en ambitiös ansats, nämligen att försöka identifiera de planetära gränser som inte bör överskridas. Här beskrivs utförligt om ekosystemens resiliens, förmågan att återhämta sig vid påfrestningar och återgå till sitt ursprungliga tillstånd. När ett ekosystem når en tröskel, en "tipping point" övergår det till något annat, mindre önskvärt tillstånd, och är näst intill omöjligt att återställa.
Att vår planet har gränser och att vi måste hålla oss inom ramarna för vad planeten förmår är nog självklart för de flesta människor. Allt vi producerar och konsumerar har sitt ursprung i naturen. Produkterna skall göra sin färd genom våra samhällen för att så småningom sluta som avfall som även det måste tas om hand av våra ekosystem. En ständigt ökad tillväxt är inte möjlig på en ändlig planet, ändå är det vad vi ständigt matas med som överordnat mål, varför är det så få som ifrågasätter mantrat om ökad tillväxt?
Nio identifierade gränser på vår planet som författarna menar inte får överskridas;
* Klimatförändring
* Havsförsurning
* Ozonskiktet i atmosfären
* Global vattenanvändning
* Markanvändning
* Biologisk mångfald
* Miljögifter
* Aerosoler i atmosfären
Boken är ingen domedagsprofetia utan försöker även inge hopp inför framtiden men det krävs en kursändring där vi alla kan bidra på olika sätt och framförallt, den angår oss alla eftersom planeten jorden är den enda vi har och vi kan inte emigrera.
 |
| Skövlad regnskog på Borneo som ersatts av palmoljeodlingar |
Förstår att boken är intressant och kanske dessutom nedslående, även om den försöker vara positiv. Det finns mycket att fundera över i ämnet, men först och främst är det väl dock viktigast att man själv bidrar "så gott man kan" - vilket tyvärr inte alltid är det lättaste. Ibland när man gör nått vettigt upptäcker man - eller blir upplyst - efteråt att det istället varit precis uppåt väggarna fel! Och det är inte kul.....
SvaraRaderaSå sant Susie! Det är svårt och komplicerat men att undvika att skada utifrån den kunskap vi har räcker en bit på väg. Det mesta sker tyvärr utanför vår egen kontroll men som konsumenter har vi fortfarande en valmöjlighet även om det oftast känns för lite.
Radera