lördag 20 maj 2017

Besök på Burgers växtgård i Köping

Idag tog vi ledigt från trädgården och åkte till Burgers växtgård i Köping. Vi brukar göra denna lilla utflykt några gånger varje säsong. Jag vill mer än gärna stödja dessa privata entreprenörer som har ett brinnande intresse för växter och där man alltid får ett fantastiskt mottagande. Ägaren till växtgården, Per Burger har en stor passion här i livet - barrväxter. Han är som ett levande lexikon och delar mer än gärna med sig av sin gedigna kunskap, jag skulle kunna lyssna på honom hur länge som helst, så inspirerande är det. Och jag vill gärna bli inspirerad..

Under lågsäsong åker han på uppköpsresor i Mellaneuropa och därifrån hämtar han sina spännande barrväxter. Om vi som konsumenter uppskattar ett unikt utbud så måste vi självklart också stödja en sådan verksamhet. Därför skulle jag aldrig köpa en Clematis på matvaruaffären Lidl för 29.90 kr eller för den delen på de stora växtkedjorna med sitt enahanda sortiment.



De som följde med mig hem;

Pinus parviflora `Tempelhof´ 
Pinus mugo `Jakobsen´ en häxkvast med danskt ursprung
Abies concolor `Compacta´ en tät, långsamväxande häxkvast av Coloradogranen
Paeonia lactiflora `Svarte Petter´ framtagen av den svenska pionkungen Herman Krupke

Och några beställningar som Per skulle försöka hitta åt mig;

Maackia amurensis ett vackert litet träd som jag letat efter i flera år
Picea pungens `Maigold´
Pinus contorta `Chief Joseph´som jag såg hos Marie med bloggen hortofilia 
Många som läser här har stor växtkunskap. Denna Fritillaria började plötsligt blomma hos mig efter att i många år bara orkat visa några blad. Det måste vara länge sedan jag planterade den för den saknar namnskylt men vilken Fritillaria kan det vara? Gröna inslag i blomman. Hjälp mig att sätta en namnskylt även på denna söta kungsängslilja.


fredag 19 maj 2017

28 grader i går!

Efter förra veckans frostiga nätter och dagar kom värmen plötsligt i går. Snabba ryck i vädermönster, från frost till supervärme på kort tid. Växterna får hänga med i vädrets nycker och en del gör det med bravur, som svavelpionen P. mlokosewitschii som låg utslagen varje natt förra veckan.


Ormbunken bestämde sig i går, har stått länge i startgropen, klok nog att vänta.


Sipporna blommar för fullt, här Anemone nemorosa `Westal´ 


Många Erythronium hundtandsliljor blev kylans offer med den här `Kinfauns Pink´ fick en hink över sig varje natt och klarade minusgraderna.



Och den vackra blodörten Sanguinaria canadensis `Multiplex´  måste få vara med på en bild.


Ett porträtt av Anemone nemorosa `Blue Eyes´  både framifrån och med ryggen mot kameran.


 

måndag 15 maj 2017

Sisyfos i trädgården

Jag har varit både sur och grinig de senaste veckorna och lusten att blogga försvann någonstans på vägen. Jag brukar vanligtvis ha stor tolerans mot allt som händer i trädgården för händer det gör det, både roliga saker och mindre trevliga.  Det finns oftast lösningar men inte alltid. Trädgården har nämligen drabbats av terrorister som vägrar att ge sig. Det började när tjälen försvann och sedan har det fortsatt dagligen, många gånger varje dag.


Den här synen möts jag av när jag går min morgonrunda i trädgården. Jag har roat mig med att räkna hur många ställen som är upphackade varje morgon och det brukar var mellan tjugo och trettio ställen där jorden spritts ut i gångarna och växterna fått rötterna blottade. En del småplantor syns inte, de är övertäckta med jord. Under de stora rododendronbuskarna är det skyddat och bra att hacka sig ner i jorden, decimeter djupa hål runt rötterna. Jag försöker återställa det som är möjligt och går in och äter frukost. När jag återvänder till trädgården en timme senare så är det likadant igen. Och såhär håller det på, när jag befinner mig i ena änden av trädgården händer det något en bit därifrån. Torvblocken får sig en omgång dagligen och de går dessvärre inte att reparera på ett bra sätt. En del ställen täcker jag varje kväll och då får det vara ifred. Ungefär femtio säckar rododendronjord satte jag ut i våras över planteringarna, det syns inget av det mera.

Det är koltrasten som är den skyldige och något måste ha hänt med deras matförsörjning. Vi har alltid haft koltrastar här, lite upphackat ibland men något liknande har jag aldrig upplevt. Torkan? Kylan? eller något annat?

Vi har också haft det kallt, minusgrader på nätterna hela förra veckan, -6,8 som kallast en natt. Det är mycket som skadats av frosten, växter som lurades att vegetera när det var varmt några dagar får nu betala priset. Tyvärr hittar jag också en hel del döda humlor och bin i trädgården. Klimatet blir alltmer oförutsägbart och naturen blir förvirrad.

Svavelpionen som låg utslagen varje morgon har repat sig, det enda positiva i ett dystert inlägg.


lördag 6 maj 2017

Stenprojekt och lite annat

Sommaren 2015 byggde vi (vi = min man)  en tredje kompost, de två vi hade sedan förut blev snabbt överfulla. Komposterna har tre fack varav det första fyllda facket innehåller tre år gammalt förmultnat trädgårdsavfall och färdig kompostjord, när det är tömt flyttas nästa över och materialet får samtidigt en luftning. En jordfabrik borde det ju egentligen heta.


