Insekternas planet - om småkrypen vi inte kan leva utan

Har du någon gång funderat över alla dessa insekter som vi lever tillsammans med och som möjliggör vårt mänskliga liv på jorden?  De flesta är helt okända för oss förutom de som  framställs som plågoris i media eller de som vi uppfattar som gulliga och ofarliga. Humlor och bin är söta, de hör till ovanligheterna att de sticks eller bits, inte heller tuggar de på våra växter i trädgården men andra småkryp är oss likgiltiga i den mån de inte framkallar både rädsla och äckel. 

Anne Sverdrup - Thygesson är professor i bevarandebiologi vid Norges miljö- och biovetenskapliga universitet och är författare till denna fascinerande och viktiga bok som utkom nu i sommar. Hon skriver käckt och humoristiskt om den värld som är okänd för många men med en underton av allvar om vad människans utbredning och vårt förhållningssätt till naturen innebär för insekterna och deras livsmiljöer. Storskaligt jordbruk, monokulturer som dominerar vårt skogsbruk, klimatförändringar och den höga användningen av gifter i naturen gör livet svårt och ibland omöjligt för insekterna att överleva. Vårt sätt att leva och vår syn på naturens innevånare som härstammar från Skapelseberättelsen riskerar att underminera vår egen existens.

Utan nedbrytning av näringsämnen blir det inga växter, alla dessa småkryp som lever i jorden och är närmast helt okända för oss eftersom de inte syns får ringa uppmärksamhet och de är ändå grundläggande för livet på jorden. Renhållningsarbetare som bryter ner organiskt avfall och tillverkar den tunna hinna av matjord som håller oss vid liv och gör att vi inte drunknar i allt avfall förtjänar en annan uppmärksamhet och varsamhet än vad de får idag. Utan insekter blir vår värld en ännu större soptipp.

" Det är ju otroligt orättvist att insekterna får så mycket skit för det lilla obehag vi har av dem samtidigt som de får så lite uppskattning för allt de gör för oss"

Ja, kan bara instämma med författaren. Varje år sprider vi stora mängder med kemikalier för att döda oönskade insekter i jordbruket och i våra trädgårdar, små granplantor som planteras efter slutavverkning i skogen är hårt besprutade redan innan de fått sina rötter i jorden. Är det människans oförmåga att tänka långa tankar eller har vi fjärmat oss så långt från naturen att vi inte längre förstår  vilken död och förödelse dessa kemikalier förorsakar? Det handlar om vår inställning till naturen och vår syn på oss själva, en del av naturen eller naturens härskare så som det framställs i Skapelseberättelsen. Själv tillhör jag den kategorin som hävdar allas rätt till liv, oavsett nyttan för mänskligheten.

Boken är översatt till 23 språk och har rönt uppmärksamhet i världen. I Sverige var författaren en av sommarpratarna i det populära radioprogrammet Sommar i P1 och fick förhoppningsvis ett ökat intresse för att nå ut med sitt budskap. Som brukligt är efter säsongens Sommarprat röstar man om de mest populära sommarpratarna och föga förvånande tog en influencer som lever på att göra reklam för smink och annat krafs en av topplaceringarna. Intresset för insekterna kan inte konkurrera med den senaste modefärgen på läppstiftet.

En av sommarens viktigaste böcker, läs den och förundras!

Ett allmänt tråkigt inlägg men boken är unik!

Så kom då det som kan kallas vinter även till oss, temperaturen visade - 10 grader i morse och hur skönt känns inte det när något uppträder som förväntat, något som vi är vana vid och kan relatera till. Det inger en känsla av trygghet.  Vackert är det när solens strålar letar sig fram genom trädens grenar.

Marken är täckt av ett tunt snötäcke och ännu finns tid för en riktig vinter med kyla och nederbörd i form av snö. Avsaknaden av snö är oroväckande, vi har extremt låga grundvattennivåer och det under en tidpunkt när förråden borde vara överfulla. Längst i norr vräker snön ner och SMHI går ut med klass 2 varningar på grund av kraftigt snöfall. Jag följer skidsporten (och hejar på de norska bröderna Boe) och ser vilka snömängder som fallit runt alperna. Här hos oss varnas för saltinträngning i borrade brunnar på grund av de låga grundvattennivåerna, trots att vi befinner oss långt från kusten.

