lördag 14 juli 2018

Det är allvar nu!

Värmen dallrar i luften, 28,3 visar temperaturen tidig förmiddag. Det fina vädret som plötsligt blivit ofint har inte genererat några större försök till kritiskt tänkande i den allmänna debatten. Själv tycker jag att vi passerat gränsen för förskönande omskrivningar för länge sedan men den vedertagna normen om att alltid se till det positiva, hur verklighetsfrånvänt det än är, sitter hårt i medvetandet.

Sådana som jag, som skriver om och följer klimatförändringarna, stämplas som alarmist trots att den samlade vetenskapen i många år sagt samma sak. Klimatet är inte en fråga bland alla andra även om den oftast behandlas så i förbifarten, det handlar om något så fundamentalt som vår framtid på planeten jorden. Mot den bakgrunden förbleknar alla andra frågor som skatter, invandring, vård och skola. Enligt NASA har vi haft en global temperaturökning på 1,8 grader sedan år 1850. Vad krävs för att vi skall förstå? Mera bevis?

När man håller på med trädgård så blir man mer uppmärksam på vädret, precis som bönderna alltid varit och de senaste 10 åren har det skett tydliga förändringar som inte kan ha passerat obemärkt förbi. Larm om sjunkande grundvattennivåer kommer allt oftare, torrperioderna blir längre och börjar tidigare. Förändrade nederbördsmönster blir allt tydligare och låsta vädersystem där vädret är likadant vecka efter vecka upplever vi numera under alla årstider.
Under 20 år har vi byggt upp en stor trädgård som har gett oss många utmaningar men också mycket glädje. En sommarmorgon i juni 2017 innan torkan drabbade oss ifjol såg det ut såhär i den övre delen av trädgården, vackert grönt och frodigt. Det är bara en liten del av trädgården men den del jag sörjer mest över som nu håller på att bli förstörd. Koltrastarna hittar ingen föda i de torra markerna och ger sig på trädgården. Stubbarna hackas sönder tills bara flisor återstår, mossplanteringarna hackas upp om och om igen och stora hål grävs under växterna som hamnar med rötterna i luften. Detta är en konsekvens av torkan, fåglarna hittar inte mat.


Torvblock har varit funktionella i surjordsplanteringarna, jag tycker det är vackert med torvblock som så småningom blir övervuxna med mossa och ljung. De är också bra på att hålla fukten för växter som inte får torka ut. I maj såg det ut såhär, nu är torvblocken hackade till smulor på en del ställen och så torra så de faller isär, tyvärr går de inte att reparera.



Det känns som en evighet sedan den första grönskan tittade fram och så mycket har blivit torkans offer sedan dess, jag har knappt gått ut i trädgården sedan värmen fick övertaget annat än vattnat på kvällen med det vatten som jag vågar använda. Vi lever ju under ständig stress att brunnen skall sina.
I morse tog jag en sväng med kameran, det här är vad som mötte mig.


I veckan började bönderna prata om en nationell kris i Sverige, grödorna torkar bort och det finns inte mat till djuren. Man tvingas nödslakta men köerna är långa till slakt så djuren svälter. Människor ser sina livsverk gå under på bara några månader. Regeringen söker krisstöd från EU  men de svältande djurbesättningarna kan inte tugga sedlar för att bli mätta. Till hösten kommer den fulla vidden av torkans konsekvenser för spannmålsodlingen bli kända och vi kommer att få erfara att maten inte växer på COOP eller ICA. 

Vad krävs för att vi skall förstå vad vi utsätter Moder Jord för? De som är upptagna med att släcka alla uppflammande skogsbränder har säkert förstått, bönderna som riskerar mista allt har också förstått. Alla de som älskar naturen och dess innevånare har förstått men politiken skyr frågan som om den vore besmittad med något oberörbart. Det är alltid någon annans ansvar och så går det runt i vår globala värld, allt medan Moder Jord ryter till ännu hårdare.  Många som vill handla på ett hållbart sätt blir grundlurade av reklamens "greenwashing" Produkterna marknadsförs som hållbara men har målats gröna som ett försäljningsargument. Allt vi konsumerar har sitt ursprung i naturen och vad den förmår producera. Att leva på räntan är god ekonomisk hushållning men för varje år tär vi numera på naturens kapital.

Det är välkänt att inget händer i politiken så länge vi inte kräver något. De som valts att ta ansvar kommer inte att göra det förrän kraven stiger från alla de som kommer att drabbas på ett mycket konkret sätt. Än finns mycket kol och olja kvar i marken och det kommer att utvinnas om ingen protesterar. Vi har makten att bestämma över vår konsumtion och vi har förhoppningsvis klokskapen  att skilja på vad vi behöver och vad vi vill ha. Dags att tänka långa tankar.

