lördag 3 december 2016

Lunnefågeln kan inte protestera

Bild från Wikipedia
..och saknar röst och förmåga att berätta för världen vad som händer när planeten blir varmare och populationen hotas.

Fågeln med det säregna och något sorgsna utseendet har sina häckplatser i Nordatlanten både i Europa och i Nordamerika. Stora populationer finns i Storbritannien och på Island.
Den är hotad i naturen.

Den kan inte protestera utanför parlamenten, den kan inte skriva insändare i media, den kan inte vädja om ett fortsatt liv genom namninsamlingar, den kan bara fortsätta att försöka sitt bästa, att bevara sin art, trots att förutsättningarna förändras både snabbt och radikalt.

Lunnefåglar minskar drastiskt på sina häckningsplatser och forskare kopplar nedgången till klimatförändringar.  Mycket av värmen absorberas av havsvattnet som blir både surare och varmare. Många vattenlevande djur förflyttar sig längre norrut till svalare vatten - om de kan. Det gör t.ex. sillen som är en viktig föda för lunnefågeln. När ungarna kläcks finns det helt enkelt inte tillräcklig föda i havet för att mata växande små liv och ungarna svälter ihjäl när föräldrarna inte hittar mat.

Det allt varmare klimatet är inte det enda hotet mot fåglarnas överlevnad. Fiskodling i burar ökar snabbt och odlad fisk har nyss passerat vildfångad fisk i andel av vår kost. Utfiskningen av våra hav och sjöar samt fiskodlingen, som konkurrerar om samma näringsrika fisk till foder som lunnefåglarna lever av är andra hot som den lilla fågeln inte kan tävla med.

Lunnefågeln är inte unik i sin utsatthet när planeten blir varmare, detta gäller för många andra fågelarter, insekter och däggdjur som historiskt har varit en del av vår fauna och biologiska mångfald.

Läs om vad som händer i Norge

och på Island

7 kommentarer:

  1. Det är verkligen skrämmande det som händer. Rent spontant när man läser om att det är 20 grader varmare än normalt i Arktis så tänkte jag på Isbjörnen... Men såklart är det ju så att även Lunnefågeln och andra djur blir drabbade att det är en kedja. Hur sjutton kommer det bli? Hemskt!

    Vi får ha en skön 2:a advent ändå...

    //Veronica

    SvaraRadera
  2. Tak Gunilla, fordi du er så flink til at tale naturens sag. Gid vi alle blev bedre til at passe på vor klode. Der er mange faresignaler i disse år, men hvem tager dem alvorligt? Lad os hjælpes ad!

    Hilsen Elna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Elna!

      Jag känner ofta frustration över att det är så ohyggligt lite jag kan göra annat än ge en röst till dem som inte kan tala och berätta om den pågående artutrotningen. Jag är dock övertygad om att de flesta bryr sig - om de bara får kunskap och kännedom om hur allvarlig situationen faktiskt är. Det är väl trevligt om det blir lite varmare kan man tycka men värmen för med sig effekter som nog ingen vill ha och som vi, framförallt, inte längre kan kontrollera.

      Om vi blir många som vet och drar åt samma håll så kanske även politiken kommer att lyssna till slut...tänker jag.

      Radera
  3. Hej Gunilla!
    Du borde skicka ditt inlägg till Donald Trump, t.ex. Just nu ser jag honom som ett riktigt otäckt hot mot möjligheten att arbeta för klimatet.
    Tänk så många djur-och växtarter som hotas nu. Att titta på den söta bilden av lunnefågeln och veta att de kanske snart är bara en blid gör mig förtvivlad.
    När man tittar på tv i Kunskapskanalen eller Nat Geo Wild och får ta del av vad som trots allt görs runt om i världen för att bevara arter tänds ett visst hopp. Det finns så mycket engagemang i Afrika, i Latinamerika, Australien, Nya Zeeland för att inte tala om Europa - m.fl.länder och kontinenter så måste vi våga tro att vi hinner göra något fortfarande...annars...Ja. Tyvärr får vi bara läsa hela tiden om allt som är elände. Det finns, trots allt, så otroligt många begåvade, kännande människor i olika delar av vår Värld som inser vad som måste göras.
    Tack för ditt inlägg!
    Ha det prima!
    /Anja

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Anja!

      Naomi Klein skriver mycket om detta i sin bok "Det här förändrar allt" och sätter sin tro till civilsamhällets förmåga att protestera och visa på nödvändigheten av att leva i samklang med vår planet.

      I går stod det klart att alla protester mot den långa oljeledningen Dakota Access Pipeline som skulle dras över urbefolkningens land och förstöra dricksvatten och mark, har varit framgångsrika - bolaget får backa från sina planer. Vår halvstatliga bank Nordea har investerat många miljoner i projektet, likaså Trump. Fortsättning lär följa.

      /Gunilla

      Radera
  4. Another very sad and very important post from you, Gunilla!
    When I was younger, I was rather active in environmental campaigns, but now I mainly try to live my own little environmentally sustainable life.
    Sigh! I'm a little bit depressed today, also because of the results of the constitutional referendum in Italy.
    Have a happy week and enjoy your Christmas preparations!

    SvaraRadera
  5. Tänkvärt!
    På Island fångar och äter de lunnefåglar - åtminstone gjorde de det förr. Vi bilade runt Island en gång för många år sedan och när vi var och klättrade i strandbergen vid Vik på sydkusten såg vi plötsligt hur en stor håv sträcktes ut bakom en bergknalle en bit bort och fångade en stackars lunnefågel. Glömmer det aldrig!
    Med risk för att utveckla svårartad klimatångest tar jag del av dina intressanta inlägg...
    Allt gott!/Laila

    SvaraRadera