Magnolia - lite smått och gott

Magnolia `Susan´

Den första magnolian vi gjorde bekantskap med var Magnolia `Susan´ rosenmagnolia, en hybrid som ingår i Liliiflora gruppen, populärt kallas de för flickmagnolior. `Susan´ var den enda växt som följde med oss från vårt tidigare boende och tyvärr fick hon, på grund av vår okunskap en riktig dålig start. Planterades i gräsmattan i brännande sol och lerjord. Efter några år, när jag äntligen förstod att det var en magnolia som växte i gräsmattan och som, mot alla odds fortfarande levde, fick hon en ny placering med korrekt sammansatt jord och bättre skydd för blåst och brännande sol. Efter några år återhämtade sig den vackra damen och började producera blommor. `Susan´är en klok dam och blommar i slutet av maj när risken för frost brukar vara över. Just nu är hon översållad med sina vackra blommor, en bra nybörjarmagnolia om man vill pröva på, tålmodig som få!

Magnolia sieboldii

Magnolia sieboldii buskmagnolia har också funnits länge i trädgården. Trots att detta är en buske är växtsättet snyggt, inga spretiga grenar utan busken håller ihop. Sieboldii kräver en plantering i surjord och bör planteras i lätt skugga och gärna vindskyddat. Denhär magnolian brukar blomma först i juni och just nu håller bladen på att spricka ut. Har man tur så kommer även enstaka blommor på sensommaren. Blommorna är enkla och vackra med ståndare som blir riktigt röda så småningom, dessutom doftar det gott om blommorna. Enligt Zetas katalog har M. sieboldii god härdighet zon 1 - 4 (5) så det är bara att pröva på! Vackra blad har M.sieboldii också.

De flesta magnolior kräver en plantering i surjord men inte alla. Vi har två exemplar av den vanliga Magnolia `Wada´s memory´ en hybrid mellan M. kobus x M.salicifoilia. En är planterad i surjord och den andra i vanlig trädgårdsjord, båda blommar och uvecklas. Den här magnolian är jag inte så förtjust i. Dels blommar den på bar kvist redan i april och blir det en frostnatt hänger blommorna som bruna trasor dagen därpå men framförallt gillar jag inte formen, en spretig buske är vad den är och bladen kan tillhöra vilken buske som helst men visst, när den blommar tidig vår så syns den.

Magnolia x loebneri `Merril´ gillar jag bättre trots att den också är tidigblommande med vita citrusdoftande blommor, ganska vanlig i handeln. Vi köpte ett uppstammat exemplar som är möjligt att göra med just `Merril´ . Det blir ett vackert träd med tiden, god härdighet kombinerat med riklig blomning och relativt snabbväxande om man vill ha ett magnoliaträd snabbt.

Magnolia `Gold star´ en hybrid mellan M. acuminata var. subcordata x M. stellata. Hos oss är den numera ett vackert format träd med svagt gula blommor. Den finns i planteringen där trädrötter trängt in och har knappt blommat alls under alla år vi haft den. De störande träden är nu borta och nu räknade jag till elva blommor på trädet. `Gold star´är sen både vad gäller bladsprickning och blomning vilket är en fördel när det gäller magnolior, skall klara sig åtminstone till zon 3.

 En nykomling hos oss är den undersköna Magnolia `Genie´ som blommar i tidig ålder. Den väckte en hel del uppmärksamhet när den introducerades för ett antal år sedan men eftersom den var oprövad beträffande härdighet så har jag avvaktat. `Genie´ är en korsning mellan M. soulangeana x M. liliiflora `Nigra´ Nu är det i alla fall bekräftat att härdigheten är relativt god, åtminstone här i vår zon. `Genie´verkar också vara en försiktig dam och håller knopparna länge innan hon slår ut. Under större delen av maj har vi fått bevittna hur knopparna sakta, sakta vecklat ut sig till att den senaste veckan våga språnget till  blomman. Knopparna är nog, måste jag säga vackrare än själva blomman.

En annan nykomling är Magnolia x wieseneri `Swede made´ något så spännande som en svensk hybrid som dragits upp från frö i Göteborgs Botan. `Swede made´ är ympad på ett underlag av M. tripetala som visat sig fungera allra bäst. Har ingen bild av den svenska damen för just nu håller hon på att veckla ut bladen. Blommorna skall vara stora och exotiska liksom bladverket, vi får se vad det blir.

Magnoliablomning är underskön men det kan även finnas  andra skäl till att plantera magnolior. I vår ganska nyetablerade skogsträdgård ville jag ha ett träd som skulle lyfta lite på höjden i planteringarna och framförallt, ge känslan av lummighet och ett frodigt och exotiskt intryck. Då hittade jag Magnolia tripetala `Bloomfield´ en egen art med blad som kan bli halvmeter och kanske mer i storlek, kallas för paraplymagnolia, förmodligen syftar det på bladverket. Den planterades i fjol och har klarat vintern bra, håller just nu på att veckla ut sina vackra blad. Blomningen vet jag inget om men jag är mer än nöjd om bladverket infriar mina förhoppningar.

Om ni orkat läsa så här långt - regnet vräker ner därute - så vill jag säga att våga satsa på magnolior, de är inte svårodlade om man ger dem vad de vill ha.  

De första pionerna slår ut

Dillpion Paeonia tenuifolia

Svavelpion Paeonia mlokosewitschii med inslag av rosa i blomman. Den rent gula står mera skuggigt och har inte slagit ut ännu.

