fredag 19 augusti 2016

Misstag vi gjort - markduk och plast hör inte hemma i trädgården!

Det största misstag vi gjort i trädgården var att gräva ner markduk och plast under planteringarna. Det är många år sedan men de misstag som vi gjorde i början av vårt trädgårdsliv kommer, på en del ställen i alla fall vara omöjligt att återställa.

Här växer en yakushimanum hybrid till höger i bild, planterad mellan två stora stenar men djupgrävt, kanske till 80 cm där busken skulle växa. Det var vår första våtbädd som vi gjorde för att förhindra trädrötter att ta sig in i planteringen och för att behålla fukt, hela planteringsgropen är kraftigt lutande och täckt med byggplast på insidan. Tanken vara att överflödigt vatten skulle rinna ut längst ner.



I början gick det fint och busken växte till sig och utvecklades normalt men på dessa ganska gamla bilder kan man se en Rhododendron som definitivt inte mår bra. Den började tappa onormalt mycket blad, kraftiga missfärgningar på bladen och ser ut att lida av näringsbrist, grenarna blev långa och spretiga med blad endast i topparna. Varje vår har den fått näring samt påfyllnad av en påse rododendronjord. I våras tog jag bort den, klippte ner den helt och så har det stått hela sommaren. I veckan började vi gräva ur all jord och tog bort buskens rötter.

Det första vi konstaterade var att trädrötter för länge sedan ätit sig in i planteringsgropen, allt var invaderat av tjocka trädrötter som vuxit uppåt längs hela planteringen, de hade krupit över plastkanterna i nivå med gången och under stenarna som satts som yttre kant. Det mest anmärkningsvärda var att det inte fanns en gnutta fukt i torvjorden, den var som damm och fullständigt död. Inga insekter och inga maskar som är en förutsättning för en levande jord. När torvjord blir torr är den vattenavstötande och inte ens vintrar med snö och regn har förmått återfukta den. 

Det var massor av jord och rötter i gropen och när vi äntligen fick den tömd och kunde lyfta bort plasten var marken där under lika död. Inget humus fanns kvar, endast lera som var lika hård som keramik. Min teori är att kretsloppet är brutet när man sätter ner plast eller markduk under planteringar och så småningom blir jorden helt utarmad eftersom ingen nedbrytning sker med hjälp av mikrolivet. Det går bra några år men sakta börjar man se att något är fel, växterna utvecklas inte normalt.

Vi hade mycket bekymmer med trädrötter i början, trädgården är ju framgrävd i skogsmiljö. Alla ogräsrötter är bortgrävda och mängder av trädrötter men trädens rötter kommer alltid tillbaka. Jag lärde mig se på jorden när trädrötterna invaderat, den blev grusig, torr, kompakt och humuslagret försvann. Då började vi gräva ner markduk vilket var ett stort misstag. Planteringarna var djupgrävda, ibland bortåt 1m djupa och återfyllda med ny matjord. Så småningom kunde vi konstatera att trädrötterna snabbt tog sig igenom markduken så inte heller den fyllde någon funktion. Trots att markduken släpper igenom vatten är marken under lika död som under plast, ett brutet kretslopp och växterna tynar bort så småningom. En stor rödbladig smällspirea `Diabolo´ blev mindre och mindre för varje år trots att den hade ca 1m jord under rötterna.Vi har sanerat en hel del men det är mycket jobb att gräva bort all jord och alla växter för att få upp markduken. 

Beträffande trädrötter finns inget annat alternativ än att ta bort träden, tyvärr är det så. Nu är det länge sedan vi använt markduk men de gamla synderna finns kvar. Jag har letat efter information eller andras erfarenheter av markduk och plast men det finns inget skrivet om detta, bara marknadsföring överallt om hur man enkelt fixar till en trädgård med hjälp av markduk men som så ofta är genvägar mer ögongodis än hållbara.

Såhär blev den nya planteringen, återfylld med ny jord, ett aktivt kretslopp och befriad från plast.



torsdag 18 augusti 2016

Anemonopsis macrophylla porslinsanemon

På sensommaren blommar hon, den älsklingsvärda och väna porslinsanemonen. Med nickande blommor på höga stänglar som reser sig ur det flikiga bladverket är hon så vacker att betrakta. Som så många andra av våra utsökta trädgårdsväxter har hon sitt ursprung i Japan.


Hon är planterad högst upp i trädgården, bakom Magnolia "Swede made" som med sina stora blad skall ge den nödvändiga skuggan, porslinsanemonen tål nämligen inte sol. Skugga eller halvskugga i mullrik, fuktighetshållande och väldränerad jord är ett måste för att hon skall trivas. I våras planterade jag även den vita varianten, härdigheten skall inte vara något problem även i högre zoner än här. En mycket odlingsvärd växt.



tisdag 16 augusti 2016

Tidig morgon på Hagtorpet

Jösse Hare är en daglig gäst, både sommar och vinter. Just nu är det fallfrukten från det gamla Åkerö trädet som lockar.



Lågt liggande solstrålar träffar några växter i trädgården.

Rhododendron `Golfer´

Rhododendron `Silverleaf´
Rhododendron `Rusty Dane´
Hosta `Rainforest sunrise´


söndag 14 augusti 2016

Vi som tål torkan..

Ingen märkvärdig Clematis alls, en jackmanii hybrid `Superba´, men torktålig som få.


Liljor är väl generellt rätt tåliga mot torkan, här Lilium `Sheherazade´ nästan 2m hög.


