Januari 2016 tackar för sig

Långa januari är slut, ingen snö och några plusgrader i luften. Det är inte särskilt vanligt att vi har snöfritt den här årstiden så jag tog kameran och gick en liten sväng i trädgården. Vackert ??? njaa..

Det som lyser upp är de städsegröna växterna, utan dem skulle allt vara brunt och trist.

Helleborus niger är först av alla, så snart snötäcket försvinner går hon i blom.

Helleborus ericsmithii `Winter moonbeam´ är inte lika modig.

R. ponticum `Kokardia´ R. `Princess Anne´ och R. Insigne gör vad de kan för att tillföra lite grönska till den trista omgivningen.

Den stensatta gången som jag gjorde på sensommaren ser bra ut.

Återstår en del arbete, komposten vi byggde skall införlivas i trädgården. Här finns höjdskillnader som måste hanteras samt att det är nödvändigt att komma fram med skottkärran till komposten. Inte färdigtänkt ännu...

Framsidan av trädgården där tujorna och häxkvastarna bidrar med grönskan, om än inte lika lysande vackert som när våren kommer. Yucca filamentosa - palmliljan behöver inte skämmas heller.

Nätet som syns på bilderna är alloxnät för att hindra rådjuren att komma in i trädgården vintertid. Hela trädgården är inhägnad men vi tar bort nätet på framsidan till våren när naturen börjar bjuda på mat, då får växterna vara i fred. 

" Älskliga blommor små..."

Låt er inte luras av den drastiska omsvängningen i vädret, snön är nästan borta och temperaturen har stigit till över plus fem grader, mesarna filar på sina vårserenader men det är inte dags ännu.

Ingen årstid är så förrädisk som våren och ingen kan ställa till med så mycket elände. Fortsätt att sova några månader till och snälla våren - "var god och dröj" !

Dicentra `Burning hearts´ Rokujohjärta

Gentiana acaulis alpgentiana

Oxalis `Beatrice Anderson´

Phlox douglasii `Georg Arends´

Primula auricula `Marie Crosse´

Oxalis enneaphylla `New form´

Lewisia longipetala `Little plum´

Hepatica transsylvanica ungersk blåsippa

Oxalis enneaphylla `Djupedal´

Paeonia steveniana ??

I alla år har jag trott att jag haft två svavelpioner i trädgården, ända tills jag gjorde ett inlägg om den vackra pionen och Marie med bloggen
hortofilia påpekade att den ena pionen liknar en P. steveniana.

Sån´t här är jättekul tycker jag och började leta efter information om den för mig okända pionen.

Till min förvåning finns det nästan inget skrivet om denna vildart, inte ens Herman Krupke nämner den i sin bok om pioner. Den härstammar från Kaukasus, samma område som svavelpionen men jag hittar den inte till salu någonstans och inga beskrivningar. Då blir det ännu mer spännande! Mitt exemplar härstammar från en frösådd och jag fick den lilla plantan som 3- åring men namnsatt som svavelpion.

Jag vet att jag ofta funderat över att den blir så hög, några dm högre än svavelpionen och jag får binda upp den varje år för att inte vinden skall blåsa omkull den. Blommorna är svagt gula med inslag av rödaktiga toner men svavelpionen är så variabel med sina blommor så det har jag egentligen inte reflekterat över. Om det är en P. steveniana är det absolut inte sämre än en svavelpion, den tycks vara ovanlig i odling, hittar inget svenskt namn på den. Under moderplantan växte en liten frösådd såg jag i våras...hoppas den överlever sitt första år ovan jord.

Är det någon som känner till denna pion? Nyfiken på allt som finns att berätta..

Är det en P. steveniana som växer i vår trädgård?   ...jag tror det men....

Min vän koltrasten

Nu är det tufft för småfåglarna, högsta temperatur idag - 14,4 grader och nu går vi förmodligen mot den kallaste natten i vinter.