Trädgården sover sin vintersömn och bryr sig föga om mänskliga bekymmer eller om en bloggare  som suckar i takt med tangentbordet över hur svårt det är ibland att hitta något meningsfullt att skriva om. Jag längtar inte ens till våren som annars är ett tacksamt ämne vid denna tidpunkt. Jag har nog uppnått den ålder där vissheten om att varje dag som går innebär en dag mindre av det som återstår.

Men böckerna finns alltid där, redo att bjuda på en upplevelse för den som så önskar och ibland med ett sällsynt vackert språk som inte lämnar någon oberörd.

-------------------------------------------

Det var åsynen av björken som drabbade mig. Den stod där den alltid har stått, i en krök av grusvägen vid Sollenkruka på Vindö i Stockholms skärgård, en plats som jag har passerat flera gånger varje sommar sedan jag var liten. Nu stod den där i det som skulle vara högsommarens ljuvligaste tid - färglös och förbränd av torkan, marken under den fylld av fallna löv.

 Detta är inledningen till "Sent på jorden, 33 tankar om världens största nyhet". Författare är Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter. Han har under ett antal år, varje lördag publicerat en krönika om klimatförändringar och genom den stora respons han fått från allmänheten bestämde han sig att ge ut en bok där han valt ut 33 krönikor han skrivit under åren 2012 - 2018.  Hans sätt att angripa det som han anser vara mänsklighetens största utmaning,  med tankar och reflektioner av världsberömda författare, poeter, filosofer och gammal konst är unikt och underbart vackert trots budskapets allvar. Envis och modig, stående på en stabil kunskapsgrund fortsätter han varje lördag att leverera sina krönikor. Han menar att klimatkrisen, i synnerhet efter sommaren 2018 blivit en existentiell kris för honom och där låter han Eagles klassiska 70 - talslåt  "Hotell California"   illustrera innebörden; man kan checka in när man vill men man kan förmodligen aldrig komma därifrån.

Naturens dolda nätverk

Detta är titeln på den senaste boken av den tyske skogsvaktaren Peter Wohlleben. Det är hans fjärde bok om den natur som han älskar att berätta om och som är en så stor del av hans liv. Det är alltid svårt för författare att upprepa tidigare succéer och enligt min mening höll boken med titeln Djurens gåtfulla liv inte riktigt samma höga klass som de övriga. Kanske för att jag själv har en så emotionell förhållning till djur som gjorde den så tung att läsa men också för att boken hade en något svag  vetenskaplig koppling.

Men nu är han tillbaka på banan och det med bravur. Boken kan nog kategoriseras som populärvetenskap där han gör vetenskapliga upptäckter tillgängliga och attraktiva att läsa för den stora allmänheten. Hans berättarkonst är oerhört tilltalande för den som intresserar sig för naturen och alla de som lever i och av den.

Fokus för denna bok är de komplicerade samband som utgör det vi kallar natur, för mig personligen något av det mesta fascinerande som existerar i vår värld men också det som gör naturen så sårbar för mänskliga ingrepp.

Boken inleds med ett kapitel om Yellowstone, om vargens och rovdjurens betydelse för våra ekosystem vilket jag skrivit om flera gånger tidigare här på bloggen. Jakt kan aldrig ersätta rovdjurens värde för vår natur, det är mycket mera komplicerat än så.

Han berättar om hackspettars och spillkråkors strategi när de förbereder ett bo i ett friskt träd. Det kan dröja år innan boet är inflyttningsklart, det krävs planering på hög nivå och det återanvänds av många arter.

Att störa ekosystem är inte alltid att ta bort något, samma obalans kan uppstå när vi tillför något. Som exempel tar han upp jägarkårens osunda matning av vildsvinen som nu förökar sig explosionsartat i Europa. Här traskar de tämligen bekymmersfritt inpå husknuten varje natt, det som skyddar trädgården är det elstängsel vi satte upp för ett antal år sedan.

Träd är författarens favoritobjekt och han berättar hur träden kommunicerar med varandra, hur de skyddar sina små skyddslingar och hur de lever i symbios med svampar och mikroorganismer. Friska träd kan försvara sig mot olika angrepp men skadade träd blir lätt offer för inkräktare vilket gäller för alla växter. Han beskriver trädens strategi vid långvarig torka och jag minns alltför väl denna sommar när träden gjorde sig av med en del av sina löv i juni för att minska avdunstningsytan. Men det har sitt pris, sockerproduktionen minskar kraftigt när trädet byter törst mot hunger och det kommer att påverka träd och växter nästa år.

