lördag 26 maj 2018

Dags att kapitulera?

Det är en första gång för allt, värmen denna maj månad överträffar allt jag tidigare upplevt. Jag har slutat följa väderrapporterna för så länge jag ändå har ett litet hopp om att regnet kommer orkar jag kämpa ett dygn till med bevattningen.

Men jag vet att trädgården inte klarar sig med det lilla vatten jag kan ge den, det är bara en nödlösning i väntan på nederbörd. Det är emotionellt påfrestande att varje morgon bestämma vilka växter som skall få lite vatten idag och vilka som skall bli utan. Oron för att brunnen inte längre orkar leverera vatten är ständigt närvarande.


Alla trädgårdsägare vet att varje år inträffar motgångar av alla de slag, det ingår liksom i konceptet och jag vet hur jag tacklat besvikelserna varje gång - "det blir bättre nästa år".

Förutsättningarna för en positiv attityd är förstås att man verkligen tror på den, att det blir bättre nästa år. Det är väl där som det börjar brista för mig, att jag börjar inse att jag kämpar mot något som jag inte kan besegra - torkan. Om jag måste överge trädgården är det även dags att flytta härifrån, ett stort beslut eftersom jag naturligtvis älskar den här platsen och allt vad den representerar, naturen, friheten, flyttfåglars ankomst och trädgården som vaknar till liv varje vår. Att stå bredvid och se trädgården återgå till den natur den en gång var är inget jag vill bevittna.

Hoppet om att det blir bättre måste få leva för att ha kraft att kämpa vidare men det ser dystert ut, 17 av de 18 varmaste åren sedan mätningarna började har inträffat sedan 2001. Koldioxidnivåerna i luften är de högsta på 650.00 år.

Allt enligt NASA som är en trovärdig källa.

Att rent vatten kan bli en bristvara i Sverige är en chockartad upplevelse och det kommer att ta tid innan den medvetenheten sjunker in och påverkar vårt beteende. Prydnadsträdgårdar kommer inte att ligga högt på listan över vem som får ta del av en begränsad vattentillgång, nyttoträdgårdar som producerar mat spelar säkert i en annan division.

Det ärevördiga SOM institutet som årligen genomför sina omfattande undersökningar om svenskarnas attityder till olika frågor publicerade nyligen årets undersökning och konstaterar att 61% av medborgarna är mycket oroade över klimatförändringar och miljöförstöring. Det är en anmärkningsvärt  hög siffra som borde mana till eftertanke, följt av handling och beslut hos de som är valda att representera oss.

I höst är det val i vårt land och lika anmärkningsvärt är det att både klimat- och miljöfrågor lyser med sin frånvaro i debatterna. Klimatet är vår stora ödesfråga och överskuggar allt annat. Om klimatet havererar blir alla andra frågor närmast obetydliga i sammanhanget. Forskningen brukar prata om en "tipping point" vilket ungefär betyder att det inte sker en långsam försämring utan att vi nått ett läge där något drastiskt händer och det uppstår ett nytt tillstånd som inte lägre går att reparera. Ungefär som när regnskogen övergår till stäpplandskap och aldrig mera kan bli en regnskog. Skador av klimatförändringar kommer att medföra oerhörda kostnader för våra samhällen.

Skogen skall bli vår räddning sägs det från politiskt håll, det gröna guldet skall skapa arbetstillfällen, bidra till ekonomisk tillväxt och lösa fossilberoendet. Jag vet förstås inte om de själva tror på det eller medvetet ljuger men det svenska skogsbruket är en sorglig historia och kan inte rädda oss från klimatförändringar. Den kalhyggesteknik som hittills dominerat lämnar bara död och förintelse i sina spår. Skogen har förbrukats i stället för brukats och ersatts med en monokultur av granar. En totalavverkning av skog ger enorma koldioxidutsläpp eftersom naturen inte längre kan hålla kvar kol i en sargad jord. Allt dör, lavar, mossor som inte längre får skydd av trädens kronor, maskar, insekter, mikroorganismer dör och kan inte överleva i den packade jorden som blir resultatet efter de stora maskinerna. I de planterade granrabatterna trivs inget liv annat än granbarksborren.