Jag gissar att vi har ungefär tio koltrastar som valt att övervintra här, koltrasten är både en stann- och flyttfågel och i takt med varmare klimat väljer fler och fler att tillbringa vintern här . Det finns för- och nackdelar med allt. Stannfåglarna tar de bästa häckningsplatserna på våren och slipper den farofyllda resan som flyttningen innebär men vintern är inte nådig mot de fåglar som inte är fröätare. Det finns helt enkelt ingen mat för dem i naturen och fågelfrö som vi annars matar övervintrare med är ingen bra föda för koltrastarna, osäkert om de alls kan tillgodogöra sig fröblandningarna.

Under sommaren äter koltrasten i huvudsak animalisk föda som maskar och insekter. På hösten sitter den gärna i fruktträden.

Jag matar dem med äpplen och russin vid matplatserna, koltrasten är markätare som plockar sin föda på marken, aldrig från upphängda automater. När det blir så här kallt fryser äpplena omgående men russin som är torkad frukt fryser aldrig och är dessutom väldigt energirik. Övermogen frukt som man annars kanske slänger tas tacksamt emot av koltrasten, bananer är jättegott.

Än är dagarna korta och tiden för födosök begränsad så det gäller för fåglarna att snabbt hitta mat utan att använda energi i onödan för att klara de långa och kalla nätterna i någon gran. Att hitta föda är det som gäller om man skall överleva nästa natt eller inte.

Koltrasten är på plats först av alla, så fort det ljusnar dyker den upp. När jag kommer med maten på morgonen har jag den lilla flocken flygande efter mig, ivrigt kommunicerande. Inga vackra flöjtande vårtoner men pratas gör det - jo, de vet att jag kommer med mat.

Nu är de så stressade av kyla och hunger så de sätter sig på altanen så fort jag öppnar dörren, hungern övervinner rädslan. På matplatserna är det stor konkurrens om maten så jag har börjat sätt ut russin på altanräcket där jag lyckades få en av dem på bild.

Vattentillgången är lika med noll, bekymmersamt för alla djur just nu. Snön som ligger blir väldigt torr i kylan och är inte till mycket hjälp, idag satte jag en kopp med varmt vatten på altan och hoppas att någon hann dricka innan det frös.

Tillägg ;  Ett tack till alla som vill hjälpa koltrasten! Jag har letat efter information om huruvida den kan tillgodogöra sig fågelfrön, finns inte mycket att läsa. Men logiskt, koltrasten är ingen fröätare och näbben är inte konstruerad till att knäcka skalen på solrosfrön för att komma åt frökärnan, som mesarna och finkarna är specialister på. Den äter frön när inget annat finns att tillgå men i värsta fall blir det endast till att fylla magen med frön som inte ger någon energi alls, alltså kontraproduktivt. 

Några av fjolårets nykomlingar i trädgården

I natt har Kung Bore spänt sina muskler - 20,8 grader i morse och det tunna snötäcket är inte till mycken hjälp vid så tuffa temperaturer.

Jag sitter med mina växtlistor och skriver in allt nytt som flyttat in i trädgården under fjolåret, en trevlig sysselsättning under vintern. Det blir en del varje säsong men med åren blir inköpen mer genomtänkta och planerade, impulsköpen blir alltmer sällsynta. Så har det inte alltid varit, jag har nog flängt runt med krukor för att hitta något utrymme i någon rabatt där jag kan klämma in någon växt som jag trodde jag måste ha. Det brukar bara bli fel och resultera i att jag för göra om allt efter några år.

Två nya magnolior blev det M. `Genie´ och M. x Wieseneri `Swede made´ , den senare för de stora och djungellika bladens skull. Båda fick plats i det nygjorda stubberiet, här behövs mera skugga.

Ett antal nya Rhododendron förstås, här en av dem R. `Blewbury´ ( R. roxieanum var. roxieanum x R. anwheiense)

Den här japanska lönnen är speciell, en dvärgartad, långsamväxande lönn med täta blad på ett osymmetriskt växande litet träd, bladutspringet är en höjdpunkt Acer palmatum `Mikawa yatsubusa´ 

Körsbärsträdens vita blomblad har fallit till marken.

