Gentiana - från vår till höst

..och allt där emellan för släktet Gentiana är stort. De som skulle blomma i mitten av säsongen har inte varit till sin fördel i år på grund av torkan så jag får nöja mig med de tidiga sorterna och den som kommer sist av alla Gentiana sino - ornata höstgentiana.

I början av maj kan man njuta av och beundra den klarblåa vårgentianan Gentiana verna.

Nästan samtidigt blommar även alpgentianan Gentiana acaulis

samt Gentiana angustifolia. Samtliga av de vårblommande sorterna odlar jag som stenpartiväxter, ganska soligt och mycket väldränerat i grusblandad jord.

Jag är väldigt förtjust i höstgentianans vackra klockor med den märkliga randen på utsidan av blomman. De når sin höjdpunkt när så mycket annat börjar förbereda sig för vintervilan. Höstgentianan odlas i surjord men inte alltför skuggigt för då orkar den inte blomma, får inte torka ut. 

Har inte riktigt koll på namnsorterna men detta kan vara möjligen vara Gentiana sino - ornata `Ettrick´ med blå stänk i vit blomma

Eftersom jag har ganska mycket av höstgentianor lite varstans i trädgården har jag roat mig med att experimentera lite grann, de är lätta att dela. Har planterat dem i stubbar där det finns ett litet utrymme att trycka ner lite jord, det fungerar fint.

På några ställen har jag planterat höstgentianor på stora, mossklädda stenar genom att bara lyfta ett lock av mossan, sätta dit plantan och mossan tillbaka över rötterna. Till min stora förvåning har de klarat sig och orkar även blomma. Förklaringen måste vara att mossan, som tar näring och fukt ur luften även försörjer plantorna.

Om vatten

" Vi människor ( anthropos på klassisk grekiska) har blivit en sådan drivkraft i de globala miljöförändringarna att vi utgör en väsentlig, kanske den största geologiska kraften på planeten - till och med mer vittgående än vulkanutbrott, plattektoniken eller erosionen. Med vårdslös nonchalans har vi frambringat vår egen geologiska epok, Antropocen" 

Johan Rockström professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet och chef för Stockholm Resilience Centre. Citatet hämtat ur boken `Vår tid på jorden´

------------------------------------------- 

Åter igen har vi upplevt en trädgårdssommar med stor vattenbrist. Vi började vattna redan tidigt på säsongen och har tvingats fortsätta hela sommaren då området vi bor i knappt fått någon nederbörd alls att tala om. Nu i mitten på september, med ovanligt höga dygnstemperaturer är det närmast krisartat. Extremt låga grundvattennivåer gör att vi måste prioritera vattnet till hushållet, varning för skogs - och gräsbränder är utfärdad av myndigheterna och ja, jag inser att det är ett i - landsproblem så länge som vi har vatten att dricka.

Vatten är vårt viktigaste livsmedel, utan rent vatten kan vi inte producera mat och vårt grundvatten är rent, i alla fall tills vi förgiftar det. Över en miljard människor saknar rent vatten  idag, vattenbristen i världen dödar fler människor än vad krig gör. Brist på rent vatten skapar social oro, svält, konflikter, krig och flyktingströmmar.

Här i Norden brukar vi inte behöva tänka på på hur vi använder vårt vatten, enligt UNESCO har Finland världens renaste vatten i sina sjöar och vattendrag. Vi är inte vana vid att tänka på vattenhanteringen och kanske rör det inte oss att tillverkningen av ett par jeans kräver 10.000 l vatten.

Pågående klimatförändringar skapar extremväder, något som forskningen hävdat länge.  Ökenspridningen brer ut sig och drabbar både människor och djur. Våra flyttfåglar får allt svårare att ta sig över stora ökenområden och hinner inte anpassa sig eftersom det går så fort, jag har så svårt att tänka mig en värld där flyttfåglarnas  ankomst på våren inte längre existerar.  Andra delar av planeten, numera även inom så små områden som landsgränser drabbas av översvämningar och häftiga skyfall. I Portugal och Spanien brinner skogen med oerhörda förluster av livsviktig natur.

Mängden vatten på vår planet är konstant, hisnande tanke att våra förfäder under stenåldern drack samma vatten som vi gör idag.  Det finns bara ett vatten som går runt i sitt eviga kretslopp sedan miljoner år tillbaka. Ett av naturens makalösa ekosystemtjänster som renar vårt vatten och drivs av  energi från solen. Vi kommer aldrig att få något nytt vatten. 

Saltvatten är dominerande, hela 97% av planetens vatten är saltvatten, av allt vatten är endast 1% tillgängligt för människan som dricksvatten.