Granplantagerna som numera täcker stora ytor i Europa är förändrade ekosystem som är helt underkastade mänskliga behov. Och som alltid när obalans uppstår blir angrepp av skadedjur svåra att möta, i det här fallet handlar det om insekten barkborre som borrar sig in under barken och tar död på träden. Insekterna klarar inte av att angripa ett friskt träd men granen vill ha det fuktigt och kallt som i ett tajgaklimat vilket vi inte kan erbjuda och följaktligen är träden försvagade och blir lättare offer för angripare. Den kloke skogvaktaren anser inte barkborren vara ett skadedjur utan kallar insekten för svaghetsparasit, det är vi själva som fått den känsliga vågen ur balans. En ytterligare komplikation med dessa ensidiga granbestånd är högaktuell, barrskog brinner som fnöske medan lövskog är synnerligen svår att antända. En riskabel investering i klimatförändringarnas årtionde.

Är du intresserad av naturens många och komplicerade samband är detta boken för dig. Fascinerande, spännande och lärorik. Samtliga böcker av Peter Wohlleben finns översatta till engelska. Och som alltid har jag inte erhållit en enda krona som betalning utan varit helt fri att tycka till.

Nära fåglar

I våras blev jag kontaktad av Åsa, frilansjournalist som berättade att hon och hennes man skriver en bok om fåglar och människors relationer till fåglar, om vardagliga fågelupplevelser vi berörs av och varför just denna fågel fått en speciell plats i vårt känsloliv.

Åsa hade läst mitt blogginlägg från våren 2013 om den svartvita flugsnapparen som årligen hedrar vår trädgård med sin närvaro och undrade om jag vill medverka genom att berätta lite om varför denna lilla fågel väcker så mycket känslor hos mig. Jag trodde hon hamnat fel, jag är ingen fågelspecialist och och min relation till fåglar överensstämmer inte med specialisternas åsikter om att arten är allt, individen inget. För mig är det precis tvärtom, jag har min känslomässiga relation till varje liten individ. Men det var just det hon sökte så med viss tveksamhet svarade jag ja.

I morse damp boken ner i min postlåda, jag hade tänkt köpa den och jag måste säga att det var en oväntad försändelse för min ringa medverkan. Jag blev överraskad och glad för den vänliga gesten. Jag har haft en del med trädgårdsjournalister att göra tidigare, de vill göra reportage om trädgården och så sitter man själv efteråt med en massa arbete att rätta felaktigheter och namnsätta alla växter de fotograferat och inte alls säkert man får ens ett tack. De utgår från att man blir så smickrad att man går med på vad som helst. Jag lärde mig taktiken så småningom och det var mitt svar till Åsa, om frågan gällt trädgården skulle jag tacka nej, men fåglar .. ja tack!

Jag har inte hunnit läsa boken men bläddrat och beundrat alla mycket speciella bilder som tagits av fotografen Roine Magnusson. Boken handlar inte om sällsynta fågelarter utan om våra välkända fåglar, de som finns med oss i vardagen och om våra relationer till dessa fåglar. Fågeln presenteras på ett trevligt sätt med fakta och så intervjuas olika personer om sina jordnära upplevelser och möten med just den fågeln som för alltid har fått en plats i hjärtat.  

Trädens hemliga liv

Denna fascinerande bok, skriven av en tysk skogvaktare, tar oss in i en värld som jag inte ens visste existerade. Insikten om hur lite jag vet av vad som förkommer i naturen drabbar mig med en kraft som inte känns alltigenom angenäm.

Språket är oerhört vackert, jag har aldrig läst någon författare som beskriver naturen och trädens liv med ett så lyriskt språk. Trots språket är detta inte animism, ett besjälande av träd utan boken bygger på författarens egna erfarenheter och slutsatser, kombinerat med senaste forskning.

Utan tvekan har författaren ett lovvärt uppsåt, ju mer vi kan identifiera oss med något desto mera måna blir vi om att bevara det. Det omvända gäller också, ju mer vi fjärmar oss från naturen desto ovarsammare blir vår framfart.

