söndag 21 oktober 2018

Trädgårdsmyter, vad är sant egentligen?

När vintern närmar sig finns att läsa allehanda tips och råd om hur man skyddar växterna inför den kommande kylan, alla råd är dessvärre inte goda. Rådet om att linda in krukor i bubbelplast eller annat material är dessvärre rent felaktigt och fyller ingen funktion.

Man kan jämföra med hur vi människor klär oss när luften blir kallare. Ju kyligare luft desto fler lager med kläder drar vi på oss, en päls är ett skönt plagg i vinterkyla. Men varifrån kommer värmen? En päls som hänger i garderoben alstrar ingen värme, den är precis lika sval som omgivande temperatur.
Svaret är vår kroppsvärme, kläderna hindrar en snabb avkylning genom att de håller kvar kroppsvärmen längre än om vi inte skulle ha några kläder alls. Det är kroppsvärmen som fungerar som en intern värmekälla.

En kruka inlindad i olika material och som saknar en intern värmekälla håller exakt samma temperatur som omgivningen.

 
Snötäcket lägger sig som en värmande filt över trädgården och ja, snötäcket skyddar. Snön i sig innehåller inte heller någon värme men det gör däremot jorden. Enorma mängder värme finns bundet i marken och varm luft  strålar alltid uppåt. Snötäcket håller kvar värmen längre, samma princip som med våra kläder.


På samma sätt fungerar det när man krattar löv över rabatterna. Löven hindrar till viss mån värmestrålningen från marken och gör att värmeförlusten går långsammare men det är fortfarande jordvärmen som fungerar som intern värmekälla. Så har man en kruka och isolerar även underifrån så har man utestängt den enda värmekällan som finns. Har man inget bra förvaringsutrymme är det bästa för krukväxten att gräva ner den i jorden och hoppas att tjälen inte blir för djup. Då kan växten tillgodogöra sig den jordvärme som strålar uppåt.


När solljuset blir allt starkare i mars kan det finnas skäl för täckning av vintergröna växter, inte för kylans skull utan för värmen. Snö och is reflekterar bort värme från jordytan men de städsegröna växterna såsom barrträd och Rhododendron binder värmen i de gröna växtdelarna, uppvärmningen signalerar till växterna att börja vegetera. Växterna försöker ta upp vatten men den frusna marken ger inte ifrån sig någon vätska och då inträffar det som kallas tjältorka. Att skydda städsegröna växter under vårvintern är en god investering.

Bilderna är gamla, än har vi inte fått snö.

18 kommentarer:

  1. Everything you say if of course true, Gunilla, but it still confounds me that virtually everyone in a suburban neighbourhood rakes up all the leaves, nature’s best insulator, and bags them to be taken away by the municipality. Often these same people then buy mulch to spread on the flower beds to perform exactly the same function the leaves would have done naturally.

    SvaraRadera
  2. Hej Gunilla

    Ja, bobleplast hjelper nok ikke så mye ute i hagen. Jeg har lest om folk som har isolert drivhus inni med bobleplast, og det skal virke. Men jeg tror ikke at det hjelper ute. Tørt løv isolerer best ute.
    Klem!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Marit!
      Ett växthus på vintern är lika kall som uteluften minus den kyla som vinden medför. Att täcka in växthuset med bubbelplast ger ingen effekt om man saknar värmekälla. Däremot kan man isolera en mindre del med bubbelplast och sätt in en värmekabel t.ex., då gör bubbelplasten nytta genom att den håller kvar värmen lite längre. Det måste alltid finnas en värmekälla.

      Radera
    2. Ja, det har du rett i, og jeg tror de som gjorde det hadde noe varme på. Hun hadde noen brugmansia/engletrompet, og de klarte seg gjennom vinteren hvor de hadde bobleplast.

      Radera
  3. Gunilla! Jag måste bara le. Gick precis i dessa tankar när jag läste (Blomsterlandets?)"goda" råd angående krukrosornas övervintring utomhus.
    Superbra att du tar upp angelägna saker - som jordvärmen.
    Ha en god vecka!
    /Anja

    SvaraRadera
  4. Tak for info. man kan nemt gå lidt i panik, når frosten melder sin ankomst og man har samlet flere krukker sammen, end man kan finde en frostfri plads til.

    SvaraRadera
  5. Hej Gunilla

    Ja, så är det!
    För oss som inte har krukor är tjältorka nog den störta risken.
    Super bilder!

    Ha en trevlig ny vecka

    SvaraRadera
  6. Hei Gunilla.
    Nei, det nytter nok ikke med bobleplast... Vi hadde et telt i drivhuset med bobleplast i drivhuset et år, med varme på, men det er enklere å ta krukkene inn.
    Ellers bor vi et sted med lite snø, og ofte dyp tele, så det å skjerme vintergrønne vekster mot vårsola er viktig.
    Takk for fint innlegg/Eirin

    SvaraRadera
  7. Precis! Här är sällan något skyddande snötäcke. Istället lägger jag frigolitskivor över bänken med ömtåliga plantor. Inte för att hålla ute kylan utan för att hålla kvar jordvärmen och skapa ett jämnare vinterklimat. Gäller bara att lägga på skivorna innan frosten. Bra att du skriver om trädgårdsmyter - det finns rätt många sådana.
    Ha det bra/Gunilla

    SvaraRadera
  8. Kloge ord!

