I en direkt översättning från engelskan kanske det skulle heta "stubberi" på svenska, låter onekligen konstigt så jag avstår från att översätta.
I England är stumpery välbekant, inte minst från Highgrove där Prins Charles har sin vackra trädgård. Ett stumpery kan vara stort eller litet och skapas av det som finns att hämta i naturen. Döda trädrötter, stubbar, grenar och stockar utgör grunden och kan kombineras med mossa och stenar. Växter med dekorativa blad såsom ormbunkar och hostor passar bra att plantera bland stubbarna men kanske viss återhållsamhet bör råda när det gäller blommande växter. Den stora utmaningen är förstås att åstadkomma något som ser naturligt ut, inga radade stenar eller annat som gör att det blir stelt och konstruerat, naturen radar aldrig.
Det finns mycket att hämta i skogen och jag släpar hem dekorativa stubbar och annat trevligt som jag kan ha användning för så nu finns ett litet lager som jag hoppas kommer till användning.
Här på insidan av rådjursstängslet blir en utmärkt plats. Allt ogräs måste grävas bort och jag vill nog fylla upp med en jordblandning som har ett något lägre pH värde. Att skapa något vackert av enbart det material man kan hitta i naturen är nog det roligaste jag vet - därför stumpery!
En bild från Highgrove, hämtad från Wikipedia, som sätter fantasin i rörelse
Wow! Så snyggt - jag vill också ha ett "stumpery"!! *fniss* Men efter att ha tagit bort alla förväxta och misskötta träd, så får jag nog nöja mig med "parken". Ska bli kul att se om alla nyplanterade träd överlever vintern.
SvaraRaderaHade jag sett ditt inlägg tidigare så kanske JAG hade tänkt om, fast jag tror inte min gubbe hade gått med på det. Det var faktiskt han som kom på det här med "park".....
KRAM
Susie
Spännande! Är det bara att ta stubbarna direkt från naturen till trädgården, eller ska de behandlas på något sätt först? Död ved är ju så viktigt för många insekter, svampar, lavar osv. Är sådana välkomna i trädgården, där jag antar att det trots allt måste se lite prydligt ut i det naturliga?
SvaraRaderaOlle
Hej Olle!
RaderaJapp, det är bara att plocka spännande stubbar och grenar, absolut inget preparerande av materialet som gör att allt det liv som finns i murkna stubbar skadas eller dör. Den biologiska mångfalden är trädgårdens bästa skydd, ju mer liv desto mindre skadegörelse.
Färska stubbar går knappt att få upp men däremot de som redan är bevuxna av olika mossor och lavar. En del stubbar är alltför nedbrutna och ramlar isär när man tar i dem, man får helt enkelt känna på stubbarna. De allra snyggaste är förstås de som man får upp där stora rötter följer med som spretar åt olika håll, riktiga juveler är det.
Trots att stubbarna är delvis nedbrutna håller de förvånansvärt länge ändå. Jag har stubbar som jag satte dit i samband med mossplanteringarna och de står fortfarande stadigt kvar.
Hittar man avblåsta grenar runt någon gammal ek är det värt att ta tillvara. Ek håller länge utan att brytas ner och där kommer mossan och lavarna snabbt. Dessutom har eken ofta väldigt knotiga och oregelbundet formade grenar som är mera intressanta än raka, linjära grenar.
Tack Gunilla för en bra förklaring. Jag har inte direkt några planer på att göra något sådant själv, utan var bara lite nyfiken.
RaderaOlle