Vi får veta varför det ligger i ekens intresse för fortplantning att inte producera ekollon varje år utan snarare enorma mängder vart tredje eller vart fjärde år. Vi får följa trädens kamp om det livgivande solljuset och hur de delar med sig av sockerlösning till grannar som inte lyckats lika väl med fotosyntesen. Vi får lyssna till klagande träd som gärna vill bli av med klättrande växter kring stam och krona.

Att friska träd inte är försvarslösa mot tuggande och bitande insekter har jag vetat men verkligen inte hur det hela går till. Träd som blir angripna kan från insekternas spott avgöra vilken insekten är och utifrån det producera en doft som lockar till sig fiender till angriparna. Slutsats - träden klarar sina försvar på det för naturen bästa sättet och vi bör hålla oss borta med sprutflaskan.

Allt i naturen hänger samman och är beroende av varandra, en matsked frisk skogsjord innehåller miljarder liv som arbetar oförtrutet för att bryta ned allt avfall till ny mull. Detta gäller inte i monokulturer med virkesproduktion.  I och med att träden faller på kalhyggen drabbas också jorden av massdöd. Hundra år är en kort tid i ett träds liv, träd är långsamma varelser och på virkesplantager blir träden aldrig så gamla och naturen får inte den tid den behöver för att återhämta sig.

Vi får veta vilken strategi aspen utvecklat för att växa sig så stor och hur hackspetten tar hjälp av naturen för att hacka sig en bohåla i ett friskt asp träd och varför rödbladiga träd sällan blir gamla i naturen. Boken är en riktig skattkista för den som är intresserad av ny kunskap om träd och om natur.

Jag är en storkonsument av böcker men mycket sällan träffar jag på en bok som ger en sådan läsupplevelse. För mig blev den "Årets bok 2016"

DEN STORA ÄTSTÖRNINGEN maten makten och miljön

Nu skall jag ge mig in på någonting som jag inte vet om jag klarar av med hedern i behåll, att i en kort text berätta om Gunnar Rundgrens  bok " Den stora ätstörningen" som utkom nu i höst. Den finns sedan tidigare i en engelsk version "The global eating disorder"

Boken inleds med en tillbakablick hur vår mat producerades utifrån en ekologisk anpassning, man odlade den mat som hade den bästa förutsättningen att ge god avkastning. Så odlade bergsbor vid Medelhavet vin och oliver medan de fick spannmål från slätterna, till ömsesidig nytta

Idag har vi en matproduktion som drivs av mördande konkurrens och vinstintressen där den som kan producera billigast vinner och makten över den globala matproduktionen hamnar hos ett fåtal globala företag. Primärproducenterna får allt mindre del av vinsterna. Hela livsmedelskedjan kontrolleras av ett fåtal storföretag, allt från utsäde, konstgödsel, energi och bekämpningsmedel samt varumärken i handeln. I USA kontrollerar fyra företag 80 procent av köttmarknaden, tre företag kontrollerar 80 procent av majsexporten. De flesta multinationella företag i jordbruks- och livsmedelsbranscherna är västeuropeiska eller amerikanska men nyligen köpte ett brasilianskt köttföretag JBS ett antal företag på marknaden och är nu större än flera välkända jättar. De slaktar 85 000 nötkreatur, 70 000 grisar och tolv miljoner kycklingar - varje dag.

Ett kapitel i boken ägnas åt genteknik, GMO  där ett annat storföretag Monsanto har en ledande position. Odling av GMO grödor har inte handlat om ökade skördar utan återigen om vinstintresset, kostnaderna för odlingen minskar något. Den vanligaste GMO - applikationen är grödor som gjorts resistenta mot glyfosat, den aktiva ingrediensen i Monsantos ogräsmedel Roundup. Marknadsföringen utlovar att det skall minska användningen av bekämpningsmedel men verkligheten ser annorlunda ut. Sedan introduktionen av glyfosat resistenta GMO grödor i USA har 21 olika ogräs utvecklat resistens fram till 2013 och dessa ogräs finns på mer än 24 miljoner hektar åker och sprids snabbt vidare. För att hantera resistensen tvingas odlare använda ännu starkare gifter.

Den storskaliga matproduktionen idag räcker till hela jordens befolkning uträknat i kalorier. Trots det går nästan 1 miljard människor till sängs varje kväll utan att ha kunnat äta sig mätta. Fattigdom handlar om att människor inte har råd att köpa mat och inte att det produceras för lite mat i världen.

