Natten till söndagen vaknade jag av ett kraftigt åskväder som drog fram över oss. Regnet vräkte ned och det blixtrade oavbrutet, grannbyn fick ett blixtnedslag i ett stort träd.
I trädgården har Pieris japonica, den japanska buskroslingen satt blomknoppar. Den har aldrig blommat här och skall enligt expertis inte blomma i denna zon. Den 28 oktober slogs värmerekord i Sverige, termometern visade på drygt 15 grader vilket är det varmaste som uppmätts i Sverige för perioden sedan mätningarna startade för 155 år sedan. September 2014 var förövrigt den varmaste septembermånaden sedan 1880, globalt sett.
Våra hav och vattendrag mår illa. Världens hav beräknas ta upp ca en 1/3 av den koldioxid som människan släpper ut. Kolsyra bildas och haven försuras och skadar marina ekosystem. Korallreven till exempel, får svårt att ta upp den nödvändiga kalken.
Sommarens extremväder kostar ofantliga summor. Skyfallen och översvämningarna i Västsverige beräknas kosta försäkringsbolagen omkring 1 miljard kronor, skogsbranden i Västmanland ungefär samma summa. I mitten av juli 2011 föll det 150 mm regn över Köpenhamn på två timmar, 90.000 anmälda försäkringsskador resulterade i kostnader för 8 miljarder svenska kronor för danska försäkringsbolag. Klimatet har plötsligt fått bundsförvanter i form av försäkringsbolag som naturligtvis inte kommer att vara passiva när det gäller att betala ut ersättningar. Premier kommer att höjas och drabbar alla.
I höst blev Nya Zeeland det första land i världen att ge uppehållstillstånd till en familj som i sin ansökan angav global uppvärmning som skäl och familjen blev härmed världens första juridiskt godkända miljöflykting. Miljöflyktingar kommer att öka i antal när klimatet blir varmare och människor inte längre kan försörja sig pga av extrem torka eller översvämningar som omöjliggör alla former av jordbruk.
Isen kring Arktis minskar snabbare än man först trodde. När isen smälter och blottar större ytor av öppet vatten eller mörk jord som brer ut sig blir det i sig en självgående process, is och snö reflekterar bort värmen, mörka ytor binder värme.
I vår nordliga del av världen var det lätt att glädjas över den tidiga våren i år, lika lätt som det nu är att njuta av höstens varma dagar. Svårt är att acceptera någon fara som inte är konkret och påtaglig, som knappt syns eller känns och där det krävs kunskap för att förstå vad 0,5 graders ökning av den globala temperaturen får för konsekvenser på vår planet. Då är det kanske lättare att ta till sig konspirationsteoretikernas paradargument "Politikerna har bara hittat ett sätt att höja skatterna och lura av oss våra välförtjänta pengar"
I helgen presenterade IPCC sin femte klimatrapport. Man konstaterar ännu en gång att människans påverkan på klimatet är tydlig och ökar. Tiden är inte på vår sida och redan år 2030 beräknas vårt utrymme att använda fossila bränslen vara slut. Men - vi kan fortfarande hejda utvecklingen men det krävs verkningsfulla åtgärder och det går inte att vänta. Koldioxid är därtill en mycket långlivad gas i atmosfären så även om vi omgående fick nollutsläpp skulle temperaturerna fortsätta att öka tag till.
Härom veckan meddelade Riksbanken att reporäntan sänks till 0%, aldrig någonsin har pengar varit så billiga. Budskapet som följde med räntesänkningen var att vi måste konsumera mera. Vi måste använda och utvinna planetens naturresurser i ännu högre grad och med ökad hastighet och omvandla resurserna till sopor. När vi ökar genomströmningen av prylar kallas det tillväxt och anses som något att sträva efter. Någon balansräkning existerar inte och våra ekosystem skall dessutom klara av att hantera avfallet.
Sverige har så låga utsläpp hör vi ofta i debatterna. Ja, det stämmer om man bara räknar det som produceras i vårt land och bortser helt från vår höga konsumtion av importerade varor som orsakar utsläpp i andra länder. Det är de globala utsläppen som är avgörande för hela vår framtid. Om jag åker moped till postlådan förorsakar jag högre utsläpp med det sättet att räkna än om jag åker på en tvåveckors resa till Thailand. Denna typ av dimridåer är tyvärr alltför vanliga i klimatdebatten.
Det är dags för våra valda politiker att ta det ansvar vi har gett dem. Det duger inte längre att försöka undvika besvärliga diskussioner om vart vi är på väg. Politik är inte att sätta upp fingret och känna varifrån det blåser, politik är att bilda opinion och att ta ansvar för den kunskap som finns idag.
Vad är IPCC?
Det är FNs klimatpanel som bildades 1988 för att förse världens beslutsfattare med ett vetenskapligt perspektiv på klimatförändringar och vilka miljömässiga och socioekonomiska konsekvenser det får för planeten. Panelen består av forskare som representerar 195 stater samt ett antal organisationer. IPCC bedriver ingen egen forskning utan utvärderar, sammanställer och kvalitetsgranskar vetenskapliga studier och forskning från hela världen. Samtliga forskare deltar frivilligt och utan ersättning i arbetet.
Återigen ett tänkvärt inlägg, Gunilla.
SvaraRaderaNär jag var inne i Stenungsund idag, var delar av torgets parkering översvämmad. Men det var långt ifrån den värsta översvämningen i år. Betydligt värre var det i slutet av augusti, när regnet kom med besked efter ett par månader med värmebölja och knappt en droppe. Om 15 grader är värmerekord för slutet av oktober, kommer det säkert att bli värmerekord för november också. Jag tycker att temperaturen ligger där i närheten varje dag nu.