Just nu mår naturen inte särskilt gott här ute i skogen. I går såg jag en fjärilslarv som envetet kröp fram över gruset och jag undrade om det var vatten som efterlystes. Vi har vatten i dammen där sädesärlans ungar badar varje dag men för övrigt har alla gravar och diken torkat ut. Hur påverkar det insektslivet och allt annat levande som behöver vatten för sin överlevnad ? Jag vet inte men har svårt att njuta av värmen.  Har satt ut en balja med vatten om kanske någon törstig innevånare i skogen kan hitta dit.

 

Vattnets kretslopp

Codonopsis igen!

Vid tidigare inlägg om mina klätterklockor fick jag indikationer om att namnet inte var korrekt, det tackar jag för! Jag är nog något nördig när det gäller namn på växter, att leta efter korrekta vetenskapliga namn på växter jag odlar slår Pokemon med hästlängder!

Klätterklockan som jag köpte som Codonopsis convolvulacea `Forrest´s form´ visade sig vara felmärkt, den saluförs under det namnet hos en mängd plantskolor har jag konstaterat, tyvärr får jag säga för det felaktiga namnet förs vidare i led efter led. `Forrest´s form´ är ett påhittat handelsnamn och existerar inte i vetenskaplig mening, precis som Clematis `Summer snow´ som blivit så populär under sitt påhittade namn. Det vetenskapliga namnet för denna klematis är Clematis vitalba `Paul Farges´. För att markera att det är kommersiella, påhittade namn bör det skrivas med stora bokstäver, alltså Codonopsis FORREST´S FORM och  Clematis SUMMER SNOW.

Nåväl, det korrekta namnet på min blåblommande klätterklocka är Codonopsis convolvulacea ssp. grey - wilsonii, alltså en underart till Codonopsis convolvulacea. 

Identifieringen har gjorts, dels av en erkänt etablerad växtkännare i Sverige och av SKUD svensk kulturdatabas. Jag skrev helt enkelt till SKUD och fick omgående svar. Här kan du kontakta SKUD om du är osäker på och intresserad av det korrekta vetenskapliga namnet. Imponerande service som vi inte är vana vid numera, svar inom två timmar.

Jag skall givetvis kontakta plantskolan om det felaktiga namnet, det var Carl von Linné som gav oss ett system för att klassificera och namnge växterna och det skall vi inte slarva bort genom påhittade, kommersiella namn som en del mindre nogräknade handelsträdgårdar sysslar med.

Codonopsis - senblommande klätterklockor

Nu blommar även Codonopsis viridiflora porslinsklocka. Den klättrar i rådjursstängslet på en stängel som är som sytråd men den snor sig runt nätet och plötsligt är de vackra blommorna där. Den skiljer sig något i blomman från den Codonopsis som jag visade tidigare men båda är trevliga växter så här sent på säsongen.

Codonopsis viridiflora

Codonopsis convulvulacea `Forest form´

Codonopsis lanceolata prickig porslinsklocka ser lite annorlunda ut men behöver inte skämmas i sällskapet. Dessa bilder är från fjolåret då plantan verkar ha försvunnit i vinter. Har haft den i många år så jag är är lite konfunderad över vad som har hänt, hittade dock två fröplantor som förhoppningsvis skall kunna rädda återväxten.

Codonopsis lanceolata prickig porslinsklocka

Calluna vulgaris höstljung - magiskt vacker i sin enkelhet

Många växter har kommit och gått i vår trädgård men ljungen kommer för alltid att ha en stor plats i mitt hjärta. Nu börjar vi kliva över tröskeln till hösten och då börjar denna enkla och underskattade växt att skifta i olika färger. Än är det mesta i knoppstadiet men man kan skönja de olika nyanserna på knopparna som snart kommer att slå upp sina små klockor i olika färger. Även när den inte blommar är den vacker på grund av barrens olika färger som smälter in så väl med varandra och den vackra formen den får när de växande skotten sträcker sig mot ljuset.

Först en liten raritet som aldrig blommar, en dvärgljung  Calluna vulgaris `Golden Kry´ som fått sitt namn efter Gunnar Kry som hittade den i en frösådd av en gulbarrig  Calluna vulgaris. Ett av naturens "misstag" där en skarpsynt växtkännare såg att plantan avvek från moderplantan på ett tydligt sätt. Den är mycket liten och framförallt extremt tät i barren, vacker gulgrön färg under säsongen för att under vintern få röda barr.

Här blommar Calluna vulgaris `Mair´s variety´ framför Daboecia cantabrica  `Arielle´ irländsk ljung.

"I enkelheten visar sig mästaren" ett uttryck som brukar tillskrivas Goethe som sannolikt inte tänkte på höstljungen när han yttrade sina visdomsord men just enkelheten har alltid tilltalat mig.