söndag 28 oktober 2018

En varm, lång höst närmar sig sitt slut

Sista helgen i oktober och den första riktiga frosten gör entré


Det är som kallast på morgonen innan solens strålar värmer upp den kyliga luften 


Rhododendron `Satan´ en lövfällande Rhododendron i höstdräkt och klädd i vårens högtidsklädsel. Nästan ett halvt år har passerat mellan bilderna.


Den gamla hästkastanjen har gjort sig av med sin enorma bladmassa


Nu är tid att försäkra sig om artens överlevnad, björnmossans sporkapsel tittar upp men än har den mössan på, inte riktigt redo att släppa loss sporerna.


Växtligheten har känt sig hotad av den varma sommaren, fortfarande regnar björkfrön över oss och granarna har bildat mängder med kottar.


Larix decidua `Little Boggle´ europeisk lärk har inget klorofyll kvar i barren. Snart släpper de taget och bildar en tät barrmatta under trädet.


Tistlarnas fjunförsedda frön tar sig långt med vindens hjälp


Hybridfjällsippan Dryas suendermannii bildar en dekorativ fröställning på hösten


Ensam kvar..


onsdag 24 oktober 2018

Dags att omvärdera vår syn på vatten?

Under större delen av mitt liv har jag tagit tillgången till rent vatten för given, de kommunala vattenkranarna har alltid levererat vårt viktigaste livsmedel, rent vatten. Numera boende på landet med egen brunn har insikten drabbat mig om hur livsviktig vattentillgången är och hur klimatförändringarna kommer påverka tillgången till rent vatten i framtiden.


Endast 3 % av jordens vatten är sötvatten och av det är ca 2% is som är bundet i glaciärer, återstår en ynka liten procent sötvatten för människor, växter och djur att dela på. Det är den mängd vatten som håller oss vid liv, som gör det möjligt att producera våra livsmedel och som gör att våra trädgårdar vaknar till liv och grönskar varje vår.

Kan vi lita på den kommunala vattenförsörjningen i framtiden? På många håll är vattenledningarna gamla och underdimensionerade och byggdes långt innan någon hört talas om klimatförändringar. Under torkan i somras uppstod stora kapacitetsproblem. I ytterområdena sjönk trycket i ledningarna och ur duschen kom endast droppar med vatten. Många kommuner tvingades inför ett bevattningsförbud.

Kommunerna hämtar sitt vatten antingen från sjöar och älvar, vatten som måste renas eller från grundvatten som är en  opålitlig resurs i tider av torka. Avsaltning av sjövatten som pågår på en del håll är inte en hållbar lösning, processen kräver stora mängder energi som ökar våra utsläpp och blir en ond cirkel. Ett problem kan inte lösas genom att man gör mer av samma sak som en gång orsakade problemet.



Bilderna tog jag i september, det är dammarna som reglerar vattenståndet mellan de stora sjöarna Hjälmaren och Mälaren och det är härifrån kommunen hämtar sitt dricksvatten. Normalt forsar stora mängder vatten här mot bakgrunden av ett öronbedövande dån, en ljudnivå som omöjliggör en normal konversation.  Små rännilar av vatten kan man se och växtligheten har vuxit sig stor så jag  antar att det varit torrt här under en längre tid. Vattnet rinner vidare ut i Eskilstuna å på sin väg mot Mälaren.


En bild från Eskilstuna ån som rinner genom centrum. Här syns tydligt det låga vattenståndet, fontänernas konstruktion skall inte synas över vattenytan. Bilden från oktober.


Längre ner längs ån finns ett vattenkraftverk, vattnet driver turbinerna som genererar miljövänlig energi. Här brukar det forsa fram vatten och luften vara fuktig och dimmig av det framrusande vattnet. Nu är det tyst och stilla, inga turbiner igång och botten med stenar och sjögräs utgör en nästan spöklik syn. På stenarna sitter sjöfåglar och letar mat i det grunda vattnet.

SGU grundvattennivå för ett år sedan, oktober 2017

SGU grundvattennivå oktober 2018

söndag 21 oktober 2018

Trädgårdsmyter, vad är sant egentligen?

När vintern närmar sig finns att läsa allehanda tips och råd om hur man skyddar växterna inför den kommande kylan, alla råd är dessvärre inte goda. Rådet om att linda in krukor i bubbelplast eller annat material är dessvärre rent felaktigt och fyller ingen funktion.

