söndag 18 september 2016

Om vatten

" Vi människor ( anthropos på klassisk grekiska) har blivit en sådan drivkraft i de globala miljöförändringarna att vi utgör en väsentlig, kanske den största geologiska kraften på planeten - till och med mer vittgående än vulkanutbrott, plattektoniken eller erosionen. Med vårdslös nonchalans har vi frambringat vår egen geologiska epok, Antropocen" 

Johan Rockström professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet och chef för Stockholm Resilience Centre. Citatet hämtat ur boken `Vår tid på jorden´

------------------------------------------- 
Åter igen har vi upplevt en trädgårdssommar med stor vattenbrist. Vi började vattna redan tidigt på säsongen och har tvingats fortsätta hela sommaren då området vi bor i knappt fått någon nederbörd alls att tala om. Nu i mitten på september, med ovanligt höga dygnstemperaturer är det närmast krisartat. Extremt låga grundvattennivåer gör att vi måste prioritera vattnet till hushållet, varning för skogs - och gräsbränder är utfärdad av myndigheterna och ja, jag inser att det är ett i - landsproblem så länge som vi har vatten att dricka.

Vatten är vårt viktigaste livsmedel, utan rent vatten kan vi inte producera mat och vårt grundvatten är rent, i alla fall tills vi förgiftar det. Över en miljard människor saknar rent vatten  idag, vattenbristen i världen dödar fler människor än vad krig gör. Brist på rent vatten skapar social oro, svält, konflikter, krig och flyktingströmmar.

Här i Norden brukar vi inte behöva tänka på på hur vi använder vårt vatten, enligt UNESCO har Finland världens renaste vatten i sina sjöar och vattendrag. Vi är inte vana vid att tänka på vattenhanteringen och kanske rör det inte oss att tillverkningen av ett par jeans kräver 10.000 l vatten.

Pågående klimatförändringar skapar extremväder, något som forskningen hävdat länge.  Ökenspridningen brer ut sig och drabbar både människor och djur. Våra flyttfåglar får allt svårare att ta sig över stora ökenområden och hinner inte anpassa sig eftersom det går så fort, jag har så svårt att tänka mig en värld där flyttfåglarnas  ankomst på våren inte längre existerar.  Andra delar av planeten, numera även inom så små områden som landsgränser drabbas av översvämningar och häftiga skyfall. I Portugal och Spanien brinner skogen med oerhörda förluster av livsviktig natur.

Mängden vatten på vår planet är konstant, hisnande tanke att våra förfäder under stenåldern drack samma vatten som vi gör idag.  Det finns bara ett vatten som går runt i sitt eviga kretslopp sedan miljoner år tillbaka. Ett av naturens makalösa ekosystemtjänster som renar vårt vatten och drivs av  energi från solen. Vi kommer aldrig att få något nytt vatten. 

Saltvatten är dominerande, hela 97% av planetens vatten är saltvatten, av allt vatten är endast 1% tillgängligt för människan som dricksvatten.

Just nu mår naturen inte särskilt gott här ute i skogen. I går såg jag en fjärilslarv som envetet kröp fram över gruset och jag undrade om det var vatten som efterlystes. Vi har vatten i dammen där sädesärlans ungar badar varje dag men för övrigt har alla gravar och diken torkat ut. Hur påverkar det insektslivet och allt annat levande som behöver vatten för sin överlevnad ? Jag vet inte men har svårt att njuta av värmen.  Har satt ut en balja med vatten om kanske någon törstig innevånare i skogen kan hitta dit.

 
Vattnets kretslopp

lördag 17 september 2016

Codonopsis igen!

Vid tidigare inlägg om mina klätterklockor fick jag indikationer om att namnet inte var korrekt, det tackar jag för! Jag är nog något nördig när det gäller namn på växter, att leta efter korrekta vetenskapliga namn på växter jag odlar slår Pokemon med hästlängder!

Klätterklockan som jag köpte som Codonopsis convolvulacea `Forrest´s form´ visade sig vara felmärkt, den saluförs under det namnet hos en mängd plantskolor har jag konstaterat, tyvärr får jag säga för det felaktiga namnet förs vidare i led efter led. `Forrest´s form´ är ett påhittat handelsnamn och existerar inte i vetenskaplig mening, precis som Clematis `Summer snow´ som blivit så populär under sitt påhittade namn. Det vetenskapliga namnet för denna klematis är Clematis vitalba `Paul Farges´. För att markera att det är kommersiella, påhittade namn bör det skrivas med stora bokstäver, alltså Codonopsis FORREST´S FORM och  Clematis SUMMER SNOW.