Klimatfrågorna kräver ett samordnat handlande från politiska ledare, företagsledare, forskare och det civila samhället. Ingenstans ser jag något av detta, någon som är modig nog att ställa sig upp och leverera sanningar, i stället får vi ta del av fåniga jippon som elcyklar och flygskatt.

23 kommentarer:

  1. Jag känner samma oro som du och samma hopplöshet ibland. Hur det ska gå i framtiden kan man ju bara spekulera i, men inte ser det ljust ut inte.
    Den ständiga frågan om "vem som ska få vatten idag" är ingen kul fråga och jag undrar hur länge jag kan hålla på med denna "livsuppehållande åtgärd". Undrar även vilka skador växterna kommer uppvisa senare under säsongen och även under nästa år som följd av stressen och torkan de upplever nu.
    Jag hoppas du hittar lusten och kraften att fortsätta kämpa! Din trädgård är alldeles för fin och unik för att återgå till natur igen!
    Kram Nora

    SvaraRadera
  2. Jag håller med till fullo. Det är mycket oroande att sådant som kommer att vara direkt avgörande för vår möjlighet att fortleva, som tillgång till rent vatten och pollinerare till våra grödor, spelar en sådan liten roll i debatten.
    Att odla för nöjes skull kan vi glömma när dricksvattnet börjar tryta.
    Varma hälsningar

    SvaraRadera
  3. Hej Gunilla
    Sørgelig læsning, jeg føler med dig. Vi mangler alle vand, men det er værst hos dig.
    Kram

    SvaraRadera
  4. Hej Gunilla!

    Det er trist lesning dette her. Jeg forstår godt din bekymring. Uten vann kan ingen overleve. Jeg håper at du får noe regn snart!
    Klem!

    SvaraRadera
  5. This is a very somber blog, Gunilla, but sadly it is true. Our politicians continue to ignore the problem and some even refuse to acknowledge it. We are literally destroying the earth. And when you see what is happening in the United States where the Trump administration is dismantling every environmental protection won over the last thirty years it causes you to want to give up. I think that we are in the last stages of our sojourn on this planet. Population growth continues unchecked, environmental degradation continues unchecked -it is over for us.

    SvaraRadera
  6. Hej Gunilla

    Jag får nog vara lite mera optimistisk. Jag tycker man ka märka det i luften. den är ostabil - jag tror på stora mängder regn i veckan som kommer!
    Men dina betraktningar om CO2 och klimatförändringen håller jag med om.
    Våra politiker borde visa handling!

    Ha en trevlig helg!

    SvaraRadera
  7. Ååh, Gunilla! Jag delar din frustration, men tycker samtidigt att det är sorgligt att du ska behöva gå i så dystra tankar.

    Jag skrev nyss till dig ett låååångt svar här. Har nog aldrig någonsin skrivit så långt - och - vips borta :-(! Måste komma ihåg att skriva i Words om man vill skriva långt.

    Håller tummarna för åskskurar för din del. Det kanske skulle kunna lätta för dig?
    Kram, Anja

    SvaraRadera
    Svar
    1. ps
      Oj vad jag skulle behöva få sitta och prata med dig en hel kväll:-)!
      ds

      Radera
    2. En kväll räcker inte långt Anja, vi skulle nog kunna prata ett helt dygn men varning! när jag sätter i gång att prata om något som engagerar mig kan jag hålla på hur länge som helst. Inte förrän sällskapet börjar gäspa förstår jag att de är trötta i öronen.

      Kram på dig!

      Radera
    3. Nu har du väl fått regn?! Förresten - jag kan lyssna på sådant jag har att lära mig av - även om åldern börjar ta ut sin "rätt" så att vi få'la ta två kvällar så får jag sova där emellan ;-)! Fastän - jag är inte någon tyst typ själv när jag väl är engagerad.