Man kan jämföra med hur vi människor klär oss när luften blir kallare. Ju kyligare luft desto fler lager med kläder drar vi på oss, en päls är ett skönt plagg i vinterkyla. Men varifrån kommer värmen? En päls som hänger i garderoben alstrar ingen värme, den är precis lika sval som omgivande temperatur.
Svaret är vår kroppsvärme, kläderna hindrar en snabb avkylning genom att de håller kvar kroppsvärmen längre än om vi inte skulle ha några kläder alls. Det är kroppsvärmen som fungerar som en intern värmekälla.

En kruka inlindad i olika material och som saknar en intern värmekälla håller exakt samma temperatur som omgivningen.

 
Snötäcket lägger sig som en värmande filt över trädgården och ja, snötäcket skyddar. Snön i sig innehåller inte heller någon värme men det gör däremot jorden. Enorma mängder värme finns bundet i marken och varm luft  strålar alltid uppåt. Snötäcket håller kvar värmen längre, samma princip som med våra kläder.


På samma sätt fungerar det när man krattar löv över rabatterna. Löven hindrar till viss mån värmestrålningen från marken och gör att värmeförlusten går långsammare men det är fortfarande jordvärmen som fungerar som intern värmekälla. Så har man en kruka och isolerar även underifrån så har man utestängt den enda värmekällan som finns. Har man inget bra förvaringsutrymme är det bästa för krukväxten att gräva ner den i jorden och hoppas att tjälen inte blir för djup. Då kan växten tillgodogöra sig den jordvärme som strålar uppåt.


När solljuset blir allt starkare i mars kan det finnas skäl för täckning av vintergröna växter, inte för kylans skull utan för värmen. Snö och is reflekterar bort värme från jordytan men de städsegröna växterna såsom barrträd och Rhododendron binder värmen i de gröna växtdelarna, uppvärmningen signalerar till växterna att börja vegetera. Växterna försöker ta upp vatten men den frusna marken ger inte ifrån sig någon vätska och då inträffar det som kallas tjältorka. Att skydda städsegröna växter under vårvintern är en god investering.

Bilderna är gamla, än har vi inte fått snö.

torsdag 18 oktober 2018

Adertonde oktober i trädgården

Oktober månad kom med nya värmerekord på många platser i landet, även här i Svealand. Någon enstaka morgon i början av månaden med lite rimfrost i gräset som inte påverkade trädgården nämnvärt, sedan har det varit varmt, både dagar och nätter. Den zonindelning vi förlitar oss på i Sverige som är framtagen av Riksförbundet Svensk Trädgård reviderades senast år 1993, borde vara dags för en  uppdatering.


Växterna blir förvirrade av värmen, flera Rhododendron har börjat blomma, på andra ser man att de när som helst tänker slå ut i blomning. Blomknopparna kommer att frysa sönder i vinter.

Rhododendron `Tamarindos´


En positiv överraskning i sommarens torka är Cornus kousa `Schmetterling´ kinesisk blomsterkornell. Enligt alla uppgifter skall den inte tåla torka men i verkligheten har den klarat sig fint både förra sommaren och innevarande sommar.  Den är nu drygt två meter hög och har aldrig haft en sådan fin höstfärg, den beter sig alldeles normalt och fäller nu sina blad. Odlingsvärd!



Gingko biloba sägs vara världens äldsta träd hur man nu kan veta det. Oavsett så är det ett väldigt trevligt träd som inte är svårodlat. Det är faktiskt ett barrträd som just nu får en vacker färg när klorofyllet förmultnar i bladen. Med lite fantasi så ser bladen ut som hopklistrade barr.


Gentiana sino-ornata höstgentiana, en gammal höstaster och en Chrysanthemum bjuder på senhöstens blomning.




söndag 14 oktober 2018

Aspens hemlighet

Klockan är 07:56 och solens första strålar träffar asparna på andra sidan gärdet. Nattens dimma ligger kvar över fältet, det är vindstilla.


Klockan 08:59 visar temperaturen 13, 3 grader och solens värme tränger undan dimman. Asparnas kronor syns nu i sin fulla prakt.


Har du någon gång funderat över varför aspträd kan växa sig så stora i naturen?

I naturen råder ständig konkurrens om ljus, näring och vatten. Olika växter måste utveckla fördelar framför andra för att överleva och det är just det som aspen gjort på ett lite speciellt sätt. Förutom att den skjuter rotskott, det gör många träd, har den genom sina blad tillskansat sig en fördel när det gäller det livsviktiga ljuset. Bladens rasslande i vinden innebär att aspen kan vända båda bladsidorna mot ljuset och därigenom bedriva fotosyntes på bägge sidorna av bladet. Aspens blad ser likadana ut på båda sidor, det gör till exempel inte björkens blad där man lätt kan utskilja vilket som är fram- och baksida på bladet.