Bergspion Paeonia officinalis ssp. banatica

Nu får det anses bevisat

Rh.` Horizon monarch´

För två år sedan anlitade vi en arborist för att ta ner ett antal träd i utkanten av trädgården. Jag var övertygad om att trädens rötter var orsaken till att många växter inte utvecklades som förväntat. De överlevde men tillväxten var minimal och de som skulle blomma orkade aldrig producera någon blomning. Jag har gnällt och beklagat mig en hel del över detta men ingen verkade tro mig. Jag har aldrig planterat något direkt under stora träd men var övertygad om att rötterna letat sig in i planteringarna. Man kan ofta läsa att trädens rötter inte sträcker sig längre ut än kronans omkrets men det stämmer inte, det har vi sett många gånger när vi grävt bort trädrötter. Nu händer det saker i trädgården, ifjol blommade tranbäret för första gången och jag kan se på samtliga växter att det skett en förändring både vad gäller blomning och tillväxt. Jag räknade till åtta Rhododendron som aldrig blommat tidigare men som nu sätter knopp,  t.ex. den här Rh. `Horizon monarch´ som funnits här i kanske åtta år.

De första åren märks ingenting men med tiden äter sig trädrötterna in i planteringarna och tar det mesta av tillgänglig fukt och näring och våra trädgårdsväxter har svårt att konkurrera med träden och avstannar i växten. Tre små Rhododendron blommar för första gången i år `Yellow dane´ `Crane´ och `June yellow´ så trädrötternas intrång tycks drabba både små och stora växter.

Kommer inte exakt ihåg när Rh. `Flava´planterades men mer än sex år sedan är det säkert, aldrig blommat förut. Två år efter att träden togs bort ser det ut såhär.

Nu är dom här!

Nyss en sväng ute på altanen hörde jag det välbekanta visslandet i skyn och visst var det ett par tornseglare som anlänt! Tänk att vi återigen får glädjen av att se och lyssna till dessa fåglar en hel sommar och under takpannorna på den gamla ladugården kommer en ny generation att födas. Jag har skrivit förut om tornseglare, finns att läsa här.

..och när solen skiner på oss vågar även den lilla Oxalis sp. öppna sina knoppar.

Hänryckningens tid är inne

Efter flera dygn med regntunga skyar, ettrig blåst och otrevlig kyla mojnade vinden, solen började plötsligt skina och det blev varmt!

EN GLAD OCH SKÖN PINGSTHELG TILL ER ALLA!

Gentiana

...släktet är stort och väldigt varierande. Det finns många olika arter att välja på, allt från 5cm till 1m i höjd.

Trots att de tillhör samma släkte kan olika arter ha väldigt varierande krav på växtplatsen, av den anledningen är det viktigt att växterna är korrekt namnsatta när man köper en planta från släktet Gentiana.

Höstgentiana Gentiana sino-ornata som är ganska vanlig i odling kräver en växtplats med lägre pH värde i jorden, det gör däremot inte växten på bilden Gentiana acaulis alpgentiana. Alpgentianan är planterad i upphöjd bädd med hälften grus och hälften vanlig trädgårdsjord, väldränerat och soligt. Ganska torrt på ytan men plantan bör kunna skicka ner sina rötter för att nå fukt. Vacker är den som få med sina trumpetliknande blommor och klarblåa färg. Den är inte stor ovan jord så man bör välja samplanteringsväxter med omsorg. Goda grannar här är t.ex. dvärgbarrväxter med långsam tillväxt.

En annan vacker företrädare för släktet är Gentiana angustifolia Nr 9321, smalbladig alpgentiana som jag odlar under samma förhållanden som den tidigare, väldränerat är viktigt. Jag är väldigt förtjust i de trumpetformade blommorna med det tjusiga mönstret i svalget och i år med kyla och mulet väder som dominerar blommar de länge.

En hyllning till det gamla päronträdet

Jag såg det inte till en början, det lilla trädet som då stod en bit uppe i skogen, omgivet av allsköns sly och annan växtlighet. Men allt eftersom våra utgrävningar förde oss längre in i skogen upptäckte jag det lilla trädet en höst då det genom sina röda blad skiljde sig från omgivningen. Jag visste inte ens vilket trädet var men vår trädgårdsvän Håkan från Lindbro trädgård berättade att det var ett päronträd.

Historien berättas att på 1940-talet bodde här en man som var trädgårdsmästare och planterade fruktträd i skogen, kanske var trädet ett minne från den tiden.

Päronträdet var i uselt skick på grund av all konkurrens från övrig växtlighet, endast några grenar orkade bilda blad, resten var döda. Trädet symboliserade en livsvilja och en kamp för överlevnad som alltid berör mig så djupt, vare sig det gäller växter eller djur och jag bestämde mig för att försöka rädda det skadade trädet.

Det var besvärligt att befria trädet från all växtlighet runtom utan att skada trädets rötter. Jag grävde och pillrade med sax och tisteljärn efter ogräsrötter och närmast trädet täckte jag med tidningar för där gick det inte alls att komma ner i marken. En chansning som visade sig fungera, inte ett enda ogräs tog sig upp och nu är tidningarna för länge sedan nedbrutna.

Efter några år med ny och fräsch jord runt rötterna och befriad från alla döda grenar började trädet visa livstecken. För några år sedan kom de första illasmakande frukterna till glädje för trädgårdens alla fåglar. Grenarna sträcker sig mot ljuset, några grenar har jag försiktigt tagit bort för att kunna passera under trädet och formen är långt ifrån perfekt men så vackert det blommar just nu och jag vill gärna tolka det som ett tack för visad omsorg.