onsdag 6 februari 2019

Mossor och lavar - skogens golv.

Att leta mossor och lavar  i naturen är ett sant nöje. De finns ju överallt men vill man hitta de allra minsta så krävs att man saktar ner på tempot, stannar och låter blicken svepa runt, långsamma rörelser i motsats till dagens invanda, snabba rytm.



Jag är inte duktig på namnen, krävs nog en halv livstid att lära sig men denna lav tror jag är en tuschlav Lasallia pustulata  som bildar märkliga formationer med blåslika bildningar på bålens översida. Vid fuktigt väder blir den grönskimrande.




Olika sorter av laven Peltigera filtlav, bättre än så kan jag inte identifiera den spännande laven som tar sig så många olika uttryck. Man hittar den ofta tillsammans med mossan som växer på stenarna och någon av dem kommer väl så småningom att vinna kampen om utrymmet.


Mossor är oftast gröna till skillnad från lavar,  de saknar rötter och tar upp näring och fukt ur luften. De är viktiga för att behålla markens fuktighet och förhindra uttorkning. Mossans undre delar bryts så småningom ner och ger näring till annan växtlighet. I mossmattor finns en armé av liv, småkryp som hoppstjärtar, kvalster och spindlar.


Olika mossor och lavar bildar vackra mönster på en sten.


Lav är egentligen en dubbelorganism, bestående av en alg och en svamp som lever i symbios med varandra.  De kan växa på alla möjliga underlag men de skadar inte träden de växer på. De saknar rötter och bevarar fukt dåligt, däremot är många av dem väldigt känsliga för luftföroreningar. Förekomsten av lavar är en luftindikator. Det röda som lyser på bägarlaven Cladonia är lavens fruktkroppar. Trots att den lyser så rött är den inte lätt att se, en riktig miniatyr.



Brännmossa Ceratodon purpureus hittas på torra platser som här där den växer på en grushög. Bör fotograferas i solljus, då lyser den som små eldar.



Den gulfärgade laven gissar jag är vägglav Xantoria som kan växa på träd, plank, murar och klippor, en riktig överlevare alltså. Däremot är den känslig för luftföroreningar men gynnas av kväve.


Inte vitmossa utan någon av de sex arter renlav Cladina som växer i vårt land. En av renlavens arter är fönsterlav Cladina stellaris som så felaktigt säljs som vitmossa till juldekorationer och kransar. Det är tillåtet att plocka små mängder av lavar och mossor med markägarens tillåtelse men det är inte tillåtet att skövla och lämna stora sår i naturen som det blir om man plockar till försäljning. Både mossor och lavar är synnerligen långsamväxande vilket bör uppmana till försiktighet.

 

13 kommentarer:

  1. A very nice article indeed, Gunilla. Fungi, mosses, lichens....a world most of us know little about, and far too many pay no attention to. I only wish I knew more about these vital organisms. My contact with lichens is mostly confined to their use in the construction of birds' nests, especially small birds like hummingbirds and gnatcatchers. To find a hummingbird nest, so tiny, yet so perfect is truly inspirational. It comprises mostly lichens, bound with spider webs and provides an entire world for two little eggs to hatch and young birds to grow. The adult bird creates it with its bill, and shapes it with its body. I am sure we could not build it with our hands. Thanks for reminding us about lichens, Gunilla, and soft beautiful mosses too. Our world truly is beautiful. If only we could learn to leave it alone........

    SvaraRadera
  2. Hej Gunilla

    Super Gunilla! Jag känner igen de flesta från huset i Värmland, Mycket växer naturligt i trädgården - Björnmossa är faktiskt et ogräss på vissa platser. och ändrar jorden under sig, tänker den har en symbios med en svamp?
    För mig är vitmossa någon art av Spaghnum ex: Granvitmossa - S. girgensohnii. Det man har i fönstren måste vara en sort lav?

    Ha en trevlig kväll

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alldeles rätt Karsten. Det är fönsterlav, en art av renlav. Man satte den mellan fönstren för att den är så bra på att suga åt sig fukt, kondensen försvann.

      Radera
  3. Riktigt vackra är mossorna och lavarna du visar. Jag är förtjust i mossa, kallar allt för mossa pga bristande kunskap.
    Kram

    SvaraRadera
  4. Det er et fascinerende miniunivers, du beskriver i dag.

    SvaraRadera
  5. Hej Gunilla
    Spændende indlæg om mosser og billederne er flotte. Jeg holder meget af mos, det er så flot, og der findes så mange forskellige slags.
    Kram

    SvaraRadera
  6. Jättefina bilder på lavar och mossor! Idag har jag börjat en tillfällig anställning i tre månader hos några av Sveriges främsta experter på området, på Naturcentrum AB i Stenungsund. Jag har ju jobbar där i ganska många år förut, tills de måste dra ner som så många andra för ett par år sedan. Men nu behöver de någon som kan få ordning på deras bibliotek, och det ska jag väl klara av med lite instruktioner. Dina artbestämningar är helt riktiga allihop.

    Olle

    SvaraRadera
  7. Gunilla
    Här har du en till som fascineras av mossor och lavar i skogen och är de av "rätta" sorten även i trädgården. Björnmossan är inte så jättevälkommen på mitt berg. Den tar över alldeles för mycket.
    Bägarlaven väcker särskilda minnen hos mig: Bernt Nilsson, Alpinodlarna, brukade skicka julkort till oss med det motivet.
    Måste ta en titt idag på mitt särskilda "lavaträd", pärlbusken, som så här års är rikligt dekorerad med fina mossor och lavar. På sommaren syns de inte som nu.

    Ha det gott!
    /Anja

    SvaraRadera
  8. Ett underbart inlägg om dessa intressanta arter! Intressant text och jättefina bilder! Tack för det Gunilla!
    Kram

    SvaraRadera
  9. Hej Gunilla!
    Det finns så många vackra mossor och lavar. Du har fångat dem fint på bild. Kan inte riktigt tänka mig skogen utan dem. Skäggmossa på träden, är en favorit, ser ut som en riktig trollskog.
    Ha det gott /Marika

    SvaraRadera
  10. Hej Gunilla!

    Mose og lav er så fine å se på. Jeg forstår ikke hvorfor så mange ikke vil ha mose i gresset ;)
    Vakre bilder!
    Klem!

    SvaraRadera
  11. Du har gjort det igen, Gunilla! Helt fantastiske billeder af en miniatureverden. Min viden om mos og lav er meget begrænset, så det var også spændende læsning.

    Hilsen Elna

    SvaraRadera
  12. Intressant läsning :) Jag känner igen de allihop. Och bra att du poängterar hur långsamt de växer och det varsamma handlaget man bör ha!!

    Den gulfärgade Xantorian, eller kanske en nära släkting till den du visar, är vanlig på klippor i norra Bohuslän. Jag har fotat och det är ett fantastiskt motiv med sina ringlande former.

    SvaraRadera