Så var det med den saken, trevlig söndag och njut av den sköna värmen vi har just nu.

torsdag 11 oktober 2018

En sprakande bildkavalkad


Trädgården glöder i morgonsolen, en kompensation för den miserabla sommaren?


Ullungrönnen har tappat det mesta av bladverket och bladen bildar ett rött täcke på marken.


En alldeles vanlig hassel som fick bli kvar här när vi gjorde trädgården. Jag har stammat upp den lite varje år och nu har den fått en fin form. Ett minus - den slår rotskott som jag får hålla efter.


Hosta `Empress Wu´ är gigantisk och börjar väl efter 5? år uppnå sin fulla storlek.


Viburnum furcatum japanskt gaffelolvon.


Solstrålarna träffade Hosta `Golden Tiara´ precis när jag passerade.


Det lilla dvärgkörsbäret Prunus incisa `Kojou-No-Mai´ 


Rönnens blad i motsol


Physocarpus opulifolius `Diabolo´ rödbladig smällspirea


Pipranka Aristolochia macrophylla börjar se lite bedagad ut men än hänger den med.

måndag 8 oktober 2018

Vad är planen?

År 2015 vid klimatmötet i Paris enades nästan 200 länder om att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader men med ambitionen att begränsa den till 1,5 grader. Samtidigt ombads IPCC, FN:s klimatpanel, att göra en specialrapport om vad en ökning på den globala temperaturen med 1,5 grader innebär och vad som krävs för att begränsa uppvärmningen till denna nivå.

Rapporten publicerades i natt. Vetenskapen har levererat, nu ligger ansvaret för vår tids ödesfråga på politiken, industrin, olika makthavare och enskilda individer. Om vi inte förmår vända utvecklingen mot en varmare planet riskerar våra önskedrömmar att bli våra barns och barnbarns mardröm.

"FN:s klimatpanel IPCC är tydlig med att såväl privata personer som stater måste göra snabba, genomgripande och aldrig tidigare skådade förändringar för att temperaturen ska kunna bromsas vid den strategiska nivån 1,5 grader. Det efterlyses verkliga förändringar i människors beteende och livsstil, teknologiska innovationer och överstatliga mekanismer." (Dagens Nyheter)

Jorden från Apollo 17
 Jag glömmer aldrig första gången jag såg bilden av vår planet, den blå pärlan, tagen från Apollo 17. Bilden på planeten Jorden som svävar omkring i rymden gjorde det så tydligt för mig hur sårbara vi är, gränserna är för alltid givna och den kan aldrig bli större. Den är allt vi har och allt vi någonsin kommer att få, allt levande från minsta kryp till tänkande människor är beroende av att jorden mår bra.

Inför riksdagsvalet i höst tog jag en tur till centrum och besökte alla partiers valstugor. Jag ställde en och samma fråga till samtliga partier "Vad gör ni för miljön och klimatet"? Svaren var nedslående och samtliga svar var tydligt kopplade till den ideologi man företräder. Någon ansåg att vi i Sverige inte behöver göra något mer utan "dom därborta" som är riktiga miljöbovar är de som skall övertygas om att minska sina utsläpp. Ansvaret läggs alltid hos någon annan när det gäller klimat och miljö, vår egen överkonsumtion som gör att vi i Sverige ligger på Tio- i - topp listan över ekologiska fotavtryck är inte något att ta hänsyn till. Problemet är att "dom därborta" också anser att vi i de rika länderna genom vår överkonsumtion generar en skadlig uppvärmning och självklart också måste ta ansvaret för vår livsstil. All vår erfarenhet som tänkande och vuxna individer säger oss att strategin om någon annans ansvar aldrig kommer att fungera.
Någon ansåg att skogen, vårt gröna guld, skall lösa alla problem när vi ersätter vårt fossilberoende med biobränsle. Så naivt och så fördummande! Skogen räcker inte på långa vägar till även om vi kalhugger hela Sverige för att vi skall kunna fylla våra traktorer, bilar och flygplan med biobränsle. Skogen har en viktig del i kolets kretslopp och binder mängder med kol i marken. Vid kalhygge frigörs koldioxid eftersom den sargade marken inte längre kan hålla kvar sitt kol och det blir stora utsläpp. Avskogningen globalt står för ca en femtedel av utsläppen av växthusgaser som sker på grund av mänsklig aktivitet. Det är mera än utsläppen av globala transporter.

Det är rimligtvis nettoeffekten som räknas, allt annat är bedrägligt tal!