Nåväl, det korrekta namnet på min blåblommande klätterklocka är Codonopsis convolvulacea ssp. grey - wilsonii, alltså en underart till Codonopsis convolvulacea. 

Identifieringen har gjorts, dels av en erkänt etablerad växtkännare i Sverige och av SKUD svensk kulturdatabas. Jag skrev helt enkelt till SKUD och fick omgående svar. Här kan du kontakta SKUD om du är osäker på och intresserad av det korrekta vetenskapliga namnet. Imponerande service som vi inte är vana vid numera, svar inom två timmar.

Jag skall givetvis kontakta plantskolan om det felaktiga namnet, det var Carl von Linné som gav oss ett system för att klassificera och namnge växterna och det skall vi inte slarva bort genom påhittade, kommersiella namn som en del mindre nogräknade handelsträdgårdar sysslar med.



lördag 3 september 2016

Codonopsis - senblommande klätterklockor

Nu blommar även Codonopsis viridiflora porslinsklocka. Den klättrar i rådjursstängslet på en stängel som är som sytråd men den snor sig runt nätet och plötsligt är de vackra blommorna där. Den skiljer sig något i blomman från den Codonopsis som jag visade tidigare men båda är trevliga växter så här sent på säsongen.

Codonopsis viridiflora

Codonopsis convulvulacea `Forest form´

Codonopsis lanceolata prickig porslinsklocka ser lite annorlunda ut men behöver inte skämmas i sällskapet. Dessa bilder är från fjolåret då plantan verkar ha försvunnit i vinter. Har haft den i många år så jag är är lite konfunderad över vad som har hänt, hittade dock två fröplantor som förhoppningsvis skall kunna rädda återväxten.


Codonopsis lanceolata prickig porslinsklocka

torsdag 1 september 2016

Calluna vulgaris höstljung - magiskt vacker i sin enkelhet

Många växter har kommit och gått i vår trädgård men ljungen kommer för alltid att ha en stor plats i mitt hjärta. Nu börjar vi kliva över tröskeln till hösten och då börjar denna enkla och underskattade växt att skifta i olika färger. Än är det mesta i knoppstadiet men man kan skönja de olika nyanserna på knopparna som snart kommer att slå upp sina små klockor i olika färger. Även när den inte blommar är den vacker på grund av barrens olika färger som smälter in så väl med varandra och den vackra formen den får när de växande skotten sträcker sig mot ljuset.

Först en liten raritet som aldrig blommar, en dvärgljung  Calluna vulgaris `Golden Kry´ som fått sitt namn efter Gunnar Kry som hittade den i en frösådd av en gulbarrig  Calluna vulgaris. Ett av naturens "misstag" där en skarpsynt växtkännare såg att plantan avvek från moderplantan på ett tydligt sätt. Den är mycket liten och framförallt extremt tät i barren, vacker gulgrön färg under säsongen för att under vintern få röda barr.


Här blommar Calluna vulgaris `Mair´s variety´ framför Daboecia cantabrica  `Arielle´ irländsk ljung.



"I enkelheten visar sig mästaren" ett uttryck som brukar tillskrivas Goethe som sannolikt inte tänkte på höstljungen när han yttrade sina visdomsord men just enkelheten har alltid tilltalat mig.





fredag 19 augusti 2016

Misstag vi gjort - markduk och plast hör inte hemma i trädgården!

Det största misstag vi gjort i trädgården var att gräva ner markduk och plast under planteringarna. Det är många år sedan men de misstag som vi gjorde i början av vårt trädgårdsliv kommer, på en del ställen i alla fall vara omöjligt att återställa.

Här växer en yakushimanum hybrid till höger i bild, planterad mellan två stora stenar men djupgrävt, kanske till 80 cm där busken skulle växa. Det var vår första våtbädd som vi gjorde för att förhindra trädrötter att ta sig in i planteringen och för att behålla fukt, hela planteringsgropen är kraftigt lutande och täckt med byggplast på insidan. Tanken vara att överflödigt vatten skulle rinna ut längst ner.



