tisdag 27 december 2016

Trädens hemliga liv

Denna fascinerande bok, skriven av en tysk skogvaktare, tar oss in i en värld som jag inte ens visste existerade. Insikten om hur lite jag vet av vad som förkommer i naturen drabbar mig med en kraft som inte känns alltigenom angenäm.

Språket är oerhört vackert, jag har aldrig läst någon författare som beskriver naturen och trädens liv med ett så lyriskt språk. Trots språket är detta inte animism, ett besjälande av träd utan boken bygger på författarens egna erfarenheter och slutsatser, kombinerat med senaste forskning.

Utan tvekan har författaren ett lovvärt uppsåt, ju mer vi kan identifiera oss med något desto mera måna blir vi om att bevara det. Det omvända gäller också, ju mer vi fjärmar oss från naturen desto ovarsammare blir vår framfart.

Vi får veta varför det ligger i ekens intresse för fortplantning att inte producera ekollon varje år utan snarare enorma mängder vart tredje eller vart fjärde år. Vi får följa trädens kamp om det livgivande solljuset och hur de delar med sig av sockerlösning till grannar som inte lyckats lika väl med fotosyntesen. Vi får lyssna till klagande träd som gärna vill bli av med klättrande växter kring stam och krona.

Att friska träd inte är försvarslösa mot tuggande och bitande insekter har jag vetat men verkligen inte hur det hela går till. Träd som blir angripna kan från insekternas spott avgöra vilken insekten är och utifrån det producera en doft som lockar till sig fiender till angriparna. Slutsats - träden klarar sina försvar på det för naturen bästa sättet och vi bör hålla oss borta med sprutflaskan.

Allt i naturen hänger samman och är beroende av varandra, en matsked frisk skogsjord innehåller miljarder liv som arbetar oförtrutet för att bryta ned allt avfall till ny mull. Detta gäller inte i monokulturer med virkesproduktion.  I och med att träden faller på kalhyggen drabbas också jorden av massdöd. Hundra år är en kort tid i ett träds liv, träd är långsamma varelser och på virkesplantager blir träden aldrig så gamla och naturen får inte den tid den behöver för att återhämta sig.

Vi får veta vilken strategi aspen utvecklat för att växa sig så stor och hur hackspetten tar hjälp av naturen för att hacka sig en bohåla i ett friskt asp träd och varför rödbladiga träd sällan blir gamla i naturen. Boken är en riktig skattkista för den som är intresserad av ny kunskap om träd och om natur.

Jag är en storkonsument av böcker men mycket sällan träffar jag på en bok som ger en sådan läsupplevelse. För mig blev den "Årets bok 2016"

9 kommentarer:

  1. Hejsan Gunilla!
    Den boken beskriver du så fint att jag blev nyfiken på att läsa den själv.
    Får göra ett besök till bibilioteket förstår jag.

    Önskar dig ett Gott Slut och ett Gott Nytt Odlingsår!

    SvaraRadera
  2. Thank you for the very interesting post, Gunilla! Trees are fascinating, and so very important to us.
    I have heard much about this book, mainly good things, but haven't read it myself. The author writes about important things, and uses a captivating language to make people pay attention to them.
    You in Sweden and we in Finland know that trees and forests are our friends and allies, but as near as in Central Europe they may still see forests and nature as something threatening and hostile.
    Unfortunately, also in Finland there start to be more people with an "alienated" relation to nature... and this is a problem, for nature and us humans. Fortunately, in recent years there also has been a growing recognition of the vital links between the natural environment and the human health and well-being.

    SvaraRadera
  3. Sådan en anbefaling kan jeg ikke sidde overhørig og har fluks bestilt bogen via det lokale bibliotek - på dansk forstås.

    SvaraRadera
  4. Hej Gunilla
    Det lyder som en spændende bog, kanske jeg skal gøre som Marie :)
    Hilsen Lisbeth

    SvaraRadera
  5. Hej Gunilla

    Också jag får nog gå på biblioteket!

    Ha det gott!

    SvaraRadera
  6. Hej Gunilla

    Det høres ut som en fin bok!

    Den vil jeg også lete etter.

    Klem

    SvaraRadera
  7. Peter Wohlleben är en författare som jag har sneglat lite på, men inte varit helt säker på om han var seriös eller inte. Det du skriver här verkar ju minst sagt spännande, så jag får nog läsa hans bok om träden i alla fall! Om den är så bra och riktig som det verkar här, hoppas jag att även hans nya bok om djurens själsliv kommer på svenska snart.

    Olle

    SvaraRadera
  8. Låter som en otroligt spännande bok och författare. Att naturen är fantastisk och sinnrik långt över vad vi förstår känns inte nytt. Ibland känns det konstigt att vi tror vi förstår bättre...

    Kram, Carina

    SvaraRadera
  9. Hei Gunilla!
    Trær vet mye. Lærte noe om det da jeg tok gartnerskolen. Bl.a hvordan de lukker sår etter at vi har beskåret dem. Derfor er det viktig å vite hvordan
    man gjør det på trærenes premisser.
    Trær er viktig. Synes det er morsomt å studere kroppspråket de har fått etter mange år.
    Klem Anne

    SvaraRadera