      Radera
  8. Det er dystre fremtidsperspektiver for klimaet, du ridser op. Det siger sig selv, som du skriver, at den dag, vandet skal rationeres, står haverne ikke i første række til at få vand.

    SvaraRadera
  9. Jeg håber, der snart kommer regn, så din have og din haveglæde vil blomstre igen. Slaget er ikke tabt endnu, men vi skal passe godt på Jorden.

    Hilsen Elna

    SvaraRadera
  10. Mycket tänkvärt. Själv har jag inte upplevt torkan mer än senaste åren. Eller varit medveten om den.
    Allt gott!

    SvaraRadera
  11. Jag hoppas innerligt att er fantastiska trädgård aldrig kapitulerar. Jag delar din oro för torkan och tyvärr ser det fortsatt torrt ut på prognosen även framöver.

    Vi kämpar!

    SvaraRadera
  12. Nu regnar det i Bohuslän! Jag hoppas verkligen att regnet når dina trakter också.

    Olle

    SvaraRadera
    Svar
    1. ...och idag har det varit 32 grader. Jag vill inte ha det så varmt i maj!

      Radera
  13. Hej Gunilla!
    Ja, vad skall man säga, en torka som börjar redan i maj månad. Vi kan inte annat än hoppas att det blir regn snart. Det börjar bli lite väl varmt, det är skönast på kvällen när det blivit lite kyligare.
    Ha det fint /Marika

    SvaraRadera
  14. Nog skulle det behövas regn allt!! Men värmen ser ut att fortsätta....
    Tack för ditt råd Ang. Mitt pionträd!
    Ha det gott!

    SvaraRadera
  15. Gunilla, du är trädgårdsbloggosfärens mest kunniga och seriösa skribent och jag önskar att alla i det här landet kunde få ta del av ditt inlägg. Och så skulle jag vilja bjuda hit dig och Anja över en helg och så skulle vi sitta i vårt orangeri och samtala och kläcka idéer till en väckelsekampanj. Välkommen! Jag menar allvar!
    Kram

    SvaraRadera
  16. Ja visst är det som du skriver men hoppet brukar inte överge människan så jag hoppas på en vändning fortfarande. Människor vill helst inte ge avkall på någonting vilket vi måste göra om det skall bli någon ändring och tyvärr tror jag att det blir svårt eftersom hela världen är inblandad. Men som sagt jag hoppas fortfarande. Ha det fint. Carita

    SvaraRadera
  17. På pricken, faktabaserat och genomtänkt som vanligt när du skriver. Känner också oro och frustration över att allt som är komplicerat blir bortvalt. Inget får vara svårt eller komplext för då finns inga enkla svar och inte någon tid till fördjupning heller. Fakta kan man välja bort om man inte gillar dem numera också. Och det gick ganska fort. Sorglig utveckling och förödande konsekvenser.
    Hoppas du får lite nederbörd snart så att stressen över din egen trädgård avtar.
    //Helene

    SvaraRadera
  18. Hej Gunilla!
    Som vanligt ett mycket bra och tänkvärt inlägg från dig. Visst känns det oroväckande. Jag har då aldrig varit med om en majmånad som detta år och värmen och avsaknaden av regn bara fortsätter. Jag kommer aldrig mer att klaga över vår blöta trädgård. Jag kollar väderprognoserna varje dag men inget regn är i sikte. Men jag hoppas och tror att det ändå ska komma. Och jag hoppas framför allt att det kommer till dig så du slipper din oro. Bilderna i ditt förra inlägg är fantastiskt. Många växter där jag skulle vilja ha. Har en inspirationslista där jag lägger till växter jag skulle kunna tänka mig att ha och många av dom har jag fått från dina inlägg.

    Försök nu att ha en skön helg. Vi håller tummarna att regnet ändå kommer till våra trakter ... snart!

    Kram Anita

    SvaraRadera
  19. The blog are the best that is extremely useful to keep.
    I can share the ideas of the future as this is really what I was looking for,
    I am very comfortable and pleased to come here. Thank you very much!
    หนังออนไลน์

    SvaraRadera