23 kommentarer:

  1. The reality of climate change is an undeniable fact for all except those who refuse to admit it. The great tragedy is that we have elected so many politicians, especially in the United States, who deny the obvious. Why as voters we continue to do this is a mystery I cannot fathom. Before US citizens elected Donald Trump they knew exactly what he stood for, and true to his campaign rhetoric, he is reversing every piece of progressive environmental legislation of the past thirty years. It is truly depressing. And of course any further pollution of the atmosphere by the US is felt by the rest of the world. It is tantamount to an act of war if you ask me.

    SvaraRadera
  2. Jag håller helt med dig. Det är allvar nu! Det är dags för oss alla att tänka till. De sista åren i mitt jobb var dessa ord min ledstjärna: "Tidiga insatser - långsiktigt tänkande". Varför var jag inte så så klok redan från start?

    SvaraRadera
  3. Bra inlägg! Jag sa till min man häromdagen: att jag har aldrig varit så mycket inomhus en sommar! Naturen lider, djur lider och det ser hemskt ut överallt. Jag har inte sett en talgoxe/blåmes sen maj!
    Önskar dig en fin helg trots alla dystra profetior!
    Kramar Karin

    SvaraRadera
  4. Mycket tänkvärt. Den ihållande torkan är skrämmande. Utifrån min trädgård tänker jag också på hur utvecklingen kommer att bli. Något svar har jag ju inte.
    Allt gott!

    SvaraRadera
  5. Kære Gunilla
    Det er så trist så trist, jeg har ingen ord :(
    Kram

    SvaraRadera
  6. Hej Gunilla

    Triste bilder og kloke ord, og jeg har tenkt mye på deg i det siste.
    Det finnes noen tullinger som fortsatt ikke tror på menneskeskapte klimaendringer, og en kan jo undre seg på hvor mange bevis de behøver, ja...
    Her er det også veldig tørt med nye skogbranner hver dag. Bøndene må nødslakte dyra, og det er veldig alvorlig dette med mat. Brønnene går tomme for vann, og hva blir det neste?

    Jeg håper at du snart får noe regn!

    Trøsteklem!

    SvaraRadera
  7. Hej Gunilla

    Ja, den globala uppvarmning är ett vetenskapligt faktum!

    Man får verkligen prioritera med vattnet- och mycket av trädgården lider.

    Vi är nog många som ser med förväntan på alla nya väderprognoser. det jag bemärker hos SMHI nu är att man inta ska många dagar fram för de angiver proignosen som: 'Osäker'.
    Vi får hoppas på ett rejält värmeåskväder, och att det inte tänder på i skogen!

    Ha en trevlig söndag

    SvaraRadera
  8. Helt personligt kan jeg ikke sige, at jeg har oplevet, at klimaet har ændret sig markant de seneste ti år, selvom vejret tydeligvis er ekstremt i år og også var det på dine kanter sidste år. I disse dage trækkes vejrstatistikkerne jo frem, og 1992 ligner åbenbart 2018 utroligt meget. Det beviser selvfølgelig intet som helst, men demonstrerer bare, at emnet er utroligt kompliceret.

    SvaraRadera
  9. Bra skrivet, Gunilla!
    Man borde inte behöva vara bonde eller trädgårdsfantast för att förstå allvaret i det som händer. Det borde räcka att ha ögon att se med! Se hur fälten ligger brunbrända och björkarna blir gula och fäller sina löv i juli. Igår såg jag att blåbärsriset har höstfärger och börjar torka bort. Finns det inget grönt blåbärsris i vinter, går rådjuren miste om en mycket viktig vinterföda och en massvält är att vänta. De djur jag följer blir allt magrare redan nu, och jag kan ju inte lägga ut mat och vatten överallt. När jag smög på en bock igår kom jag på mig själv med att lätt hoppa över ett nästan uttorkat dike gång på gång, på olika ställen. Normalt har det diket så mycket vatten att det är svårt att hitta ett vadställe när man har stövlar. Att bönderna måste slakta massor av kor för att de svälter - för inte alltför länge sedan hade sådana rapporter mötts med att "sådant händer inte i Sverige, det måste vara Afrika eller Indien de pratar om". Varför reagerar folk inte mer än de gör? Har vi blivit helt avtrubbade av alla larmrapporter? Att först fixa allt möjligt annat, för att sedan eventuellt rädda vår planet, är liksom att ta saker i fel ordning!

