torsdag 23 mars 2017

Kall natt - varm och solig dag

Crocus sieberi `Tricolor´ grekisk krokus, tidig morgon när frosten ännu höll sig kvar


Några timmar senare



En okänd, trogen Crocus som jag haft i många år, tidig blomning


Adonis amurensis `Beni Nadeshiko´ guldadonis täckt med is tidig morgon


Befriad med solens hjälp

 
..och äntligen har vi fått tillräckligt med sol för vintergäck Eranthis hyemalis `Flore pleno´


Tuja occidentalis `Tiny Tim´ bjuder inte på någon glassig blomning men man kan ju vara fin ändå i den nya vårfrisyren.


fredag 17 mars 2017

Använd inte täckbark till Rhododendron!

Jag har skrivit om det förut att täckbark under Rhododendronbuskarna är direkt olämpligt. Överallt kan man läsa om detta "goda råd" om att täcka marken under Rhododendron med täckbark för att slippa ogräs.

För Rhododendron räcker det inte enbart med ett lägre pH värde i planteringen, minst lika viktigt är att jorden är porös och syrerik. Man skall kunna trycka ner näven i jorden och den lämnar efter sig ett djupt avtryck. Täckbark blir alldeles för kompakt för buskarnas ytliga rötter och det kommer att synas på plantorna som inte kan utvecklas optimalt. Försvagade plantor blir också lätta offer för sjukdomar.

Det är heller inte sant att täckbark förhindrar ogräs även om marknadsföringen påstår det, om det finns rotogräs kvar i marken kommer de att växa genom barktäcket. Möjligen hindras ett och annat fröogräs att slå rot men har man gjort ett gott underarbete blir ogräs aldrig något bekymmer.

Ett annat bekymmer med täckbark och Rhododendron är att risken för svampangrepp ökar. Massor av svampar lever av dött organiskt material såsom täckbark och Rhododendron är känslig för svampangrepp så det är verkligen att utmana ödet. Dessutom förbrukas mycket kväve vid nedbrytningen av det grova materialet så kvävebrist kan uppstå och bör kompenseras. Låt täckbarken hamna där den passar bäst, som ett mjukt och trevligt underlag på gångar.

Rhododendon skall toppdressas med grov torv och inte med torvströ som är hårt nedbruten, billig torv som kan gegga ihop vid kraftig nederbörd och dessutom snabbt sjunker ihop. Dyra växter och billig jord är en dålig kombination och kommer aldrig att ge det önskade resultatet.

Varje vår fyller jag på material i planteringarna, jag använder mig oftast av Rhododendron jord som är något enklare att hantera men det blir ett dyrare alternativ än grov torv. Vid anläggning av nya partier används grov torv blandat med grus, kompostjord, naturgödsel och/eller barrförna.

I går blev det första partiet toppdressat, allt skräp som ramlat ner under vintern ligger kvar under men det blir snabbt snyggt och prydligt att titta på.


Samma sak gäller även för ljung, toppdressa med grov torv eller Rhododendronjord. Även om pH värdet på täckbark förmodligen är rätt blir konsistensen fel.

Nu är det också dags för Calluna vulgaris, höstljungen att få vårfrisyr, det är nödvändigt att klippa ner den varje vår för att plantan skall hålla sig fin och tät. När ljungen är friserad fyller jag på med Rhododendronjord, sedan krävs inga större arbetsinsatser under säsongen.



Här en länk till Niels Skjöldbergs blogg Rhodospecialisten som åter en gång varnar för täckbark

torsdag 16 mars 2017

Visst är det våren som är på gång

..även om det ännu inte är vår enligt meteorologisk definition för i morse var det - 2 grader och tjälen biter sig fast i torvpartierna. Men i måndags anlände ormvråken, hackspettarna trummar in sina revir och mesarna överröstar varandra för att fånga den skönaste damen så något är på gång.

Snödropparna som trängde upp genom snön har nu blivit av med istäcket


Cyclamen coum vårcyclamen har överlevt sin andra vinter här, fyra blomstänglar just nu


Vårljungen blommar för fullt Erica carnea `Praecox Rubra´


Erica carnea `Weisse Perle´


Köpt som Leucojum aestivum `Gravetye Giant´ men jag tycker inte det stämmer, den saknar de gröna fläckarna på kronbladen.



Mossplanteringarna är dekorativa på våren när inget annat konkurrerar med grönskan




tisdag 7 mars 2017

Om torv

Bild från Wikipedia
Beroende på vem man frågar så får man olika svar om torv är förnybart eller en fossil produkt. Internationellt klassas torv som fossilt bränsle i samma kategori som olja och gas, jag delar den uppfattningen att torv är en ändlig produkt eftersom det tar hundratals år att återskapa torv.