Länge sedan jag planterat några liljor i trädgården men nu blev det en i alla fall, en grandios lilja som kan bli manshög och med sen blomning och kraftiga blad som inte lockade till sig några liljebaggar Lilium `Sheherazade´

Salix erythroflexuosa skruvpil är vacker med sina gula grenar och märkliga växtsätt, en karaktärsväxt. Den var tänkt att planteras på en plats i trädgården men i sista stund fick jag stora skälvan och ångrade mig, jag vet hur törstiga sälgar är och hur deras rotsystem konkurrerar ut andra växter. Den planterades på grönytan på andra sidan huset, där får den växa och bre ut sig så mycket den vill.

Nya barrväxter blev det en hel del av, de flesta häxkvastar. Här Abies koreana `Hudsonia´

...och Picea abies `Zillertal´ 

Samtliga växter, förutom barrväxterna och skruvpilen som kommer från Burgers växtgård, är köpta på Linudden, en liten plantskola med ett exklusivt sortiment som drivs av en mycket kunnig entusiast.

Detta är ingen sponsrad reklam utan  information till alla växtentusiaster som för länge sedan ledsnat på de stora kedjornas ensidiga och fantasilösa sortiment som återkommer år efter år.

En vinterpromenad i trädgården

Så blev det lite vinter till slut, ett tunt snötäcke täcker marken och bäddar in växterna i skyddande isolering. I dag sken solen några timmar, termometern pendlar mellan fyra och fem minusgrader. Vackert och tyst här ute, det enda som hörs är nötskrikornas kraxande och en och annan småfågel som kanske varnar för duvhöken som patrullerar vid matplatserna.

Miscanthus sinensis, en frösådd av `Roland´ har kvar sina vackra vippor.

Calluna vulgaris `Con brio´  behåller sina blommor under vintern

...och Calluna vulgaris `Skyline´ uppnosig och vacker kontrast i snön

Abies koreana `Silberperle´ med sina lustiga, uppåtstående kottar

Pieris japonica `Prelude´ med snöflingor på bladen

Rhododendron `Flava´ skyddar sig mot avdunstningen med hoprullade blad

En frökapsel hos buskpionen Paeonia suffruticosa `Hinun´

Som jämförelse, i mitten av januari 2015 hade ett djupt snötäcke lagt sig över nejden. Snötäcket är det bästa skydd för att hindra tjälen att gå på djupet i surjordsplanteringarna. Vårsolen, inte kylan är  hotet mot städsegröna växter.

Välformad och stilig - Thuja occidentalis `Brobeck´s tower´

Jag är inte speciellt trendkänslig när det gäller trädgård men ibland är startsträckan till att upptäcka nya växtslag alldeles för lång.

Så var det med barrväxter, det tog mig lång tid att upptäcka dessa fantastiska växter och förstå vilket mervärde de kan tillföra trädgården. Idag har har jag samlat på mig en del, de flesta är miniatyrer och långsamväxande, de som brukar kallas för häxkvastar men även en del andra som nu under vinterhalvåret är riktiga blickfång i trädgårdsmiljön.

En sådan är Thuja occidentalis `Brobeck´s tower´ en smal, tät, pelarformad tuja som kan bli upp till 2 m hög. De mörkgröna barren skiftar svagt i brons nu under vintern. Här står den i full sol och klarade den svåra våren 2013 som skadade så mycket städsegröna växter, utan några som helst skador. Den bedöms som härdig i större delen av landet. En trevlig detalj, upphovsmannen är svensk och heter Anders Brobeck.

År 2010 grävde vi bort växterna på framsidan av trädgården och gjorde om allt. Planteringarna gjorde ingen glad, det såg förfärligt ut med ett plotter av allehanda lökväxter och perenner, många växter spred sig rejält och de höga perennerna orkade inte stå emot vindarna.

Då beställde jag två `Brobeck´s tower´ till den renoverade rabatten via en lokal plantskola, jag fick vänta ett helt år innan jag fick hem plantorna. Det måste ha varit en tillfällighet för nu finns de på många plantskolor runtom i Europa. De var inte stora när de kom, ca 50 cm höga men de har vuxit bra trots att de anges som långsamväxande. I det här fallet gör det inget för de växer nästan enbart på höjden och inkräktar inte på annan växtlighet.

Tyvärr är bilderna inte bra, jag har ingen bild som gör `Brobeck´s tower´ rättvisa. 

...såhär såg det ut innan