Den tidigare mångsidiga matproduktionen har ersatts av en industriell modell som orsakar utsläpp av växthusgaser, miljöproblem, stort lidande för djuren och skadade ekosystem och artutrotning. Kostnaderna för skador på naturen betalas av någon annan, av dig och mig. De drivkrafter som styr idag, vinstkrav, konkurrens, tillgång till stora mängder billig fossil energi tar inga kostnader eller ansvar för de skador som åsamkas vår natur. Värdet av den totala årskostnaden för skador på naturen kan tangera värdet av den årliga matproduktionen.

Det här är ingen lättläst bok, den är fylld med fakta i koncentrerad form, inte en mening som enbart fyller en funktion av utfyllnad. Den är omvälvande och väcker känslor och för varje sida jag vänder i boken kommer tanken "Tänk om människor visste allt detta, vad skulle hända?" Maktkoncentration kring vår livsmedelsproduktion är minst sagt problematisk, den ultimata makten i vår globala värld finns hos den som har kontroll över världens samlade livsmedelsproduktion. De som producerar vår mat, bönderna, tvingas till stora och kostsamma investeringar för att överleva. Till slut är det bara en som kan vara billigast. När maten förvandlas till vilken vara som helst förlorar vi även kontakten med den natur som är livsavgörande för vår existens.

Handel är bra säger författaren men mer handel är nödvändigtvis inte bättre. EU undertecknade häromdagen ett nytt handelsavtal med Kanada. Endast vallonerna i Belgien protesterade. Ett nytt frihandelsavtal med USA står inför dörren TTIP, ett frihandelsavtal som kan inkräkta på demokratin men hittills har det varit anmärkningsvärt tyst om den saken. Absurt blir det onekligen att de som ständigt hyllar frihandel och konkurrens inte uppmärksammar den maktkoncentration som blir resultatet.

Om du endast läser en enda bok i år, välj  "Den stora ätstörningen"

"Det här förändrar allt"..

...är titeln på Naomi Kleins bok om pågående klimatförändringar, en bok som tagit fem år av research för att skriva. Den handlar inte om svårförståelig vetenskaplig fakta om vad som händer i atmosfären vid förbränning av fossil energi utan snarare om den dominerande världsåskådningen där naturen - och människor saknar rättigheter.

Men framförallt handlar den om girighet, en girighet som överskuggar allt där såväl människor som vår planet behandlas som sopor i jakten på att hämta upp mera och billig! energi ur jordskorpan. Hon berättar om stora och mäktiga miljöorganisationer som tar emot donationer från inflytelserika intressen i fossilbranschen och mildrar sin kritik av det som pågår,  hon granskar seriösa och sponsrade försök till geoengineering där man på fullt allvar vill testa att släppa ut svaveldioxid i atmosfären för att dämpa solinstrålningen i stället för att ifrågasätta vår konsumtion.

Denna storskaliga manipulation av planetens klimatsystem stöds och sponsras av många celebriteter.

Hon beskriver initierat om förnekelsen av pågående klimatförändringar och vilka cyniska intressen som ligger bakom, precis som hos varje form av missbruk där förnekelsen är möjliggörare för fortsatt missbruk.   Den globala frihandeln är helig och varje försök att ersätta fossila bränslen som olja, kol och gas med miljövänlig energi betraktas som snedvriden konkurrens och dras till domstol. Fossilbranschen sponsras dock med ca 600 miljarder dollar varje år.

I början av boken tar hon med läsaren till den lilla ö nationen Nauru i Stilla havet. Ett paradis tills man under 80 - talet upptäckte att de små öarna bar på stora fynd av fosfor, en viktig beståndsdel i konstgödsel. De 10.000 innevånarna på Nauru blev rika och drabbades av välfärdssjukdomar som fetma och diabetes. I slutet av 90 - talet sinade fyndigheterna, nästan hälften av det marina livet är borta och 80% av landytan är förstörd p.g.a gruvdriften. Stigande havsnivåer som orsakas av klimatförändringar och en landyta bestående av stora gruvhål gör att att den lilla ö nationen går en osäker framtid till mötes.