Myrar eller torvmossar är områden som endast tillförs vatten och näring via nederbörd till skillnad mot kärr som är mottagare av vatten även från fast mark. Torv är en organisk jordart som bildas genom långsam nedbrytning i en syrefattig miljö, anaerob nedbrytning. Den består av döda växtdelar och djur, i huvudsak vitmossa - Sphagnum.

Sverige är rikt på torvmossar och idag sker utvinning på drygt 10.000 ha, stora mängder torv exporteras till andra länder. Torv som energikälla har funnits länge och idag matas våra värmeverk med torv. Först så sent som på 50 - talet uppstod en marknad för jordförbättringsmedel och odlingstorv, all plastförpackad jord som säljs idag har torv som bas.


 Utvinning och förbränning av torv har naturligtvis en negativ påverkan på miljön. Växttäcket på myren skalas bort och marken dikas ut. Trafiken med tunga fordon och maskiner kräver vägar genom naturen. Vid förbränning sker utsläpp av växthusgaser och försurande ämnen som svavel- och kväveoxider. Torrläggningen av myrar ökar syretillgången och nedbrytningen sätter fart och precis som vid kalhyggen kan den skadade marken inte längre hålla kvar sitt kol. För att återställa en förstörd mosse krävs att samtliga diken läggs igen och att vattennivån sakta höjs.


 För naturen och allt som lever där är torrläggning av mossar en katastrof, förutsättningarna för livet försvinner. Miljön är mycket speciell för de växter och djur som är beroende av våta miljöer.


Torv är en näringsfattig produkt och plastpåsarna med jord är därför i viss mån näringsberikade och kalkade och skall inte förväxlas med ren torv som vi använder till våra surjordsplanteringar. 

Den översta torven som bryts i en mosse är mörk och hårt nedbruten, något av en restprodukt som säljs dyrt, skräp för dyra pengar.  Hårt nedbruten torv används ofta till stallströ men är inte lämplig i odling, den sjunker snabbt ihop.

Det finns en märkning för torv, en klassifficeringsmetod där bokstaven H följt av en siffra från 1 till 10 anger humifieringsgraden. H1 - H4 kännetecknar låghumifierad ljus torv medan H6 - H10 är hårt nedbruten torv. För surjordsrabatter är den hårt nedbrutna och billigare torven ett dåligt alternativ. 


Bilderna är från några av de surjordsplanteringar som finns här i trädgården. Som miljövän och en stor fantast av surjordsväxter är detta med torv ett olösligt dilemma som ständigt skaver i samvetet. Här finns tre stora komposter som producerar jord varje år men för att åstadkomma en surjordsrabatt finns inget alternativ. Torven är oumbärlig för dess vattenhållande egenskaper samt den buffrande effekt den har på pH värdet. Jag avstår från mycket både av miljö- och klimatskäl och upplever inte det som uppoffringar men här får jag nog leva med det dåliga samvetet tills det kommer ett bättre alternativ än torv för mina surjordsväxter.

lördag 4 mars 2017

Från Hagtorpet intet nytt..

Daphne mezereum tibast
Gråvädret har dominerat denna vinter, snöfattigt och en temperatur som pendlat mellan några minusgrader på natten till några plusgrader dagtid.

Natten till igår föll ett snötäcke som gjorde omgivningen något ljusare igen. Varmgrader på dagen så snön smälte undan men tacksamt ändå för den snö som faller.

Stora rubriker igen i veckan om den hotande vattenbristen som blir resultatet om vi inte får kraftigt med nederbörd de närmaste veckorna. Avsaltningsanläggningar byggs på en del håll men processen med avsaltat havsvatten är energikrävande och energi kostar pengar. Dyrt vatten som  prioriteras för dricksvatten.

Den milda vintern har gjort att en hel del vårarbete i trädgården är avklarat men ännu har inte tjälen släppt taget i marken. Torven tinar sent så jag är tacksam att inte vårsolen bränner på de städsegröna växterna. Ett säkert vårtecken är ändå  svanplogarna som, ivrigt diskuterande, flugit över oss varje dag den senaste veckan. Annars är det snålt med vårtecken, några försiktiga krokusar tittar upp genom snön.


Den tappra Helleborus niger tvingar sig fram genom den isiga snön. 


 Hamamelis x intermedia `Diane´ trollhassel blommar nu för fullt.



 Picea pungens `Iseli Fastiagate´ med smältande snö i barren.


Våren besegrar alltid vintern till slut och innan den infinner sig hoppas jag på en riklig nederbörd i form av snö eller regn. Just nu ser allt så grått och trist ut, här framsidan av trädgården.