Ljung verkar tåla hur mycket torka som helst vilket glädjer mig för jag har ganska stora ljungplanteringar numera. Snart börjar höstljungen Calluna vulgaris att blomma och då blir det fint i höstträdgården igen, här blommar den irländska ljungen Daboecia cantabrica `Arielle´


Aristolochia macrophylla pipranka stor frodig och grön, troligen för att den stått där i många år och har utvecklat ett kraftigt rotsystem.
.......och så vi som inte gillar torkan, stenpartiet som jag inte kunnat vattna.


Nordmansgranen Abies nordmanniana `Pendula´ är bortom all räddning


Matteuccia struthiopteris strutbräken är extremt känslig för torka, trots bevattning.


Phlox paniculata höstflox har jag inte heller klarat trots mycket stödbevattning


Miscanthus x giganteus som är det enda gräs som får kalla sig elefantgräs, är känslig för torka. Den här ruggen har fått massor med extra vatten i sommar men halva plantan är nedvissnad med torra blad. Så trist eftersom det är just den frodiga grönskan som gör gräset så ståtligt på sensommaren.


tisdag 9 augusti 2016

Overshoot day 8 augusti 2016

Ute dånar vindarna för andra dygnet i följd, nyheterna rapporterar om katastrofala skyfall med dödsoffer i Makedonien och i andra delar av världen brer torkan ut sig. Klimatexperter intervjuas och säger att man inte vet om just denna storm eller denna översvämning har med klimatförändringar att göra men däremot ser man att frekvensen med extremväder ökar. Planeten mår illa.

I går inträffade Overshoot day, den dag då vi förbrukat alla resurser som planeten producerat för innevarande år. Konsumtionen ökar men resurserna är slut och från och med idag lever vi på förskottsuttag från naturen.

Vind och solkraft ökar sin andel av vår energiförbrukning men trots det har vi aldrig använt så mycket fossila bränslen som idag. Produkterna vi konsumerar tillverkas med allt mindre energi och råvara men varuflödet ökar och våra ekologiska fotavtryck blir allt större.

I mikrofonen dånar Trumps stämma "kol är ren energi" och det borras och sprängs så jordskorpan liknar en schweizerost i jakten på fulolja och naturgas.

Det finns inte längre några dolda, oförstörda platser på vår planet. Varje lite del av av planeten har påverkats, artutrotningen har aldrig varit större än idag. Den biologiska mångfalden är mänsklighetens viktigaste resurs och idag listar forskningen att mer än 9000 växtarter och 10.000 djurarter är hotade. Utan det lilla biets ekosystemtjänster skulle vi faktiskt svälta ihjäl.

Ingen tjänar på en död planet, en sanning som inte går att ifrågasätta men ändå fortsätter vår överkonsumtion att accelerera medan Moder jord ryter till med allt högre röst och vår gemensamma skuld till planeten växer för varje år som går, budgeten är med råge överskriden.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Fakta om Overshoot Day  (från WWFs hemsida)
Bakom Overshoot Day står organisationen Global Footprint Network med säte i Kalifornien och som samarbetar med WWF. Varje år beräknar forskarna konsumtionens belastning på naturen. Under större delen av historien har naturens resurser använts för att bygga städer och vägar, odla mat och absorbera koldioxid i en takt som rymts inom jordens budget. I början av 1960-talet användes cirka tvåtredjedelar av resurserna och länderna hade ekologiska reserver. Men i mitten av 1970-talet bröts en kritisk gräns. 1987 inträffade Overshoot Day 24 december och 2012 var det den 11 augusti.

Overshoot Day genom åren:

1987 – 24 december
1990 – 13 oktober
1995  – 7 oktober
2000 –  25 september 
2005  – 29 augusti
2007  – 19 augusti
2008 – 20 augusti
2009 – 24 augusti
2010 – 14 augusti
2011  – 11 augusti
2012 – 11 augusti
2013 – 10 augusti
2014 – 10 augusti
2015 – 9 augusti

söndag 7 augusti 2016

Skogsträdgården i augusti

Här har jag slitit med bevattning i sommar, många växter är städsegröna och konsekvenserna blir så mycket större än om perennerna torkar bort. En enda barrväxt är bortom all räddning men annars så har det klarat sig bra.  En bildkavalkad...









 

fredag 5 augusti 2016

Calycanthus x raulstonii kryddbuske

Dessa kryddbuskar är en korsning mellan amerikansk och kinesisk kryddbuske. De ger ett något exotiskt intryck med sin frodiga grönska och blommor som påminner om Magnolians.

Calycanthus x raulstonii `Hartlage wine´ är en kraftigt växande buske som behöver ordentligt med utrymme, jag har flyttat busken en gång och gav den rejält med plats men nu täcker den kanske två kvm igen. Den har ett spretigt växtsätt och blir mera bred än hög. Den skickar snabbt ut långa grenar med stora och frodiga blad. Blomningen varar länge, de första blommorna kom i månadsskiftet maj/juni och den producerar fortfarande nya blomknoppar. Den verkar inte ha några som helst problem med vare sig torka eller härdighet i zon 2 - 3. Den är inte så vanlig här i Sverige, kanske beroende på att det rått viss tveksamhet beträffande härdigheten men nu har jag haft den så pass många år så jag kan garantera att den klarar vintrarna så här långt norrut i alla fall.


Den vita varianten Calycanthus x raulstonii `Venus´ planterade jag tidigt i fjol våras och den uppför sig likadant, växer snabbt och omfångsrikt och med lång blomningstid.