Naomi Klein är kanadensiska och ägnar många kapitel åt det som pågår i ursprungsbefolkningars territorium både i Nordamerika och Kanada. Här får jag lära mig ett nytt ord som ofta används i boken, ekstraktivism vilket betyder att utvinna så mycket som möjligt av en eftertraktad naturresurs på så kort tid som möjligt.

Här har gjorts stora fynd av naturgas och oljesand, fynd som gjort länderna mer eller mindre självförsörjande på fossil energi. Vildmark och natur omvandlas mil efter mil till en död miljö, en natur som tidigare fungerade som en viktig kolsänka för våra koldioxidutsläpp.

Hanteringen är obeskrivligt smutsig och destruktiv för allt levande, hydraulisk spräckning eller fracking kallas metoden vilket är något helt annat än när man i Texas borrade och fann olja 20 m under markytan.

Man borrar djupt i berggrunden, 2 - 5 km vertikalt och sedan gångar som går horisontellt till borrhålet. För att gasen skall sippra upp i den borrade brunnen trycker man ner oerhörda mängder vatten, blandat med sand och kemikalier. Brunnarna sinar efter några år och själva tekniken bygger på att man ständigt borrar nytt och får igång tusentals nya brunnar som levererar skiffergas. Hanteringen skadar grundvattnet som rör sig över stora områden och människor upptäcker plötsligt att vattnet som rinner i kranen är förgiftat vilket förnekas av de som exploaterar marken.

Vattenmängden som krävs för fracking konkurrerar med nödvändig vattentillgång för vår livsmedelsförsörjning

Man har också noterat serier av mindre jordbävningar i områden där fracking pågår, vilket också förnekas ha något samband med pågående utvinningar.

När jag läste boken blev jag förstås nyfiken på hur det ser ut med fracking i Sverige och visst, det pågår prospektering men än har man tydligen inte hittat källor som är tillräckligt rika för att utvinning skall löna sig. Sverige har inte förbjudit fracking som t.ex. Frankrike har gjort. Jag lärde mig en sak till, är man markägare har man inga rättigheter alls om det på din egendom upptäcks fynd som är av nationellt intresse, man äger bara markytan.

Trots allt, Naomi Klein är i grunden en optimist och hon visar på möjliga lösningar, läs boken så får du veta!

Grått, trist och tråkigt John Grisham

En sån här dag där ljuset inte orkar kämpa sig fram ens vid middagstid och där luftfuktigheten är så hög så det droppar innanför kragen om man går utomhus då borde det vara läge för något trevligt som motvikt mot allt det gråa.

Jag valde att läsa klart John Grishams senaste roman "I mullbärträdets skugga". Jag läser mycket, det har jag alltid gjort och jag har nog läst samtliga böcker av Grisham. Nivån har varierat något under åren men de flesta har ändå haft ett klart underhållningsvärde med undantag av "Det målade huset" som är den enda av hans böcker som inte utspelar sig bland advokater,  domstolar och juridiska klurigheter , han är själv jurist.

Jag läser alltid hela boken om jag en gång påbörjat läsningen men här fick jag sannerligen bita ihop för att komma igenom den långa och tråkiga historien som kan tävla om sista platsen med vädret utanför fönstret. Det amerikanska rättsväsendet med sitt jurysystem är så annorlunda än det svenska rättssystemet men allt om snikna advokater, manipulationer och oegentligheter har Grisham beskrivit så många gånger i tidigare böcker så det är inte längre intressant.

Karaktärerna är svartvita, de onda och de goda, förutsägbara och därmed tråkiga och bidrar inte till att lyfta historien. Berättelsen tangerar även rasfrågan i USA men om detta har skrivits spaltmetrar förut med avsevärt högre ambitioner.

De sista kapitlen i boken lyfter berättelsen en aning men fram till dess är hela boken en enda lång transportsträcka på 500 sidor.

Betyg - icke läsvärd!  ......och hans bästa roman är fortfarande "Partners"

Såld på nätet

Har du någonsin funderat över att allt vi gör på nätet är gratis? Den frågan ställer författaren till boken "Såld på nätet" och svarar själv;
"det finns ingenting som är gratis, om något är gratis så är det du själv som är produkten"

Varje sekund under dygnet sker auktioner på nätet som säljer ut persondata om oss användare. All information vi lämnar efter oss när vi rör oss på nätet har blivit en miljardindustri hos bolag, vars enda affärside är att hantera persondata.