    Olle

    SvaraRadera
  10. Javisst är det skrämmande även om det skulle visa sig vara några avvikande somrar. Jag kommer också ihåg sommaren 92 och 94. Är inte tillräckligt påläst för att kommentera miljöförändringen som sådan men att det är ett verkligt hot är jag övertygad om. Tyvärr tycker jag det finns för lite tillräckligt bra information som hjälper mig att fatta rätt beslut. Mycket är motsägelsefullt - märker det inte minst när jag tittade på att bygga... Det tar mycket tid att sålla det är det du kallar 'green washed' eller som har endast en aspekt av miljöpåverkan. Energiförbrukning efter ibruktagande är ett vanligt argument... Elbilar tex... Men helhetspåverkan finns inte eller är mycket svårt att få fram.

    Kram, Carina

    SvaraRadera
  11. Du uttrycker di gå väl och på pricken i detta inlägg och i många tidigare. Jag kan bara hålla med och oroas också över den klimatförnekelse som samhället präglas av i praktiken, både politiskt och i vardagen. I det industriella samhället har kortsiktighet gått före långsiktighet så det är inte bara denna fråga om präglas av dumhet utan många andra. Jag är både oroad och lite uppgiven faktiskt. Känns som om vi åker första klass mot stupet.
    Kram Helene

    SvaraRadera
  12. Hej Gunilla!
    Värmevarning, skogsbränder, dåliga skördar, inget foder till djuren, låga grundvatten nivåer, inget regn. Det bara fortsätter.
    Hoppas det kommer regn snart /Kram Marika

    SvaraRadera
  13. Nog är det allvar allt.Det räcker inte med punktinsatser och vackra utfästelser. Jag håller med dig om att vi passerat gränsen för förskönande omskrivningar för länge sedan.
    Vi har tänkt mycket på er och er vackra trädgård. Det är många som på olika sätt far illa nu. Det känns lite tunt, men jag håller envist fast vid hoppet.

    SvaraRadera
  14. Sorgligt och hemskt, men bra att du skriver om det. Läste faktiskt igår om djuren som börjar bli utan bete i södra Sverige pga torkan. Här har vi det inte fullt så illa ställt ännu, men det är väl bara en tidsfråga.
    Måste också vara tungt att se sin trädgård lida som din, utan att kunna göra så mycket åt det. Kämpa på!

    SvaraRadera
  15. Tack Gunilla för dina inlägg, dom behövs! Ledaren idag i vår lokaltidning hade rubriken, "Glöm inte klimatet när normalvädret kommer". En väldigt bra ledare som belyser mycket av det du tar upp i ditt inlägg.
    Jag tittade på ditt inlägg från sommarmorgonen i juni förra året. Jag jämför det med vad du hittade när du gick ut med kameran här om dagen. Det gör mig verkligen nedstämd. Jag kämpar nu för att fåglar och insekter i min närhet åtminstone ska få vatten. Jag ställer ut fat med vatten och blir glad varje dag när jag ser hur rödhakar, talgoxar, blåmesar och koltrastar dricker och badar i vattnet. Dessvärre så är mina blommande växter som insekterna älskar väldigt sena i år, trots värmen eller ... p g a värmen. Och dom blir inte alls så kraftiga som dom brukar. Däremot frodas tomaterna och jag har nog aldrig sett så många humlor vid tomatblommorna som i år. Nu hoppas jag bara att mina vitlysingar, solhattar, rudbeckior och temynta snart ska slå ut så att det blir lite mer mat till pollinerarna.

    Kram till dig!
    Anita

    SvaraRadera
  16. Bra skrivet Gunilla! Vi har ju samma problem som ni, torka vecka ut och vecka in och egen brunn. Jag känner att jag blir frustrerad men även arg på alla som inte kan och vill förstå och som hela tiden kräver "mera bevis". Hur ska framtidiga generationer se på oss som fick varningstecken på varningstecken men inget gjorde? Igår var vi hos bekanta som pratade om att bygga pool i trädgården och jag fick gå ut ur rummet för att inte säga något direkt otrevligt om hur urbota dumma jag tycker de är.
    Kram Nora

    SvaraRadera
  17. Hej Gunilla. Jeg tænker på, hvordan det går med dig, nu hvor skovbrænde hærger i Sverige. Jeg ved ikke, hvor du bor, ved kun at du bor i et område med advarsel om stor risiko for skovbrande. Jeg har været på din blog flere gange for at høre nyt fra dig.
    Mange tanker fra Mette.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Mette!

