torsdag 17 januari 2019

Grattis Danmark!

Med stor glädje läser jag att man i Danmark lyckats återintroducera bävern som utrotades för mer än 1000 år sedan i landet. För 20 år sedan beslutade danska myndigheter att bävern skulle återföras till Danmark och 18 individer placerades ut i naturen, nu 20 år senare har beståndet ökat till över 200 individer. Vi har alldeles för lite kaos och dynamik i den danska naturen säger en naturvägledare i den danska nationalparken Thy.

Läs mera här; https://www.natursidan.se/nyheter/fran-0-till-200-bavrar-pa-20-ar-nu-arrangeras-baversafari-i-danmark/

Bävern, liksom många andra djurarter har behandlats mycket illa av människan. Okontrollerad jakt, förstörda habitat och utdikningar som torrlade bäverns boplatser gjorde att bävern var utdöd i flera länder. I Sverige dödades de sista bävrarna år 1871 men med hjälp av vårt grannland Norge utplanterades norska bävrar i den svenska naturen år 1922. Med hjälp av skyddsåtgärder i sina ursprungliga levnadsområden har stammen återhämtat sig. Ett lyckat samarbete med gott resultat. Bävrar är monogama djur, de håller sig till samma livspartner livet ut.


Genom Hagtorpet går flera djupa vattengravar som leder ut vattnet till Mälaren. Grävdes en gång för länge sedan när man inte ens kunde fantisera om vattenbrist. Gravarnas syfte var att dränera  åkermarken, idag bidrar detta tyvärr till vattenbristen. Men för bävrarna har det varit positivt, gravarna brukar vara så vattenfyllda att änderna byggde sina bon där på våren och promenerade över våra gräsmattor med sina nyfödda ungar. Men det var länge sedan..

Ännu i fjol vintras byggde bävrarna sina hydda där trots att vattenståndet inte längre nådde upp till tidigare nivåer. Bilden är från december 2017 och visar hur bävrarna planerar inför vintern. Asp tycks vara ett favoritträd, de gnager av ca två tredjedelar av stammen och sedan är det bara att invänta stormigt väder. Några veckor efter att jag tagit bilden föll trädet. De behöver kvistar och grenar till sina hyddor och barken blir deras vinterföda. På våren 2018 var all bark borta, även älg låter sig väl smaka av den näringsrika barken.

I år är första året sedan vi flyttade hit som den stora graven är torrlagd och bävrarna är borta.

17 kommentarer:

  1. Har inte tänkt på att de 'bara' gnager 2/3 - det är ju så snillrikt. Här ser jag färska fällda träd men det har känts som den jobbat sig rätt igenom. Dags att gå ut och titta igen.

    Kram, Carina

    SvaraRadera
  2. It's a good news stiry that the beavers have successfully been re-estabkished. Now you have to re-introduce the wolf too.

    SvaraRadera
  3. Hi again Gunilla: I hit "publish" before I intended to! The beaver will ceeate a rich and varied habitat for many species of wildlife, and if the wolf, its natural predator is present too it will add to that diversity. For the beneficall effects of a normal predator/prey relationship everyone should study the success of the reintroduction of wolves to Yellowstone National Park. In other jurisdictions beavers have been brought back, but without any natural system of checks and balances become a problem in various way. I think perhaps we are slowly learning that natural ecosystems work, but we have come to this realization far too late.

    SvaraRadera
    Svar
    1. I agree with you David. The wolf is a part of a functioning ecosystem and Yellowstone is a clear proof of that. But the resistance to the wolf is so big, various interests have managed to scare the population to the extent though there is no evidence of the wolf´s danger to humans.

      Radera
  4. Tak for det, jeg tror nu ikke alle er lige begejstrede for dem. Min mand har en gang været cyklende til Vestjylland for at se dem, desværre så han dem ikke.
    Der er meget delte meninger om ulven, men det er trist, når nogen skyder dem, som en gjorde her i Danmark.
    Kram

    SvaraRadera
  5. Hej Gunilla

    Ja, det var en lyckad introduktion. sen har vi vargen som har kommit från tyskland och villsvinet som är rymda från lantbruk. Av dessa är bävern klart den populära.
    Kul att du har, eller hadde bävern så nära huset.
    Vid mitt hus i Värmland påstås det att de alldrig helt dog ut, en storbonde hadde tagit sin mark ur jakten och där klarade ett par familjer sig sägs det.

    Ha en trevlig kväll

    SvaraRadera
  6. For en del år siden blev der udsat bævere ikke så langt fra, hvor jeg bor. De trives godt og har spredt sig til et større område. Danmark er jo et lille land, og der er ikke så store naturområder, så ikke alle landmænd er begejstrede for bævernes “indgreb”, det har givet en del debat. Men de fleste steder byder man bæveren velkommen. Det er jo natdyr, så jeg har desværre aldrig set dem, men jeg har set deres dæmninger og træerne, som de har fældet.