Alla gör det, Google, Facebook, Youtube, dagstidningar, flygbolag och alla andra som kan ha intresse av att veta mer om oss, ett besök på en hemsida registreras någonstans.

Vi avslöjar hela tiden massor av information om oss själva när vi pratar in röstmeddelanden och skickar sms, tom vår ringhistorik kan vara nyttig information för någon.

Varje gång vi söker information på nätet blir det ytterligare en pusselbit som bildar underlag för en riktad annons. Om du och en bekant googlar på samma fråga är informationen ni får inte likadan eftersom ni troligen har olika intressen och informationen ni lämnat efter er är olika. Själv får jag alltid upp en massa trädgårdsreklam vid sökningar.

Dethär är ingen bok som försöker trycka ner något integritetsbudskap i halsen på läsaren, inte heller någon bok om storebrorssamhället. Författaren är en stor anhängare av alla fantastiska tjänster som finns och som hela tiden utvecklas men vi bör veta varför det plötsligt dyker upp en annons som erbjuder exakt det vi letar efter.

Marknadsföringen hittar hela tiden nya vägar att nå oss som konsumenter. Det kan tyckas ofarligt det som sker men samtidigt vet vi inte hur informationen kommer att hanteras i framtiden och av vem? Hur säker och skyddad är den?  Det finns inget svar på den frågan och om framtidens tekniska möjligheter vet vi  vanliga användare ingenting om.

Jag tillhör nog de naiva i skaran av alla nätanvändare för jag hade ingen som helst aning om att mina aktiviteter på nätet lämnar efter sig en produkt som någon är villig att betala för. Boken är väldigt lättläst och begriplig, även för en så oteknisk person som jag.

Att svära i kyrkan

Tjugofyra röster om en evig tillväxt på en ändlig planet, utgiven inom ramen för nätverket Steg 3.

Skribenterna är kända namn i vårt land med olika yrkesbakgrund men har det gemensamt att de från sina olika perspektiv är kritiska till den nuvarande ekonomiska modellen, beroendet av ständigt ökad tillväxt, avsaknaden av analyser och samtal om vad det egentligen innebär för vår framtid.

Boken är inte svårläst men däremot svår att skriva om. Texten är tät och innehåller inga transportsträckor som man vanligtvis hittar i all litteratur.

Den ekonomiska tillväxten tog fart genom den industriella revolutionen och har gett oss ett materiellt välstånd utan like och ett överskott att fördela till vår gemensamma välfärd. Men allt bygger på en fortsatt tillgång av billig energi och ett uttag av ändliga naturresurser. När den billiga energin inte längre finns tillgänglig och när kostnaderna för uttagen ökar resulterar det oundvikligen i en ekonomisk stagnation.

Kopplingen mellan  ekonomisk tillväxt och global energianvändning är stenhård skriver Lars Wilderäng.

I dag använder vi i västvärlden ca tio kalorier energi till transporter, konstgödsel och maskindrift för varje kalori mat vi framställer. Det är ganska enkelt att inse att det industriella jordbrukets lönsamhet är sviktande och det är framförallt inte hållbart menar Ylva Lundin.

Inom en inte alltför avlägsen framtid kommer vi att vara 9 miljarder människor på jorden. Stefan Edman refererar till humanekologen William Rees och hans svar på frågan "Hur många människor kan jordens ekosystem orka med?"

* Vi skulle kunna vara 15 miljarder människor på jorden - om alla levde som den genomsnittlige indiern.
* Vi kan långsiktigt inte vara fler än 2,5 miljarder - på medeleuropéens standard.
* Vi kan egentligen bara vara 1,5 miljard - med genomsnittlig amerikansk stil.

Idag produceras varor i rasande takt som åker kors och tvärs över jordklotet. Effektivisering, rationalisering och datorisering är ledord inom produktionen i dag, allt för att minska kostnaderna och men även den mänskliga insatsen i form av arbetskraft. Arbetslösheten biter sig fast och personligen tror jag inte längre att den någonsin återgår till några få procent. Människor behövs inte längre i samma omfattning och samhällskostnaderna stiger. Kan vi dela på arbetsuppgifterna och i stället få mera fri tid som kan användas till kultur upplevelser, social närvaro och annat som kan berika människor på ett annat plan än vad konsumtionen ger?