Klimatförändringar behöver inte alltid innebära att det blir varmt och skönt. Skulle Golfströmmen få för sig att ändra riktning, kan vi i Sverige mycket väl få köldrekord! Samtidigt som andra delar av världen får värmerekord i stället.
Hur naturen påverkas av förändringarna är inte lätt att veta. Efter en tidig vår kanske någon reagerar på att påskliljorna är överblommade till påsk, och att det knappt finns några prästkragar kvar till midsommar. På Öland har ovanligt många älgkalvar dött de senaste åren, och även i Småland har man sett liknande tendenser. En förklaring som har lagts fram är just klimatförändringar - de späda, näringsrika skotten på träden som de små kalvarna så väl behöver, har kommit för långt i utvecklingen för att vara riktigt bra. Om saken har undersökts på rådjur i Sverige vet jag inte, men i somras läste jag om en studie från Frankrike där kiden hade minskat oroväckande mycket i vikt av samma anledning. Och så har vi ju flyttfåglarna - finns det tillräckligt med insekter av rätt sort när de kommer tillbaka? Långflyttarna styrs ju av dagarnas längd (inte vädret) och lär fortsätta att komma vid samma tid oavsett om det finns mat eller inte. Att olika insekter svärmar vid olika tider hjälper inte - fåglarna är ofta mer eller mindre specialiserade på en viss sort.
Säkert finns det en hel del kvar att upptäcka av naturens komplicerade samband, och hur lätt dessa kan rubbas när något inte längre stämmer. Men det vi vet borde definitivt räcka för att få folk att börja tänka efter. Alltför många vet dock skrämmande lite om naturen numera - hur förklarar man t ex sambandet mellan starar och harkrankslarver, om folk varken vet vad en stare eller en harkrank är? Det är så lätt att drunkna i alla larmrapporter, så vi får inte glömma att även tala om att det trots allt inte är för sent. Det GÅR fortfarande att hejda utvecklingen om vi verkligen vill!
Olle
Imponerande kunskap du sitter inne med. Själv har jag svårt att komma ihåg siffror och vilken rapport informationen kom från.
SvaraRaderaAtt nåt håller på att hända i miljön kan väl ingen ha missat efter denna långa höst som i och för sig är härlig, men när Olle ovan går in mer på detalj om vad som skulle kunna hända med djurlivet och hur känsliga systemen faktiskt är börjar allvaret sippra igenom.
Det är lätt att sucka över problemen. Ta sig för pannan undrandes vart vår värld är på väg utan att egentligen se sin egen del i det hela. Problemen är där ute i världen. Vad har det med mig att göra.
Att vara informerad om var politikerna står i miljöfrågorna är förstås viktigt. Nu väljs ju politikerna på kort sikt och omsorgen om vår miljö och vårt klot behöver en långsiktig plan så att bara påverka genom röstning räcker inte.
Att se sambandet mellan sina egna val och klimatförändringar och annan miljöpåverkan kan vara nog så svårt, än svårare att ändra sina vanor, men det är där vi till syverne och sist måste hamna.
Även om man kan tycka att mina insatser är en droppe i havet och att "andra" inte verkar bry sig, så kan var och en av oss föregå med gott exempel och skaffa oss ett miljösamvete. Hålla vårt miljösamvete så rent det går. Det är en go känsla att veta att man gjort sitt bästa och det bästa är gott nog. Var och en behöver inte rädda världen utan bara agera i sin egen omgivning. Det ger ringar på vattnet. På www.klimatkontot.se/ kan man testa hur mycket man tär på jordens resurser och samtidigt få idéer om vad man kan ändra på.
Tack för bra inlägg!
Anette
Tack Olle och Anette för responsen!
SvaraRaderaBland det viktigaste man kan lära sig om naturen är hur allt levande har ett samband. Jag har numera svårt att prata om skadedjur i trädgården eftersom alla kryp är varandras förutsättningar. Utan det ena finns inte det andra heller. Minsta lilla utrymme i vår natur nyttjas av växter och djur och samspelet dem emellan gagnar deras överlevnad och fortplantning. När någonting rubbas och inte kan reparera sig själv blir skadorna stora.
Världen i dag som vi känner den är ett resultat av evolutionen. När människan påverkar klimatet så får det stora konsekvenser för naturen. De arter som inte hinner anpassa sig till förändringar dör ut. Snabbheten i klimatförändringarna är farlig och i evolutionära processer är hundra år en väldigt kort tid.
Jag tänker ofta på hur länge vi kommer att få se och njuta av flyttfåglar som har sitt vinterboende på andra sidan klotet. Ökenspridningen är stor och påverkas förstås av varmare klimat. Fåglarna skall klara av att utan mat och vatten kunna passera öknen, en mycket farofylld passage där många går under.
Vi har inte all kunskap om alla samband i naturen men vi vet tillräckligt mycket för att förstå att vi måste bromsa våra utsläpp av växthusgaser och rovdriften på vår planet. Det sägs att om alla människor på vår jord hade en lika hög konsumtion som vi i Sverige skulle vi behöva 3,5 planeter av jordens storlek för att årligen återskapa det vi förbrukar.
Tack, Gunilla, vilken trevlig läsning!
SvaraRaderaJag skrev en kommentar om fåglar som bara försvann fast jag precis hade loggat in på ett google-konto...
Jag har läst ikapp flera av dina texter. Intressant och välskrivet och jag fastnade för Zuccheros version och lyssnade många gånger!TACK!