Ytterligare någon sa sig värna om landsbygden och vill sänka skatten på bensin och diesel. Vid första anblicken låter det trevligt, någon bryr sig om boende på landsbygden om det nu inte vore för medaljens baksida.  Vegetationsperioden förlängs av det varmare klimatet vilket per automatik gör att det blir torrare, långa torrperioder blir vanligare men även skyfall. Vad betyder några kronor i sänkt bränsleskatt om landsbygdens brunnar sinar? Utan vatten kan ingen leva på landsbygden.
Syftet med min fråga till politikerna hade inte så mycket med svaren att göra utan mera om att visa att det finns väljare som bryr sig om klimatet och miljö. Hade hundra personer varje dag ställt samma fråga hade det kanske lämnat ett bestående intryck.

SGU; grundvattennivå september 2018


Den globala uppvärmningen fördelar sig inte jämnt över vår planet. Uppvärmningen går snabbast vid polerna och Sverige som ligger långt norrut hör till de delar av världen där uppvärmningen går snabbare än på andra håll. I vårt land är ökningen dubbelt så stor som globalt och ligger på knappt 1,5 grader enligt forskare på SMHI. 

Vår civilisations ödesfråga är den pågående uppvärmningen av vår jord, inget är mera viktigt. Vi måste hejda uppvärmningen med alla medel som står till buds. Det gäller inte längre "någon annan" som skall ta ansvaret, vi sitter alla i samma båt. Som enskilda individer kan vi påverka politiken, ställa krav på fungerande åtgärder och förvänta oss en ärlig och genomarbetad plan. Vi behöver alla tänka på våra val och konsumtionsmönster och vi är faktiskt skyldiga att hålla oss informerade för att göra de kloka val som krävs.

lördag 6 oktober 2018

Sommaren som gått vill jag glömma

Vårens och sommarens trädgårdsliv har varit en enda stor besvikelse. Tjältorkan tidig vår som tog död på hela min samling av Calluna vulgaris och som fortsatte med temperaturer och torka som jag aldrig upplevt tidigare trots att jag har viss vana av extrem torka.

Alla skador syns inte på en gång, som en del av de äldre Rhododendron buskarna som nu visar vad de varit med om, bladen gulnar och faller av i mängder, några gröna blad är kvar i topparna. Det verkar vara de stora buskarna som drabbats hårdast.

Barrväxterna visar också sina skador sent, här Pinus parviflora `Fujujin´ som jag verkligen trodde hade klarat sig men så i början av september började barren torka.


Sedan gick det snabbt....


De flesta barrträd har torkskador och har tappat formen, undantag är olika sorter av Taxus baccata som verkat klara påfrestningarna. Perennerna som vissnade ner är inte min stora sorg, de flesta kommer tillbaka med gott humör igen till nästa år men alla dessa städsegröna växter som dött eller har så stora skador att de förlorat sitt skönhetsvärde för alltid är så definitivt på något sätt. För mig har helhetsintrycket i trädgården alltid varit viktigt.

Torkan för med sig oanade konsekvenser, koltrastarna som inte hittade mat i den torra naturen gav sig på trädgården. Torvblocken är på en del håll så sönderhackade så bara smulor återstår. Mossklädda stenar är renrakade från mossa varje morgon, jag försöker sätta tillbaka mossan men nästa morgon är det likadant igen, ett Sisyfos jobb som pågått hela sommaren. En del stubbar hackas till flisor och under Rhododendronbuskarna är det stora hål i jorden, rötterna ligger synliga efter nattens attacker.

Många träd har känt sig hotade av värmen och torkan och beter sig på ett sätt som jag aldrig sett förut. Under tre månader har björkarna producerat sådana mängder med frö så det ser ut som om det snöar när man går i trädgården. Det pågår fortfarande. Jag har försökt dammsuga med en grovdammsugare i gångarna och en del får man upp men nästa dag är det likadant igen. Tyvärr gror fröna överallt, till och med i täckbarken som jag har på gångarna i den övre delen av trädgården.

Några timmars skörd..

 
En trädgård täckt med björkfrön är ingen angenäm syn, jag lovar! Allt är brunt, både jorden och växterna innan det så småningom övergår till grönt när de små fröna gror i varje liten springa.



Ett trist och tråkigt inlägg, jag vet men det här är anledningen till min dåliga aktivitet i bloggvärlden denna sommar. Jag vill gärna skriva om något trevligt och vackert eller för all del något allvarligt ibland men det här har varit min verklighet under större delen av sommaren. Jag har inget emot hårt arbete när jag vet vad som behöver göras och vet hur jag tar itu med problemet. Detta är nytt för mig, jag vet helt enkelt inte mera hur jag kan få ordning på trädgården.

Idag tog jag i alla fall en fridag och gav mig ut i den vackra naturen.