Ibland finns ett behov av att ha någonstans att förvara växter som kanske väntar på att utplanteras men platsen är inte klar eller så behöver de växa till sig lite. Har inget växthus men en barnkammare för surjordsväxter blev en bra lösning i kombination med den nya komposten.


Ambitionen var att när höstregnen kom och gjorde marken mera lättgrävd skulle komposten och barnkammaren bindas ihop med övriga trädgården men torkan var besvärlig i fjol och omöjliggjorde allt grävande. Naturmark som är full av sten och trädrötter är synnerligen svårgrävd så det fick vänta på bättre tider. Men nu i vår blev det gjort, markduken som syns på översta bilden togs bort, jag vill aldrig ha markduk mera i planteringar.  Alla stenar som gick att rubba grävdes upp liksom allt ogräs och trädrötter. Det blev en fin, sluttande plantering och koreagranen Abies koreana `Silberlocke´ fick flytta dit. Den hade vuxit ur sin ursprungliga plats och hamnat i alldeles för mycket skugga. Det blir nog några Hosta skulle jag tro som får spela en huvudroll i rabatten i övrigt. Och så fick jag en möjlighet att göra det som är så roligt - att sätta sten.


Ur denna fula och ogräsbevuxna mark växer det fram en prydlig, stenlagd gång som leder fram till komposten, perfekt för skottkärran. Har nog något att göra med omedelbar behovstillfredsställelse antar jag. Platsen ligger på baksidan av vårt vedlider och vidare planer är att gräva ut ytterligare och göra en surjordsrabatt för växter som kräver lite mera skugga.


Nu blommar också Fritillaria meleagris kungsängslilja och de bara måste få komma med på bild.



Liksom Anemone nemorosa `Blue eyes´ tillsammans med en okänd Primula.




fredag 28 april 2017

Vårträdgården har många utmaningar

Det finns alltid vinnare och förlorare under den opålitliga våren som i år har varit mera nyckfull än vad vi är vana vid. De växter som tål minusgraderna under nattetid har blommat under flera veckor, jag tror inte jag upplevt detta tidigare. Backsipporna, de bara blommar och blommar..



Adonis vernalis våradonis har haft knoppar länge men några timmar sol avgjorde det hela


Balkansippan Anemone blanda är vare sig originell eller särskilt uppseendeväckande men otroligt söt när den slår upp sina blommor. Sprider sig något men blir aldrig ogräsaktig.



Blå presidentsippa Jeffersonia dubia förlorade lite knoppar i kylan men det finns många kvar


Det japanska gaffelolvonet Viburnum furcatum kommer inte att blomma i år, bladen ser också skadade ut trots att de inte är fullt utslagna ännu, riktigt trist för den här busken gillar jag verkligen.


Magnolian som heter `Merril´ gjorde en felbedömning härom kvällen men det finns en hel del knoppar kvar som inte öppnat sig så kanske, om temperaturen håller sig på plussidan framöver  så kan det ändå bli en skön magnoliablomning snart.


tisdag 25 april 2017

Vårens första nykomlingar till trädgården

I söndags tog vi en tur till våra goda vänner, Lindbro trädgård som hade säsongens första öppna trädgård.  Den här trädgården är mycket speciell och personlig och har varit en stor inspiration för oss under alla år vi sysslat med trädgård. Här finns massor av Rhododendron men också ett överflöd av ovanligare växter, speciellt surjordsväxter.

Anledningen till den tidiga premiäröppningen heter sippor. Här blommar mängder av sippor i rabatterna just nu, ett fantastiskt skådespel i kyliga april.

En back med nya spännande växter följde med hem, bl. a två stycken namnsorter av Hepatica japonica japansk blåsippa. De är lite mera krävande än våra egna blåsippor men jag skall göra ett försök. Vinterblötan är besvärlig så god dränering krävs för överlevnad.

Inget gynnsamt läge för utplantering just nu, snön vräker ner över oss så växterna får avvakta bättre tider i en back på altanen. I backen finns dessa växter;

* Erica carnea  fem olika namnsorter
* Calluna vulgaris fem olika namnsorter
* Cypripedium `Sunny´
* Hepatica americana
* Hepatica japonica `Honutosei´
* Hepatica japonica `Sandán´
* Hepatica transsylvanica `Semiplena´
* Hepatica transsylvanica `Rosea´
* Primula pruhoniciana `Schneekissen´
* Hosta `Holy Mouse Ears´
* Hosta `Green Mouse Ears´
* Oxalis `Hedeby White´  


Det här är så ledsamt så jag har svårt att skriva om det, den lilla harungen överlevde inte. Jag hittade den i trädgården i lördags morse tätt tryckt intill en stor sten men jag såg att den var död. Den hade flyttat sig ca 20 m från där jag såg den sist. Jag vet inte vad som hänt förstås men kanske hade den frusit ihjäl. Livet är skoningslöst för små värnlösa och nyfödda djur.

söndag 23 april 2017

Fjorton pioner

I går omplanterade jag mina frösådda pioner i större krukor. Plantorna har tillbringat vintern i en kallbänk, nedgrävda i sand.

Jag är inte duktig med frösådder men pioner kan vilken nybörjare som helst försöka sig på, så enkelt är det. Tålamod är vad som gäller, det första året bildas enbart rötter och först år två tittar groddarna upp.

Fröna kommer från två vildarter P. obovata lackpion samt P. mlokosewitschii svavelpion. Pollineringen är inte kontrollerad så det är inte garanterat att de blir exakt lika som moderplantan.

Jag sådde fröna i september 2013 så kanske är lackpionen redo för blomning i år, för svavelpionen tar det något längre tid.