      Så roligt att höra av dig och tack för omtanken. Jag bor lite längre söderut än där skogsbränderna härjar som värst men det är otäckt, riktigt otäckt om det skulle komma ett åskväder, det räcker med en utslängd glasflaska i naturen för att antända den knastertorra vegetationen.
      Vi har haft temperaturer mellan 31 - 33 grader en hel vecka nu så läget är ansträngt. Torkan började under tidig maj och knappt något regn sedan dess. Trädgården går jag sällan ut till mera, det är så sorgligt att se på förödelsen och jag inser att det inte längre är möjligt med trädgård här i östra Svealand som återigen är den torraste platsen i Sverige. Jag har inte kört en tvättmaskin på en månad men än så länge har vi vatten till hushållet men vi snålar allt vi kan. Tankar om att flytta härifrån dyker upp med jämna mellanrum, känns lyxigt värre att ha en vattenkran som man vet levererar rent vatten, men det är en lång process. Jag gör mig inga illusioner längre att detta är något övergående utan det kommer att bli ett normaltillstånd på längre sikt.

      Kram!

      Radera
    2. Hej Gunilla.
      Tak for svar.
      Selv om brandene ikke er lige omkring dig, må det være forfærdelig utrygt at leve med den overhængende fare. Sidste år skrev du også om at I kunne blive nødt til at flytte. Det er ikke til at leve med at hver sommer er et mareridt af hede, seriøs fare for skovbrand, mangel på vand og vækster som dør, det kan jeg let sætte mig ind i.
      Jeg er så småt ved at flytte min have til et nyt sted. Det er dog ikke noget, jeg er tvunget til på grund af vejret. Min have har hver sommer lidt af mangel på regn i det små, slet ikke alvorligt som hos jer. Det nye sted jeg er, ser jeg en stor forskel på træer og planters vækst i denne tørre tid. Det skyldes helt sikkert forskellen på vand i undergrunden. Skulle jeg købe hus i dag, ville dette være vigtig for mig at finde ud af først, hvordan grundvandet ligger i undergrunden. Det tænkte jeg overhovedet ikke på tidligere.
      Jeg håber I får modet tilbage og ser nye udveje.
      Tak fordi du skriver om klimaændringer på din blog. Nogle vil bare ikke høre på det og bliver nærmest vrede ved at skulle høre om klimaændring og tørke (eller ekstrem regn).
      Det er sørgeligt at se din have dø, alvoren er vi fælles om.
      Kærlig hilsen fra Mette.

      Radera
  18. Hej Gunilla!

    Läste dina ord och håller med. Vi lever skyhögt över våra tillgångar, och över jordens tillgångar. Vi måste tänka om och sänka vår levnadsstandard (inte nödvändigtvis vår livskvalité) och ta hand om vår jord.

    Att se er fina trädgård torka gör ont.

    Kram Anna-Karin

    SvaraRadera
  19. I love how the plants and flowers are on the hill terrain, very pretty landscape! Thanks for the share, keep up the posts, loved seeing this. Hope you have a wonderful rest of your week.
    World of Animals

    SvaraRadera
  20. Det er i den grad alvor med klimaændringen, og det er ikke positivt. Det vil skabe masser af ændringer i levevis over hele verden, folkevandringer og endeløse konflikter - ingen tvivl om det.

    Men det er jo først i år det for alvor har ramt os her i det nordlige Europa, og det kan måske blive en øjen-åbner for os som sidder på flæsket (bogstaveligt talt) til daglig.
    Én sag er haverne - det er slemt nok - noget andet er landbrug og skovbrug som også må ændres, hvis vi skal klare os igennem. Der skal simpelthen tænkes nyt og indføres variation. Monokulturer bærer altid risikoen for ødelæggelse med sig, hvad enten det er sygdom, skadedyr eller klimaændringer (og det danske svinebrug er jo også en monokultur).
    Mennesker er bare sådan indrettet at det skal gå virkelig galt, før vi skrider til handling. Måske nærmer vi os det tidspunkt nu?

    Det er godt du skriver om problemerne, så vi ikke ender med lutter glansbilleder af skønne blomster på havebloggene (det er jo ikke Facebook).

    Mange hilsner og tanker fra Ulla

    SvaraRadera
  21. Det er så trist.
    Jeg synes generelt, at langt de fleste politikere er totalt ligeglade med klimaet/miljøet. I stedet for taler de hele tiden om mere VÆKST, VÆKST, VÆKST. Jeg er ved at brække mig.

    SvaraRadera