Det räcker inte att producera varor i rasande takt om det inte finns köpare i andra ändan och där hamnar vi i nutidens hysteriska konsumtion. Vi måste konsumera för att hålla tillväxten vid liv även om det sker med lånade pengar. I Sverige har de senaste årtiondenas tillväxt varit möjlig enbart genom hushållens ökade skuldsättning. Konsumtion har blivit en livsstil, en fritidssysselsättning och ett viktigt sätt att positionera sig. Vi uppmanas att köpa för att öka tillväxten och förmögenheter satsas på marknadsföring. Inte för att vi behöver ännu ett par skor utan för att marknadsföringen i sig är så skicklig och bygger på ett ständigt missnöje i vetskapen om att nöjda människor konsumerar mindre.

Om detta skriver Fredrik Lindström ett lysande kapitel. I vår nutida livsstil så räcker vårt dagliga missnöje inte riktigt till och därför har reklammakarna lärt sig att tillverka missnöje på konstgjord väg. Med reklamens hjälp, som ständigt påminner oss om bristerna i våra liv,  skall vi påverkas till en konsumtion som håller i gång tillväxten.

Jag önskar att alla som är intresserade av samhälle, miljö- och resursfrågor, hållbarhet och vår framtid här på jorden fick läsa boken. Det obegripliga i att det är lönsamt med  dryga kostnader för en ny design av etiketten på buteljerat vatten men inte lönsamt att tillverka malaria vaccin, blev begriplig.

Resursåtgång per exemplar: 0,25 kg trä, 4 liter vatten och 0,7 kWh energi.

CO2 utsläpp per exemplar, inklusive papperstillverkning och leverans till förlag: 164 gram vilket motsvarar att köra en bränslesnål miljöbil 1,4 km (120g CO2/km)

Papper är en förnybar råvara. Boken är återvinningsbar, men kan med fördel återanvändas, dvs läsas av flera personer.

Vår tid på jorden

med underrubriken "Välfärd inom planetens hållbara gränser" läste jag för ca ett år sedan och är nog en av de böcker som gjort det största intrycket på mig.

Författare är Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet samt Mattias Klum, en internationellt välkänd naturfilmare. I boken förenas vetenskapen med konsten genom de oerhört vackra naturbilderna men också av de bilder som illustrerar mänsklig skövling på vår planet.

Välkommen till Antropocen säger författarna och menar att vi nu har lämnat den geologiska epok som kallas Holocen och som tjänat mänskligheten väl under de senaste 10.000 åren. Att vi nu inträder i en ny epok betyder att människan blivit så mäktig att vi numera är en sådan drivkraft i de globala miljöförändringarna att vi utgör den kanske största geologiska kraften på planeten.

Boken har en ambitiös ansats, nämligen att försöka identifiera de planetära gränser som inte bör överskridas. Här beskrivs utförligt om ekosystemens resiliens, förmågan att återhämta sig vid påfrestningar och återgå till sitt ursprungliga tillstånd. När ett ekosystem når en tröskel, en "tipping point" övergår det till något annat, mindre önskvärt tillstånd, och är näst intill omöjligt att återställa.

Att vår planet har gränser och att vi måste hålla oss inom ramarna för vad planeten förmår är nog självklart för de flesta människor. Allt vi producerar och konsumerar har sitt ursprung i naturen. Produkterna skall göra sin färd genom våra samhällen för att så småningom sluta som avfall som även det måste tas om hand av våra ekosystem. En ständigt ökad tillväxt är inte möjlig på en ändlig planet, ändå är det vad vi ständigt matas med som överordnat mål, varför är det så få som ifrågasätter mantrat om ökad tillväxt?

Nio identifierade gränser på vår planet som författarna menar  inte får överskridas;

* Klimatförändring

* Havsförsurning

* Ozonskiktet i atmosfären

* Global vattenanvändning

* Markanvändning

* Biologisk mångfald

* Miljögifter

* Aerosoler i atmosfären

Boken är ingen domedagsprofetia utan försöker även inge hopp inför framtiden men det krävs en kursändring där vi alla kan bidra på olika sätt och framförallt, den angår oss alla eftersom planeten jorden är den enda vi har och vi kan  inte emigrera.

Skövlad regnskog på Borneo som ersatts av palmoljeodlingar