    Hilsner fra Ulla

    SvaraRadera
  9. Hej Gunilla!
    Det skulle varit perfekt om det hade fungerat. Det är svårt med vinterförvaring, därför har jag inte många växter i kruka. En Agapanthus står inne, och klarar den sig så är det bra, om inte får det bli en ny i vår.
    Ha det fint /Marika

    SvaraRadera
  10. Hej Gunilla!
    Väldigt intressant och logiskt när man tänker på det. Själv har jag aldrig försökt att övervintra något utomhus. Jag har ju mitt uterum som håller 7-10 grader. Däremot täcker jag mina rhododendron mot den varma vårsolen och det har jag märkt hjälper. De högre buskarna som jag inte når tar oftare skada. Däremot har den varma torra sommaren skadat dom har jag märkt nu i höst. Många av bladen har blivit gula. Ett och annat blad brukar alltid bli gult men i år är det massor. Det underliga är att dom stått gröna hela sommaren, det är först i höst bladfallet har satt in.

    Kram Anita

    SvaraRadera
  11. Sant, väldigt sant! Det är väl möjligtvis en sak en sådan intäckning kan göra - jämna ut temperaturer. Lite långsammare nerkylning men kanske viktigare lite långsammare och jämnare uppvärmning på våren.

    Jag brukar inte linda varken det ena eller det andra. Jag tar vara på löv och barr som du skriver och använder. Men jag kom på en sak... ..tänk om det fanns doppvärmare för krukor det hade vart nåt för en växthuslös som jag. Men så måste den ju drivas av någon vettig energiform oxå. Nåja...

    Bra du tog upp ämnet - du har säkert sparat massor av tid och plast för en del trädgårdsmänniskor ;)


    Kram, Carina

    SvaraRadera
  12. Tydliga och bra klargörande! Att isolera krukor både invändigt och utvändigt samt lyfta dem från underlaget har man ju till och med sett flera TV-trädgårdsmästare slå ett slag för, farligt för "experter" tror man ju på. Här grävs flera hundra krukor ner och annat bäddas in i löv eller flyttas till växthuset. Slit och släp!
    Kram
    Anette

    SvaraRadera
  13. Det är många såna här "tips" och "gamla måsten" och "så är det" m.m. m.m. som är helt felaktiga tyvärr. Följer du bl.a. artiklarna om organisk eller oorganisk gödning i Trädgårdsamatörernas tidning? Efter att ha läst dom tror jag att dom flesta får sig en tankeställare!
    Skribenten var den som på ett bonsaimöte för 30 år sen lärde oss bonsaiodlare att ALLTID ha en extremt svag gödselgiva varje gång man vattnar sina krukor (1 kryddmått fullgödsel till 1 liter vatten) och det har jag följt sen dess med perfekt resultat. Alltså inte pytsa på en för stark giva varje vecka eller varannan vecka.
    Sen det här med att man inte ska vattna på dagen för då bränns bladen!? Jaha, hur går det då i varma länder där det kan komma en regnskur mitt på dagen och sen bli fruktansvärt soligt och varmt igen. Då skulle alla deras växter dö.....

    KRAM/Susie

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Susie!

      Jag gissar att du menar Tom Ericsson, forskare vid SLU. Det var han som lanserade detta med att vid varje vattning av krukväxter tillför man en liten mängd gödsel. Jag har varit och lyssnat på hans föredrag en gång för längesedan. Han avfärdade även det mycket vanliga påståendet att man bör ge växterna kalium inför vintern vilket skulle underlätta övervintringen vilket det alltså inte finns några belägg för.

      Radera
    2. Hei Gunilla!
      Dette var det interessant å lese. Det er jo så viktig å få plantene til å overvintre, så vi prøver, men det viktigste er å bruke fornuften. Bruker bobleplast om våren i veksthuset. Lager et lite telt med varmeovn. Her tømmer vi alle krukker som ikke tåler frost før vinteren. Stauder som står i plastpotter, blir lagt på siden for å unngå at de blir stående i isvann. Det er forbausende hvor godt de tåler dette.
      Noe jeg har opplevd flere ganger, er at jeg har isolert med blader, det har vært flere kuldegrader og det blir varmere igjen og bladene holder/isolerer frosten. Det var jo ikke helt det jag hadde tenkt.
      Ha det godt! Klem Anne

      Radera
    3. Hej Anne!

      Ja, så är det, bladen isolerar åt båda hållen.

      Radera