I början gick det fint och busken växte till sig och utvecklades normalt men på dessa ganska gamla bilder kan man se en Rhododendron som definitivt inte mår bra. Den började tappa onormalt mycket blad, kraftiga missfärgningar på bladen och ser ut att lida av näringsbrist, grenarna blev långa och spretiga med blad endast i topparna. Varje vår har den fått näring samt påfyllnad av en påse rododendronjord. I våras tog jag bort den, klippte ner den helt och så har det stått hela sommaren. I veckan började vi gräva ur all jord och tog bort buskens rötter.

Det första vi konstaterade var att trädrötter för länge sedan ätit sig in i planteringsgropen, allt var invaderat av tjocka trädrötter som vuxit uppåt längs hela planteringen, de hade krupit över plastkanterna i nivå med gången och under stenarna som satts som yttre kant. Det mest anmärkningsvärda var att det inte fanns en gnutta fukt i torvjorden, den var som damm och fullständigt död. Inga insekter och inga maskar som är en förutsättning för en levande jord. När torvjord blir torr är den vattenavstötande och inte ens vintrar med snö och regn har förmått återfukta den. 

Det var massor av jord och rötter i gropen och när vi äntligen fick den tömd och kunde lyfta bort plasten var marken där under lika död. Inget humus fanns kvar, endast lera som var lika hård som keramik. Min teori är att kretsloppet är brutet när man sätter ner plast eller markduk under planteringar och så småningom blir jorden helt utarmad eftersom ingen nedbrytning sker med hjälp av mikrolivet. Det går bra några år men sakta börjar man se att något är fel, växterna utvecklas inte normalt.

Vi hade mycket bekymmer med trädrötter i början, trädgården är ju framgrävd i skogsmiljö. Alla ogräsrötter är bortgrävda och mängder av trädrötter men trädens rötter kommer alltid tillbaka. Jag lärde mig se på jorden när trädrötterna invaderat, den blev grusig, torr, kompakt och humuslagret försvann. Då började vi gräva ner markduk vilket var ett stort misstag. Planteringarna var djupgrävda, ibland bortåt 1m djupa och återfyllda med ny matjord. Så småningom kunde vi konstatera att trädrötterna snabbt tog sig igenom markduken så inte heller den fyllde någon funktion. Trots att markduken släpper igenom vatten är marken under lika död som under plast, ett brutet kretslopp och växterna tynar bort så småningom. En stor rödbladig smällspirea `Diabolo´ blev mindre och mindre för varje år trots att den hade ca 1m jord under rötterna.Vi har sanerat en hel del men det är mycket jobb att gräva bort all jord och alla växter för att få upp markduken. 

Beträffande trädrötter finns inget annat alternativ än att ta bort träden, tyvärr är det så. Nu är det länge sedan vi använt markduk men de gamla synderna finns kvar. Jag har letat efter information eller andras erfarenheter av markduk och plast men det finns inget skrivet om detta, bara marknadsföring överallt om hur man enkelt fixar till en trädgård med hjälp av markduk men som så ofta är genvägar mer ögongodis än hållbara.

Såhär blev den nya planteringen, återfylld med ny jord, ett aktivt kretslopp och befriad från plast.



torsdag 18 augusti 2016

Anemonopsis macrophylla porslinsanemon

På sensommaren blommar hon, den älsklingsvärda och väna porslinsanemonen. Med nickande blommor på höga stänglar som reser sig ur det flikiga bladverket är hon så vacker att betrakta. Som så många andra av våra utsökta trädgårdsväxter har hon sitt ursprung i Japan.


Hon är planterad högst upp i trädgården, bakom Magnolia "Swede made" som med sina stora blad skall ge den nödvändiga skuggan, porslinsanemonen tål nämligen inte sol. Skugga eller halvskugga i mullrik, fuktighetshållande och väldränerad jord är ett måste för att hon skall trivas. I våras planterade jag även den vita varianten, härdigheten skall inte vara något problem även i högre zoner än här. En mycket odlingsvärd växt.



tisdag 16 augusti 2016

Tidig morgon på Hagtorpet

Jösse Hare är en daglig gäst, både sommar och vinter. Just nu är det fallfrukten från det gamla Åkerö trädet som lockar.



Lågt liggande solstrålar träffar några växter i trädgården.

Rhododendron `Golfer´

Rhododendron `Silverleaf´
Rhododendron `Rusty Dane´
Hosta `Rainforest sunrise´