Kan jag bli vän med tekniken?

Den frågan törs jag inte besvara men jag försöker förbättra mina kunskaper, jag har gått en fotokurs i höst och har en gång kvar. Det har varit oerhört givande men jag kan bara konstatera att teknik inte är min bästa gren i livet men det visste jag i och för sig redan tidigare.

Men med envishet kan man komma en bit på väg, min nya kamera är en fantastisk manick men den kräver mycket av den som vill hantera den, det är jag som skall ge instruktionerna för att den skall göra sitt bästa. Min målsättning är inte särskilt hög men jag vill känna att jag gör små framsteg hela tiden och inte stagnerar fullständigt. Just nu räcker det gott för mig.

Hösten är en fantastisk tid med alla färger och förändringar som sker i naturen just nu. Vi har endast haft några nätter med lite frost men det blir startsignalen för naturen. Den gamla höstastern är alltid sist med att blomma och den bryr sig inte om några frostnätter, bara skakar av sig obehaget och blommar vidare, en god egenskap även för oss tvåbenta varelser.

Även frostigt ogräs i naturen kan bli vackert genom kamerans ögon en morgon när solen tittar fram. Inget som man fäster blicken på i vanliga fall men just då, i ett kort ögonblick blir det attraktivt. Duktiga fotografer hittar alltid spännande motiv och det är en svår konst att lära sig.

Vackra vyer i naturen finns det gått om just nu

Och så har jag ju mina små vänner i trädgården, stannfåglarna som gör sig redo för de utmaningar en lång och kall vinter innebär. Jag brukar inte börja vintermatningen så här tidigt men för att fånga dem på bild krävs något i matväg. Nötter är gott!

En genomvåt talgoxe Parus major satt och putsade sig på en gren efter en regnig natt. Noterar att talgoxen verkar vara den vanligaste fågeln här nu i höst, i fjol var det blåmesen som var dominerande.

Ha en trevlig vecka och njut av den vackra och färggranna naturen!