Det här med bilder och sånt

En ny dag, den första på det nya året. På ett sätt känns det gott att vi nått så här långt men jag har ingen önskan om att allt skall gå fort. Jag är ingen ungdom längre och för varje år som går  läggs 365 dygn till min ålder så varför gå omkring och önska att allt skall gå så mycket snabbare? Dagen idag kommer aldrig tillbaka och det är väl bra det för nyårsdagen 2018 är regnig och mörk, termometern visar på 2,9 grader.

Jag har fått en ny hobby. Det började med att jag var så trött på min fotografering, allt såg ungefär likadant ut år efter år. Jag klickade på autofokus, stod på samma ställe i trädgården, samma vinkel, samma ljus och följaktligen blir bilderna likadana. Jag har en mental barriär när det gäller ny teknik, har svårt att lära mig den, förstår inte logiken bakom. Men det var bara att välja, sätta igång eller stagnera. I bloggvärlden finns så många duktiga fotografer och jag fick en riktig knuff framåt och inspiration finns att hämta från alla välkomponerade bilder på olika bloggar.

Att ta bilder i motljus ger en speciell effekt, här en Rhododendron med mosskuddarna som bakgrund. Bilden är inte perfekt men bättre än vad jag normalt åstadkommer.

Barrväxter är relativt lätta att fånga, bra övningsobjekt för man måste tillåta sig att lyckas också, att vara snäll mot sig själv för att hålla intresset levande.

Så gav jag mig på att ställa in fokus manuellt, man kan reglera på kameran var man vill att fokus skall ligga på bilden.  Här valde jag ett större fokus men mitt på bilden, det blev inte så bra, nej. Bilden är hyfsad men den lilla grenen som sticker upp mitt på bilden blev suddig. Men trots felet så upplever jag att det generellt blir bättre bilder med manuell inställning, kanske en illusion. Jag har inte riktigt den kunskapen ännu att recensera bilderna.

Men till och med en så alldaglig växt som vanligt blåbärsris kan bli lite spännande med olika ljus och inställningar.

Den ovälkomna ormbunken örnbräken, som är ett riktigt ogräs där den får fäste är värd en egen bild när solen träffar de vissnade bladen.

Att ge sig in i miniatyrernas värld bland mossor och lavar är alltid en utmaning. Man måste ner på marken för att komma tillräckligt nära. Även bakgrunden är enormt viktig, den får inte vara störande och påträngande, ett större fokus ger bättre bilder eller färre delar av fotot som blir suddiga.

Den sista bilden är inte bra, skärpan är dålig och hamnade på ena sidan. Till sist några mossiga bilder av stubbar som jag släpat med mig från skogen och som nu är helt övervuxna av mossor och lavar.

 

Den här får väl också komma med, en lövfällande Rhododendron med gröna bladknoppar och som inger hopp och drömmar om den kommande våren.

HA EN TREVLIG FORTSÄTTNING PÅ DET NYA ÅRET!