    Hilsen Elna

    SvaraRadera
  7. Hei Gunilla, kiitos taas mielenkiintoisesta aiheesta!
    Minun täytyi tutustua netissä Suomen majavatilanteeseen ja opin, että Suomessa on sekä euroopanmajavaa että kanadan- eli amerikanmajavaa. Pohjoisamerikkalaisia istutettiin 1930-luvulla, kun ei vielä tiedetty että nämä ovat eri lajeja.
    Majavia voisi asustella täälläkin, mutta en ole nähnyt enkä kuullut, että ihan lähellä olisi.
    Olisi hauskaa nähdä majava puunkaatohommassa. :)
    Kiitos taas ihanasta kommentistasi!
    Hyvää viikonloppua! Halaus!

    SvaraRadera
  8. Hej Gunilla!

    Godt med samarbeide mellom Norge og Sverige. Her hvor jeg bor er det en stor elv i nærheten, og derfor er det mange bever her. Jeg ser aldri beverene, men alle stubbene som står langs elven taler sitt klare språk.
    Ulv orker jeg ikke å snakke om, for her gir regjeringen tillatelse til å felle ulv :(

    Klem!

    SvaraRadera
  9. Så sorgligt att bävrarna är borta hos er! Här på Gotland finns det inga, men när vi bodde i Stockholm hade vi inte långt till Trollbäcken där vi ibland brukade ta långa hundprommisar och där finns dom. Fick en bild av en kompis härom dagen som visade på träd dom har fällt. Härligt.....
    KRAM/Susie

    SvaraRadera
  10. Vilken trist utveckling, så synd för grävlingarna på Hagtorpet.
    Kra

    SvaraRadera
  11. Hei Gunilla!
    Bevere er utrolig godt at land tar ansvar.
    En gang jeg var jeg på kanotur hørte vi plutselig et hardt plask rett ved siden av kanoen. Trodde det var noen som kasta stein, men det var halen til en bever.
    Det er spennende å være så nær.
    Ha det godt! Klem Anne

    SvaraRadera
  12. Glädjande att även Danmark återinplanterat dessa intressanta djur ... det gör mig glad att läsa :)
    Tråkigt däremot att de försvunnit hos er - de är ju beroende av vattnet och när det försvinner så måste de ju hitta en ny plats - hoppas de gjorde det!
    Jag har sett bäver ett par gånger, bl.a. i Göta Kanal ... vid Göta Hotell i Borensberg - en trevlig upplevelse :)
    Kram

    SvaraRadera
  13. Hej Gunilla!
    Dottern bor vid en å, hade aldrig sett en bäver innan, men hon har en som bor i närheten. Riktigt spännande att följa den på kvällarna.
    Ha det bra /Marika

    SvaraRadera
  14. Vad tråkigt att bävrarna är borta hos dig! Här har de hållit igång ganska bra i höst och fällt flera träd nere vid sjön. Det är också spännande att se hur bävrar och andra djur breder ut sig i Danmark och neröver i Europa. Ett par tyska vänner jag hälsade på före jul berättade att det har hänt en hel del sedan man tog bort de murar och stängsel som tidigare fanns längs med alla Europas gränser. Bäver, varg och lo hör till de djur som har brett ut sig i Tyskland, och för ett par år sedan kom till och med en älg över gränsen från Polen. Vi får hoppas att djuren blir accepterade och att det finns plats för dem i det tätbefolkade landet.

    Jag läser också på Natursidan att några idioter (rent ut sagt) skjuter med luftgevär mot rådjur på Öckerö. Sådant djurplågeri är naturligtvis förbjudet, och även om skotten inte är (genast) dödande ger de svåra skador som orsakar stort lidande. Tydligen har antalet lösa hundar i de små naturområdena i kommunen ökat kraftigt på senare år, och då måste de vilda djuren desperat söka andra ställen där de kan vara någorlunda i fred. Det är så typiskt! Djuren vill inget annat än kunna överleva och ha lugn och ro - och när vi människor tar bort alla deras möjligheter till det, heter de att att djuren blir närgångna och gör skada. När ska vi kunna lära oss att ta den mest grundläggande hänsyn till våra medvarelser???

    https://www.natursidan.se/nyheter/losa-hundar-skrammer-radjur-till-bebyggelse-beskjuts-med-luftvapen/

    I höstas blev även två av "mina" rådjur av allt att döma påskjutna, och det kan inte uteslutas att det var samma sak som hände dem. Det ena (en get) fick sin skada i ansiktet, som svullnade upp otäckt men blev bra igen efter ett tag som väl var. Det andra (en bock) hade ett otäckt sår mellan frambenen, och hur det har gått med honom vet jag inte då det är svårt att hitta de vilda djuren nu på vintern. Jag har lagt ut foderhögar med lite propolis, som ska vara effektivt som medicin, och hoppas förstås få se honom levande och tillfrisknad någon dag.

    Förlåt att jag kom ifrån ämnet, men jag måste få skriva av mig lite.

    Olle

    SvaraRadera
  15. Hej Olle!

    Förfärligt att någon tar sig till att skjuta med luftgevär på djur, så oerhört grymt att plåga en levande varelse på det sättet.

    Du får skriva så mycket du vill Olle och jag är inte alls känslig om det avviker från ämnet. Vi har samma värderingar i vår syn på naturen och jag har stor respekt för dina gedigna kunskaper.

    /Gunilla

    SvaraRadera